Med öppet hus, tårta och bandklippning invigdes Erikshjälpen Framtidsverkstad i Linehed i Halmstad.

– Vi vill skapa en förlängd vardagsrumskänsla här. En trygg plats där barn och unga möts av någon som tror på dem och där de kan känna att framtiden är för dem, säger verksamhetssamordnare Yasemin Celik.

Ingen Framtidsverkstad utan samarbete

Flera av Erikshjälpens viktiga samarbetspartners var på plats under invigningen. Representanter från Halmstads kommun, civilsamhället och bostadsbolaget HFAB fick se den nya verksamheten.

Satsningen i Linehed har möjliggjorts med stöd från Ljungbergska stiftelsen och kommer att ske i samverkan med flera lokala aktörer. Redan nu planeras flera aktiviteter tillsammans med bland andra HFAB för att engagera barn och unga i området.

– Halmstad ska vara en trygg kommun med en stark samhällsgemenskap, säger Anna Wallefors, biträdande kommundirektör i Halmstads kommun. Samverkan med civilsamhället är en viktig del för att lyckas och vi är övertygade om att Erikshjälpen Framtidsverkstad kommer att bidra till detta.

En plats för stöd, gemenskap och utveckling

Framtidsverkstaden i Halmstad ska vara en trygg plats där unga kan utvecklas både individuellt och tillsammans med andra. Barn och unga får själva vara med och påverka vilka aktiviteter som erbjuds och vilka frågor som är viktiga att driva.

Framtidsverkstaden blir också en mötesplats för hela familjen. Målet är att stärka föräldraskapet och bidra till en positiv utveckling i hela området.

Verksamheten leds av Yasemin Celik och Karin Tengnäs, som båda har erfarenhet av socialt arbete med ungdomar och föräldrar, samt barns rättigheter.

– Vi kompletterar varandra väldigt bra, både i det förebyggande och främjande arbetet, säger Karin.

I nära samarbete med Erikshjälpen Second Hand

Tanken är att Erikshjälpen Framtidsverkstad ska bli en länk mellan familjer, civilsamhälle och arbetsliv – och skapa nya möjligheter för de som står utanför arbetsmarknaden.

Därför är en viktig del av satsningen samarbetet med den lokala Erikshjälpen Second Hand-butiken.  Jannica Johansson, arbetsmarknadssamordnare för Framtidsverkstaden, har sitt kontor i butiken. Därifrån ska hon hjälpa unga och föräldrar närmare arbetslivet genom bland annat arbetsträning och nätverkande.

– Vi hoppas få vara en viktig del i kommunens arbete för unga som står utan sysselsättning mellan skola och jobb och skapa nya vägar framåt, säger Jannica Johansson.

För en framtid med jämlika uppväxtvillkor

Nu ser Karin och Yasemin fram emot att få möta barn, unga och föräldrar i Linehed. En av de första aktiviteterna som anordnas är en studieverkstad i samarbete med Röda Korset och Halmstad församling. Det anordnas också en CV-verkstad där unga får hjälp att ta steg mot arbetslivet. Och den 11 april arrangeras en föreningsmässa i Linehedsparken där lokala föreningar får  presentera sina verksamheter och inspirera fler att delta i föreningslivet.

– Framtidsverkstaden ska vara en plats där ungdomar känner sig delaktiga, där fler hittar vägar till studier eller arbete. Vi vill stötta och lotsa både ungdomar och föräldrar vidare till rätt stöd och möjligheter, säger Karin.

Karin och Yasemin hoppas att Framtidsverkstaden ska bli en självklar del av Linehed. Verksamheten ska bli en viktig pusselbit i arbetet med att främja jämlika uppväxtvillkor och stärka barn och ungas möjligheter i området.

Författare: Lena Elf

Fotograf: Lena Elf

Kriget i Gaza, som startade den 7 oktober 2023, har fått katastrofala följder för civila. Under en längre tid har Erikshjälpen velat bidra med stöd. Men att nå fram med humanitärt stöd är näst intill omöjligt om man inte redan har verksamhet i området. Därför har samarbeten med lokala partners varit avgörande.

Under 2025 uppstod en möjlighet att stötta en insats i Gaza via Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU) och deras lokala partner Shepherd Society. Den första insatsen fokuserade på att skydda barnfamiljer och ensamstående mammor från de värsta stridigheterna. Efter att robotattackerna lagt sig, stod många utan hem och mat. Därför stöttade Erikshjälpen en andra insats – för att barn och familjer som tvingats fly från sina hem ska kunna äta sig mätta och få i sig näringsrik mat.

