Cyklonen Remal slog till hårt i södra Bangladesh med en vindhastighet på 135 kilometer i timmen. Omkring 4,6 miljoner människor drabbades och över 40 000 hus totalförstördes. Allra värst slog cyklonen mot regionerna Rampal och Mongla, där Erikshjälpen tillsammans med vår partnerorganisation CODEC (Community Development Center) sedan länge arbetar med olika insatser för att skapa resiliens och underlätta för barn och deras familjer.

Nästan alla av de drygt 1700 familjer som Erikshjälpen stöder i sina projekt är helt eller delvis påverkade av cyklonen Remal. Bland dessa är cirka 300 familjer så svårt drabbade att de behöver omedelbart stöd för att överleva. I Bagerhat och Patuakhali-distriken har översvämningarna orsakat särskilt allvarliga skador på familjernas bostäder och primära inkomstkällor som jordbruk och fiske.

Med start den 1 juli kommer Erikshjälpen därför att genomföra en humanitär insats i området, utförd av CODEC i samarbete med det lokala samhället. Insatsen innefattar:

• Reparation och återuppbyggnad av bostäder
• Stöd för fiske och jordbruk
• Stöd till småföretag.

Våra långsiktiga insatser

Erikshjälpen arbetar långsiktigt i Bangladesh för att barn ska ha tillgång till hälsa, utbildning samt trygghet och skydd. I samhällen som ständigt hotas av översvämningar blir invånarna utrustade med katastrofberedskap och förbättrar sina levnadsvillkor för bättre motståndskraft när det gäller exempelvis återkommande cykloner.

På plats på Barnrättstorget kommer representanter från Erikshjälpens Sverigeavdelning att finnas tillsammans med ungdomar från Erikshjälpens Framtidsverkstad i Uppsala. Vårt fokus under veckan kommer vara ungas deltagande.

Varmt välkommen till Erikshjälpens seminarier:

Områdesutveckling – genom ungas engagemang och delaktighet

Onsdagen den 26 juni kl. 14:00-14:45

Enligt Barnkonventionen som är svensk lag sen 2020 har varje barn rätt till en trygg uppväxt fri från våld, en god utbildning, meningsfull fritid och rätt att komma till tals i alla frågor som berör dem. Barn och unga som växer upp i ett område med socioekonomiska utmaningar har inte samma förutsättningar att få sina rättigheter tillgodosedda. Erikshjälpen Framtidsverkstad arbetar för att engagera barn och föräldrar i områdesutveckling för att utjämna ojämlika uppväxtvillkor.

Vi ska tillsammans med ungdomar som varit delaktiga i verksamheten belysa de lärdomar och slutsatser vi sett under de första fem åren med Erikshjälpen Framtidsverkstad.

Medverkande: 

Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister, Moderaterna

Nadim Ghazale, verksamhetschef, nattvandring.nu

Ehsan Nasari, kommunalråd Uppsala Kommun & Gruppledare, Centerpartiet

Birgitta Johansson, programchef Sverige, Erikshjälpen

Ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad

Moderator:

Mattias Ingeson, generalsekreterare, Erikshjälpen.

Ungas politiska engagemang och framtidstro

Torsdagen den 27 juni kl. 13:00-13:45

Framtidstro är ett viktigt mått på hur unga bedömer sina möjligheter att påverka sin livssituation. Rapporter talar om växande pessimistisk inställning till samhällsutvecklingen, ett minskat politiskt engagemang och en utbredd skepticism till makthavares möjligheter att förändra. Detta är en farlig utveckling.

Tillsammans med ungdomar vill vi titta närmare på vad som ligger bakom utvecklingen och hur vi tillsammans kan arbeta långsiktigt för att vända trenden. Under seminariet kommer ungdomar få möjlighet att lyfta sina tankar i samtal med makthavare.

Medverkande:

Juno Blom, barnombudsman

Evin Cetin, jurist, författare, föreläsare

Jakob Olofsgård, riksdagsledamot, partisekreterare, Liberalerna

Ehsan Nasari, kommunalråd & gruppledare Uppsala Kommun, Centerpartiet

Ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad

Moderator:

Mattias Ingeson, generalsekreterare, Erikshjälpen.

Hur ser flickors situation ut i världen i dag?

