fbpx

”Man kan rädda liv med enkla medel”

I 30 år har Skandinaviska Läkarbanken skickat läkare, barnmorskor och andra vårdspecialister till samarbetssjukhus runt om i världen, för att stödja och utbilda lokal vårdpersonal. Hundratusentals patienter har fått hjälp och livsviktig kunskap har lämnats kvar.

– Jag träffade en opererande läkare i Tanzania, som egentligen hade en enklare utbildning men som var väldigt duktig. Han sa att allt han kan om kirurgi har han lärt sig av utländska läkare som kommit till sjukhuset. Då har kunskapen stannat kvar och gör nytta även när vi inte är där och jobbar, säger Torbjörn Eriksson, kirurg och styrelseledamot i Skandinaviska Läkarbanken.

Det är fascinerande att det går att göra så mycket med väldigt basal utrustning

Torbjörn Eriksson reste ut med Skandinaviska Läkarbanken första gången 2007, till Zambia. Sedan dess har det blivit många fler volontäruppdrag, i olika länder.

– Skandinaviska Läkarbanken jobbar i låginkomstländer, där allting präglas av resursbrist – även sjukvården. Det finns otroligt få läkare och sjuksköterskor sett till antalet invånare och resursbristen gör att man i hög utsträckning måste inrikta vården på det akuta och allvarliga. Det kan vara alltifrån att ta hand om barn som är svårt sjuka i malaria till livräddande operationer. Ofta kräver de livräddande operationerna inte speciellt mycket utrustning. Det är fascinerande att det går att göra så mycket med väldigt basal utrustning.

Skandinaviska Läkarbanken samverkar med Erikshjälpen och Rotary Doctors. På senare år har kunskapsöverföring och utbildning blivit en tydligare del av uppdraget för volontärerna.

Om vi kan lämna kvar kunskap blir den så mycket mer värd

– Det sker oftast som lite mer informell utbildning, att man jobbar tillsammans och delar kunskap i det praktiska arbetet för att den nationella personalen ska få fortbildning och kunna fungera så bra som möjligt i sitt jobb. Om vi kan lämna kvar kunskap blir den så mycket mer värd och kan komma fler till nytta, säger Torbjörn Eriksson, som också vill understryka att kunskapsutbytet är ömsesidigt:

– Det är väldigt roligt att möta kollegor som har helt andra erfarenheter, jag lär mig minst lika mycket av dem som det jag har möjlighet att dela med mig av. Det är väldigt utvecklande för mig både som människa och läkare.

Initiativet till Skandinaviska Läkarbanken togs av tidningsmannen Lars Braw, tillsammans med Roland Nelsson och Göran Ivarsson på Erikshjälpen. Sedan Skandinaviska Läkarbanken startades den 8 juni 1990 har läkare och annan vårdpersonal gjort motsvarande 7 000 arbetsveckor i volontärinsatser. Många uppdrag har varit planerade, andra mer akuta, till exempel efter folkmordet i Rwanda, jordbävningen på Haiti och jordbävningen i Indonesien.

Varje år brukar Skandinaviska Läkarbanken skicka runt 50 personer på uppdrag som är från tre veckor till tre månader. Just nu kan dock ingen resa ut, på grund av coronapandemin.

– Vi fick ta hem de personer som var på uppdrag när pandemin bröt ut och sedan dess går det rent praktiskt inte att resa. Vi vet inte heller hur utvecklingen av coronasituationen kommer att fortsätta i de länder där våra samarbetssjukhus finns, säger Johanna Larsson, barnläkare och ordförande för Skandinaviska Läkarbanken.

Hon berättar att coronakrisen påverkar samarbetssjukhusen på många sätt. Färre patienter söker vård och eftersom sjukhusen är beroende av patientavgifter innebär det ekonomiska problem. Det är också svårt och dyrt att få tag i den skyddsutrustning som behövs för att behandla eventuella patienter med covid-19.

Läs mer om Skandinaviska Läkarbanken här!