Shepherd Society har unika möjligheter att hjälpa till på plats då de funnits i Gaza redan innan kriget bröt ut. Det har varit – och är fortfarande – mycket svårt att få in hjälpsändningar i Gaza, men det är inte omöjligt. Med det stöd som förmedlats i insatsen har partnerorganisationer kunnat köpa in exempelvis mat, hygienartiklar och andra förnödenheter när det funnits tillgängligt.

Insatserna var en del av Erikshjälpen katastrofarbete, som gör det möjligt för oss att snabbt ge stöd vid krig, konflikter eller naturkatastrofer.

Det har gått fyra år sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Situationen är fortsatt allvarlig. I dag är 3,8 miljoner människor internflyktingar i landet. Sedan februari 2022 har 745 barn dödats och över 2 300 skadats enligt FN.

Kylan förvärrar läget i Ukraina

Vintern 2025–2026 har visat sig vara en av de mest utmanande perioderna sedan krigets start. Familjer saknar värme och trygghet på grund av förstörda hem och utslagen infrastruktur som el- och vattenförsörjning. I Kiev har hela stadsdelar tvingats uthärda temperaturer så låga som minus 25 grader utan möjlighet att värma upp hemmen.

Den tuffa vintern skapar inte bara materiella behov. Föräldrar oroar sig för att hålla sina barn varma och hela samhällen lever med ständig oro över hur de ska överleva vintern. Kombinationen av extrem kyla och bristande energiförsörjning ökar den psykiska stressen och gör att många är i akut behov av både värme och förnödenheter och psykosocialt stöd.

Erikshjälpens insats mot kyla

Erikshjälpen har tillsammans med Radiohjälpen påbörjat en extra insats för att lindra den värsta nöden. Insatsen har en total budget på 3,3 miljoner kronor och genomförs i tio regioner i Ukraina.

Detta delas ut:

• filtar
• varma kläder
• mat
• termosar
• LED‑lampor
• värmefläktar

För att barn ska kunna fortsätta sin skolgång delar vi ut powerbanks som gör det möjligt att ladda telefoner och datorer för distansundervisning.

Portabla kraftstationer delas ut till familjer med barn med funktionsnedsättningar. De ger grundläggande belysning, håller internet i gång och gör det möjligt att ladda nödvändiga hjälpmedel.

Under seminariet på temat ”Två år av reformagendan – vad har hänt och hur går vi vidare? lyfte Erikshjälpens generalsekreterare Mattias Ingeson organisationens arbete i Bangladesh. Ett långsiktigt arbete där barn själva bland annat deltar i katastrofriskhantering. Genom att visa hur barn kan vara aktiva förändringsaktörer vill Erikshjälpen understryka att investeringar i barn leder till både tryggare samhällen och hållbar utveckling.

Barn drabbas hårdast – och ska stå i centrum för biståndet

Barn är de som påverkas mest av krig, klimatkriser och växande ojämlikhet. Samtidigt pressas barns rättigheter tillbaka globalt. Under seminariet betonades att Sverige länge varit en ledande röst för barns rättigheter – och att den rollen nu är viktigare än någonsin.

I regeringens reformagenda finns tydliga skrivningar om barns rättigheter, men barnrättsorganisationerna lyfte behovet av att detta behöver få större genomslag i både tematiska och geografiska biståndsstrategier.

Viktiga frågor som diskuterades

Under seminariet diskuterades frågor som:

• Hur det ser ut idag för barns rättigheter globalt
• Hur barns rättigheter kan stärkas när biståndet reformeras
• Vikten av internationella åtaganden och starkt multilateralt samarbete
• Kopplingen mellan barns rättigheter och satsningar på utbildning, jämställdhet och klimat
• Hur barns delaktighet kan säkras i praktiskt biståndsarbete

Samlade röster för ett starkare svenskt ledarskap

Bland deltagarna fanns representanter från flera riksdagspartier och barnrättsorganisationer, bland andra:

• Gudrun Brunegård (KD)
• Olle Thorell (S)
• Åsa Regnér (Rädda Barnen)
• Mattias Ingeson (Erikshjälpen)
• Monica Lorensson (Plan)
• Karin Strömstedt (Unicef)
• Yasmine Ericsson (SD)
• Carina Ödebrink (S)
• Pernilla Baralt (Unicef)

Samtalet visade tydligt att det finns både vilja och möjligheter att stärka barns rättigheter i svenskt utvecklingssamarbete. Att sätta barn i centrum sågs som en av de mest långsiktiga och kraftfulla investeringarna Sverige kan göra.

– Innan det här projektet så fanns det inga skolor på de här öarna. Tillsammans med Friendship arbetar vi med flyttbara skolor, som när vattnet börjar stiga kan monteras ner och bara något dygn senare sättas upp på en ny och säker plats, berättar Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.