– Det finns såklart inte ett enskilt svar på frågan. Tittar vi närmre på exempelvis jämställdhetsarbetet kan vi konstatera att utvecklingen går i flera riktningar samtidigt. Över tid har jämställdhetsarbetet gjort framsteg. På många håll har flickor och kvinnors utbildningsgrad ökat, likaså representationen på ledande positioner. Periodvis har även mödradödligheten gått ner.

Trots detta finns det många negativa trender och motstånd mot flickors och kvinnors rättigheter globalt, vilket kräver stora ansträngningar för att vi ska nå Agenda 2030.

Det pågår idag många väpnade konflikter runt om i världen. Parallellt med det drabbas människor i allt högre grad av klimatförändringar. Det är väl känt att detta slår mot flickor och kvinnor som grupp på ett särskilt sätt. De drabbas även i högre grad av olika former av våld, som har en tendens att öka i samband med kris och konflikt. Covid-19 har också haft en negativ inverkan på jämställdhetsarbetet, med ökat könsbaserat våld och inskränkningar av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Pandemins konsekvenser märks i vårt arbete, särskilt inom utbildning där flickor ofta är överrepresenterade bland de som inte kommit tillbaka efter att skolorna varit stängda.

Varför är frågan om menstruation viktig att lyfta?

– Nästan 2 miljarder människor menstruerar. Åtminstone en fjärdedel av dem saknar de resurser som krävs för en god menshälsa. Konsekvenserna av detta påverkar hela livet. Menstruation är mycket mer än en hygien- eller hälsofråga. Menstruation är en fråga om jämställdhet och om barns rättigheter. När barn kliver in i tonåren, ser vi hur kränkningar av vissa rättigheter ökar lavinartat. Särskilt för flickor och unga kvinnor, men även för hbtqi-personer. Ett utav Erikshjälpens prioriterade områden är därför sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Det här är rättigheter som gäller hela livet, även för barn. Pubertetens intåg skapar oproportionerliga skillnader mellan könen. Menstruationen, som i sig är en så grundläggande och naturlig process, blir för miljontals flickor istället ett stort bakslag inom en rad områden och rättigheter. Synen på att flickor är giftasmogna leder i sin tur till en dramatisk ökning av risker för barnäktenskap, könsstympning och andra former av könsbaserat våld. Bristande eller avsaknad av mödravård är en av de främsta orsakerna till död eller livslånga komplikationer bland tonårsmödrar, flickor och unga kvinnor. Flickors möjligheter att gå i skolan rycks snabbt ifrån dem. Att vi fortsätter försvara flickors rätt till utbildning är därför inte bara en skyddsfaktor utan en fundamental rättighet som blir avgörande för flickors framtidsutsikter.

Vi behöver inte bara prata mer om mens, för att bryta stigma och tabu, vi behöver också säkerställa tillgång till såväl trygga som hygieniska miljöer. Det finns många exempel på obefintliga eller ohygieniska faciliteter, som exempelvis skoltoaletter i Bangladesh. Men också en ökad risk för olika former av övergrepp. Arbetet med menshälsa behöver därför kunna ses i ett bredare sammanhang med dess koppling till andra rättigheter som exempelvis tillgång till utbildning och frihet från våld. I en del samhällen är menstruation en oerhört känslig fråga. Vi behöver vara medvetna om hur och om frågor kring menstruation också kan öppna dörrar att prata om andra kontroversiella frågor.

Hur arbetar Erikshjälpen med frågan?

– Genom Erikshjälpens nära samarbete med lokala partnerorganisationen, som är en del av det lokala samhället, kan vi vara med och bidra till förändring som består över tid. Det kan exempelvis börja med att skapa tillgång till sanitetsprodukter.

I många insatser lär sig flickor att sy sina egna bindor vilket bidrar till att säkerställa skolnärvaron. Genom klubbar, samtalsgrupper och säkrad tillgång till sexualundervisning får inte bara flickor, utan även pojkar, lärare och föräldrar, grundläggande kunskap om menstruation och vilka förutsättningar som krävs för en god menshälsa. Genom att vi arbetar gentemot och tillsammans med lokala beslutsfattare och ledare ökar chanserna till långsiktiga förändringar. Religiösa ledare är ofta en särskilt viktig grupp när det kommer till beteendeförändring. Även om det finns lagstiftning på plats kan kulturella och religiösa traditioner och normer vara djupt rotade och på så sätt styra människors attityder och beteenden.

