En barndom på soptippen

Grå rök stiger mot himlen och det luktar bränt gummi när vi kommer till ett soptippsområde i utkanten av staden Arad i Rumänien. Här bor romer i skjul och små, enkla hus. Erikshjälpens partnerorganisation Networks stöttar cirka 100 familjer i området.

Av de vuxna som bor på soptippen är det i dag få som har jobb. En del barn i området går i skolan, andra måste vara hemma och ta hand om yngre syskon när föräldrarna söker jobb eller letar efter säljbara föremål bland soporna.

Ett av de barn som går i skolan är Nicoleta, 10 år. Hon går i första klass.

– Jag gillar matte bäst. När jag blir vuxen vill jag jobba, jag vill bli lärare, säger hon.

Den nedre delen av huset där Nicoletas familj bor är murad, men den övre delen består av bitar av spånskivor och annat byggmaterial som dumpats på soptippen.

På flera hus i området ligger stora stenar för att hålla fast de plåt- och plastbitar som utgör taken. Det syns att vissa hus tidigare har haft staket, men under den kalla vintern eldades det upp i brist på annat.

Den grå röken kommer från eldning av sopor som det går att utvinna metall från. Metallen säljs sedan till en skrotuppköpare, vilket ger familjerna en liten inkomst. Vid en av de brinnande sophögarna leker två små barn.

I soptippsområdet stöttar Erikshjälpen Networks uppsökande och relationsbyggande arbete. Medarbetare på Networks uppmuntrar föräldrar att skicka sina barn till skolan. Networks följer barnens skolnärvaro och som uppmuntran får de familjer som skickat sina barn till skolan mjöl en gång i veckan. Om barnen är frånvarande från skolan undersöker Networks vad frånvaron beror på och om familjen behöver ytterligare stöd. Networks betonar hur viktigt det är att barnen får en utbildning och därmed större möjligheter att i framtiden få jobb, inkomst och ett tryggare liv på någon annan plats än soptippen.

 ”Myndigheterna har ansvar att se till att människor har ett drägligt boende, men de tar inte ansvar för alla sina invånare.”

 

Romerna är en folkgrupp som utsätts för omfattande diskriminering och som har diskriminerats under lång tid. Om familjerna på soptippen hade någon annanstans att ta vägen skulle de förmodligen lämna området. Lokala myndigheter har funderat på att stänga soptippen, men har ingen plan för vad som i så fall skulle hända med de familjer som i dag bor där. Många romer lever i stor fattigdom och under svåra förhållanden, men levnadsvillkoren behöver inte vara lika eländiga som på soptippen. I Arad, och Rumänien i stort, finns romska kvarter med både enklare och mer välbyggda hus. Varje familj och individ är unik och det finns romer som har god ekonomi och är väl integrerade i samhället, liksom det finns rumäner som lever i utanförskap och fattigdom.

Utöver arbetet med att fler barn ska gå i skola planerar Networks att i anslutning till soptippen i Arad bygga ett slags center för bland annat förskola, läxläsning samt någon form av Dece-tillverkning. I företaget Dece, som finns för att romer ska få anställning och trygg inkomst, tillverkas bland annat mössor och läderprodukter. Tillverkningen sker i dag på en annan plats i Rumänien, men förhoppningsvis kan en utökning av verksamheten leda till arbetstillfällen för personer som lever på soptippen.

I Arad jobbar Networks också bland annat med läxhjälp för romska barn, att förbättra barn- och mödrahälsa och att hjälpa till i krissituationer som när en familj inte har pengar till medicin eller när en husvägg har kollapsat.

– Myndigheterna har ansvar att se till att människor har ett drägligt boende, men de tar inte ansvar för alla sina invånare, säger Märta Jacobson, Erikshjälpens programkoordinator för Östeuropa.

Att romska barn tvingas växa upp i fattigdom med usla boendeförhållanden är starkt kopplat till diskrimineringen av romer. Föräldrarna har svårt att etablera sig i samhället och få en fast inkomst. Har man råd att hyra en bostad kan hyresvärden vägra hyra ut – för att familjen är romsk.

– Om man då ska söka sig någonstans för att slå upp ett litet skjul blir det en plats där ingen annan vill bo. Som i många andra delar av världen kan det leda till att människor söker sig till soptippar, säger Märta Jacobson.

Soptippen kan också ge en liten inkomst, när familjerna kan leta upp och sälja exempelvis metaller.

Det instabila politiska läget i Rumänien, där två premiärministrar inom loppet av sju månader har avgått efter misstroendeförklaringar från det egna partiet, underlättar inte romernas situation.

– Det politiska samhället är korrumperat och svårnavigerat och då hamnar inte frågan om romernas utsatthet särskilt högt på agendan, säger Märta Jacobson.

Hon understryker att det behövs en förändring i samhället för att på djupet komma till rätta med diskrimineringen mot romer. Förändringen behövs på alla nivåer i samhället och det är viktigt att rumäner och romer skapar förändringen tillsammans, att båda grupperna tar ansvar.

”Utbildning är en nyckelfråga och brist på utbildning är en orsak till att många romer lever i fattigdom.”

Tillsammans med lokala partnerorganisationer jobbar Erikshjälpen för att på olika sätt förbättra romernas situation. Utbildning är en nyckelfråga och brist på utbildning är en orsak till att många romer lever i fattigdom. Romska barn måste få gå i skolan för att få en chans att ta plats i samhället och inte hamna i det utanförskap som deras föräldrar lever i.

– Förskolan är jätteviktig och det är något som våra partnerorganisationer jobbar med på flera orter i Rumänien. När barnen har gått i förskola blir det enklare att börja i den riktiga skolan och de vet lite om vad som väntar dem där. Eftersom många romska föräldrar inte själva har gått i skolan har de svårt att förbereda sina barn inför skolstarten. I förskolan får barnen också träna på rumänska som används som undervisningsspråk i skolorna.

 

FOTO: ANNA HÅLLAMS