I norra Bangladesh, i Jamunaflodens delta, lever människor på sandöar. Öarna är föränderliga och utsatta för återkommande översvämningar och andra naturkatastrofer. Därför har det inte varit möjligt att etablera infrastruktur eller skolbyggnader. Erikshjälpen arbetar sedan 2006 tillsammans med organisationen Friendship i Bangladesh för att barn ska kunna gå i skolan trots de klimatkatastrofer som ständigt hotar landet. Genom flyttbara skolor kan barnens utbildning fortsätta även när översvämningar hotar.

En trygg plats och en möjlighet till ett bättre liv

Att få gå i skolan betyder så mycket mer än att bara få en utbildning. Särskilt viktigt är det för flickorna, där många riskerar att giftas bort om det inte går i skolan. Men många flickor möter hinder som gör att de missar undervisning. Vägen till skolan kan vara lång och farlig, och bristen på toaletter och möjlighet till god hygien under mens kan göra att de hellre stannar hemma.

– En viktig del i vårt arbete är att berätta för barnen om vilka rättigheter de har, säger Mattias Ingeson. Vi skapar barnklubbar och bildar kommittéer där de förutom att utbildas i katastrofberedskap, också får lära sig att de har rätt till vissa saker, som att gå i skolan. Barn är förändringsaktörer själva, bara de får chansen.

Flyttbara skolor är en av våra insatser som stärker barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet och skydd i norra Bangladesh. På sidan Flyttbar skola – från nedmontering till uppbyggnad  kan du läsa om hur det går till att flytta en skola.

”Vi finns här. Vi bryr oss. Ta oss på allvar.” Så uttryckte ungdomarna sitt budskap. De hade själva planerat och skapat årets barnrättskonferens, och deras röster stod i centrum hela dagen.

Temat för årets Barnrättskonferens var Tillit och barnets rättigheter i en föränderlig värld. Under dagen pratades det om vad som får unga att känna förtroende för vuxna – och vad som gör att tilliten kan brista. Det som gjorde konferensen speciell var att ungdomarna själva hade bestämt tema, gjort programmet och ledde samtalen.

– Ni vuxna säger att ni vet hur det är att vara unga, för ni har själva varit det. Jag menar inte att låta hård, men problemet är att ni inte vet hur det är nu. Men det vet era barn, så fråga dem hur det är, sa Zeina Kifo från Öxnehaga i Jönköping.

Forskning, samtal och personliga berättelser

Barnrättskonferensen bjöd bland annat på aktuell forskning och personliga berättelser. Forskaren Stephanie Plenty berättade om nya resultat från en stor studie om ungas demokratiska engagemang. Ungdomar samtalade sedan i en panel tillsammans med bland andra Evin Cetin, grundare av SAO-jobben (En anställningsform för elever på högstadiet som är 14 år).

Charbel Gabro, som blivit utsedd två gånger till årets talare, höll en föreläsning om hur människor med olika bakgrund kan förstå varandra bättre. Vinnarna av ”Ortens bästa poet” Marx Mukuru och Nasir Sarr framförde texter om orättvisor och om hur det kan kännas att växa upp i dagens samhälle.

En mötesplats för viktiga samtal

Barnrättsfrågor rör många yrkesgrupper. Konferensen samlade vuxna som arbetar i till exempel skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård eller inom ideell sektor. Det gjorde dagen till en viktig plattform för att prata om barns rättigheter – både i regionen och i Sverige.

– Hoppas att ni som är här tar med er det här ut till era verksamheter. Det behöver inte vara en stor konferens, utan bara skapa diskussioner, säger Minda Ranerås, 19 år från Tenhult.

Earthshot Prize grundades 2020 av prins William och Earthshot Foundation med syftet att hitta, uppmärksamma och skala upp de mest effektiva lösningarna för vår planets största utmaningar.
Priset kallas ofta för ”miljövärldens Nobelpris” och delas ut till projekt som kan göra verklig skillnad för klimat, natur och samhälle. Att Friendship nu står som vinnare visar att deras arbete verkligen gör skillnad på global nivå.

Klimatanpassning som räddar liv

Friendship arbetar i några av världens mest utsatta områden längs Bangladeshs floder och kustområden, där klimatförändringar redan idag påverkar människors livsvillkor på ett dramatiskt sätt. Organisationen utvecklar lokala och långsiktiga lösningar som gör samhällen mer motståndskraftiga mot översvämningar, erosion och cykloner.