Vi arbetar med frågor kopplat till menstruation mer eller mindre i alla våra regioner. I många fall är det en integrerad del i ett bredare arbete för barns och särskilt flickors rättigheter. Vi strävar efter att arbeta parallellt med individuella-, sociala- och praktiska komponenter. De individuella komponenterna för att stödja flickor och menstruerande personers självkänsla, kunskap och färdigheter. De sociala komponenterna för att främja samhällen och sociala normer utan stigma och diskriminering, samt de praktiska komponenterna för ökad tillgång till säkra och lämpliga faciliteter.

Trafficking är ett globalt problem som 2023 drabbade cirka 49 miljoner människor.
Erikshjälpen är en av de organisationer som tillsammans med partners arbetar mot människohandel i olika länder. En central del i arbetet är att stärka kvinnor och barns rättigheter.

I sin avhandling “En fråga om tro? Kampen mot människohandel i Thailand & Kambodja” har Andreas Henriksson undersökt hur religion formar arbetet mot människohandel. Forskningsrapporten bygger på fallstudier av kristna hjälporganisationer som arbetar i Thailand och Kambodja, där barnrättsorganisationen Erikshjälpen och församlings- och missionsrörelsen Evangeliska Frikyrkan (EFK) funnits med som partners.
– Jag har försökt förstå vad som styr religiösa organisationers arbete och hur det tas emot i de lokalsamhällen där de verkar, säger Andreas Henriksson. En religiös världsbild kan försvåra samarbete med sekulära biståndsaktörer och givare, men samtidigt är religion ofta en tillgång i relation till lokalsamhällen där de verkar.

Lättare att överbrygga avståndet

Internationellt bistånd präglas av en sekulär syn, vilket leder till att kristna hjälporganisationer främst finansieras av religiösa givarnätverk. Nätverk som underlättar för organisationerna att lyfta fram religionens roll.

Henriksson har undersökt hur de religiösa organisationerna lyckas nå fram till den sekulära biståndsvärlden och visar på att de organisationer som inte är knutna till en viss kyrka eller samfund i vissa fall kan ha lättare att överbrygga avståndet till de sekulära aktörerna.
– Vår organisation vilar på en kristen värdegrund och det avspeglar sig i hur vi bemöter människor ute i världen, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen. Utifrån vår identitet och bakgrund har vi kunskap om religionens betydelse för både enskilda individer och samhällen. Vår förståelse och respekt för andra människors religion och kultur, skapar goda förutsättningar för att kunna arbeta tillsammans.

En motiverande faktor

Henrikssons forskning visar på att det finns ett lokalt förtroende för religiösa aktörer. Att religion inte ses som något negativt, även om man inte delar samma trosuppfattning. Tron är till och med en motiverande faktor.

Avhandlingens resultat kan ge insikter för att förbättra samverkan med andra aktörer. Förhoppningen är en bättre förståelse för religiösa hjälporganisationer och hur deras identitet och världsbild leder till både möjligheter och utmaningar.
– Erikshjälpen kommer att sprida Andreas forskningsresultat till våra partnerorganisationer och använda oss av det i det gemensamma arbetet mot trafficking, säger Mattias Ingeson. Vi kommer också att lyfta resultaten och sprida kunskapen vidare i våra nätverk.

Insamlingen Världens Barn startade år 1997. Sedan dess har organisationen samlat in över två miljarder kronor. Under 2023 samlades 104,6 miljoner kronor in vilket resulterade i det näst högsta insamlingsresultatet sedan starten.   

Pengar till projekt som stärker barns rättigheter

Radiohjälpens insamling för Världens Barn, samlade under 2023 in 104,6 miljoner kronor. Nu får 23 projekt i 14 länder stöd för att stärka barns rättigheter. Projekten som tar del av stödet bidrar till att förbättra situationen för barn inom tre fokusområden: Skola, Hälsa och Trygghet. 

Barns rätt till utbildning

Inom området för barns rätt till utbildning får sju projekt dela på sammanlagt 45,3 miljoner kronor. Erikshjälpens insats i Mali är ett av projekten som tilldelas pengar. Även våra projekt med fokus på utbildning i Sydsudan har beviljats medel från Världens Barn.  

Drottning Silvias insamling går till Ukraina

I samband med Drottning Silvias 80-årsdag startade Drottningen en insamling som, tillsammans med stöd från Radiohjälpens katastroffond, resulterade i 5,3 miljoner kronor. Dessa medel gick till tre projekt i Ukraina med fokus på att förbättra barns psykiska hälsa. Ett av dessa projekt är vår insats genom partnerorganisationen Womens Concortium of Ukraine.