Bland Friendships insatser finns:

• Flyttbara skolor – modulbyggda skolor som kan monteras ned och flyttas när marken översvämmas.
• Återplantering av mangroveskogar för att skydda kusten mot erosion och stormar.
• Upphöjda bostäder, skolor och vårdcentraler som klarar stigande vattennivåer.
• Flytande sjukhus och mobila kliniker som når människor i avlägsna områden.
• Utbildning, hälsovård och försörjningsstöd till miljontals människor varje år.

Erikshjälpen är med på resan

Erikshjälpen är stolt samarbetspartner till Friendship och stöttar deras projekt via vårt regionkontor i Bangladesh. Tillsammans arbetar vi för att stärka lokala samhällen och skydda barns rättigheter.

Med Earthshot-priset följer internationell uppmärksamhet och nya resurser som gör det möjligt för Friendship att skala upp sina klimatlösningar och nå ännu fler människor. Erikshjälpen kommer fortsätta att vara en nära partner i det arbetet – och tillsammans fortsätter vi kämpa för en rättvis och hållbar framtid.

Det stora rummet i aktivitetshuset Kulturhuset Agora i Skäggetorp fylls av skratt, musik och rörelse. Barn och föräldrar trummar tillsammans med glädje och inlevelse. När musiken tystnar säger en av deltagarna: 

– Vi behövde det här! Stressen försvinner. Det är så roligt att bara få vara som man är. 

Efter djembetrummorna fortsätter kvällen med att barnen kopplar av med sagoläsning och de vuxna samlas för en stunds samtal. Flera föräldrar beskriver att det känns skönt att inte vara ensam.

Vad är Föräldrakraft?

Föräldrakraft är ett nytt projekt inom Erikshjälpen Framtidsverkstad, som idag finns på sex orter i Sverige. Tidigare i höstas fick Erikshjälpen 11,3 miljoner kronor från Postkodlotteriet för att starta och driva projektet under fyra år.

Syftet är att stärka föräldrar så att de kan stötta sina barn i de utmaningar de möter i skolan och i livet. Under föräldraträffar får deltagarna utbyta erfarenheter, men också lära sig mer om hur samhället fungerar och hur de kan stötta sina barn.

– Föräldrarna är de viktigaste personerna i barns liv. Vi vill ge dem kraft och mod att växa, säger Chrysanthi, även kallad Chrissa. Det finns många föräldrastärkande insatser i kommunen men vi upplever att alldeles för få tar del av dem.

Skäggetorp Family – barn och vuxna skapar tillsammans

Många föräldrar i Skäggetorp är utrikesfödda och har bott olika länge i Sverige. Att vara förälder i ett nytt land kan vara en stor utmaning – man behöver lära sig ett nytt språk, en ny kultur och samtidigt förstå samhällets regler.

– Många vill så mycket men behöver stöd och trygga mötesplatser för att våga bli delaktiga, säger Chrissa.

I aktiviteten Skäggetorp Family i Linköping får familjerna skapa något gemensamt. Vid första mötet fick de i uppgift att presentera sig. Barnen tog initiativ och ville gärna berätta, medan en del av föräldrarna stod i bakgrunden.

– Barnen behärskar ofta svenska språket bättre, men när vi uppmuntrade föräldrarna att våga delta blev det en fin stund för alla, berättar Chrissa. Det gäller att hitta en balans där både barn och vuxna får utrymme.

”Här får jag prata svenska och träffa andra mammor”

Ruun kommer från Somalia och har bott i Sverige i fem år. Hon deltar i Skäggetorp Family med sina barn Geedi och Madhi.

– Jag ville att mina barn skulle få vänner – och jag också. Här får jag träffa andra föräldrar, men också prata svenska och lyssna på när andra pratar, säger Ruun.

Geedi och Madhi är med på flera av Erikshjälpen Framtidsverkstads aktiviteter som läxläsning och olika fritidsaktiviteter. Ruun är ofta med dem, men känner sig alltid trygg även när barnen är på Framtidsverkstaden själva.

Mot framtiden

Målet med Föräldrakraft är att fler föräldrar ska känna sig trygga, engagerade och delaktiga – både hemma och i samhället. Under projekttiden ska Erikshjälpen Framtidsverkstad etablera mötesplatser och plattformar för barn och föräldrar och planen är att arbetet i framtiden ska bli en viktig del av Erikshjälpens ordinarie verksamhet.

I Skäggetorp finns en stark vilja att samarbeta. Många olika aktörer arbetar mot samma mål – att stötta familjer och skapa trygghet i området. Samhället har bekräftat att Föräldrakraft verkligen behövs, och engagemanget är stort.

– När föräldrar växer, växer också barnen, säger Chrissa. Vi är övertygade om att när varje familjemedlem tar ansvar för sin roll skapas balans – barn får vara barn, fokusera på skolan och växa i sin egen takt.