Tolvåriga Sabina hade aldrig sett kål eller lök växa i det torra landskapet där hon vuxit upp i norra Kenya. Nu gror grönsaker i skolträdgården, och med dem växer Sabinas hopp om framtiden.

Sabina brister ut i ett leende när hon berättar om första gången det serverades spenat i skolan.

– När jag och mina klasskamrater såg att det odlades grönsaker i skolträdgården blev vi helt paffa. Jag hade aldrig tidigare sett kål eller lök växa här i området och det var första gången som jag åt spenat i skolan.

Klimatförändringarna gör det svårare att odla

Att äta grönsaker är ingen självklarhet för barnen i den avlägsna byn Korr i norra Kenya. Här märks klimatförändringarna tydligt och de årliga torrperioderna blir allt längre. Det blir svårare att odla och bristen på vatten gör också att boskapsdjur dör av uttorkning. Matbristen är allvarlig. I vissa delar av landet får vart tredje barn kanske aldrig fylla fem år.

Mot alla odds växer skolträdgården

Men mitt i det torra landskapet frodas nu en skolträdgård på Amalio Primary School i Korr. Som en del i Erikshjälpens långsiktiga arbete i norra Kenya får eleverna lära sig om näringslära. De får också kunskap om odlingstekniker som gör det möjligt att odla trots torkan. Grönsakerna de odlar används sedan till skolluncher som ger barnen viktig näring.

– I skolan har vi fått lära oss om grönsaker som är fulla av vitaminer. Och nu ser jag dem växa! Berättar Sabina.

I skolan har vi fått lära oss om grönsaker som är fulla av vitaminer. Och nu ser jag dem växa!
Sabina, 12 år

Skolträdgården ger framtidshopp

För Sabina har skolträdgården blivit mer än bara en skolträdgård. Den har blivit en plats där det både odlas grönsaker till skollunchen och hopp för framtiden.

– Nu vet jag att grönsaker hjälper oss att bli starka och friska.

Nu drömmer hon om att en dag jobba som lärare och lära ut hållbar odling till barn och ungdomar – och på många sätt har drömmen redan tagit fart.

– Jag vill börja odla där hemma även om det är väldigt torrt. Men jag ska visa mamma hur man odlar kål i en säck utan att behöva använda så mycket vatten, berättar Sabina.

När jag blir stor vill jag bli lärare och lära ut hållbar odling till barn och ungdomar.
Sabina, 12 år

Regeringen har lagt fram förslaget att sänka straffbarhetsåldern från femton till tretton år. Vi frågade barn och unga om det nya lagförslaget och budskapet var tydligt: ”Vi behöver stöd, inte fängelse.”

Att samtala med barn om frågor som rör deras liv och framtid är en central del av Erikshjälpens arbete. När vi frågade barn och unga från Erikshjälpen Framtidsverkstad om sänkt straffbarhetsålder delades flera olika tankar och erfarenheter.

– Om de sänker åldern till tretton år så kommer de bara skicka 12-åringar i stället. En 13-åring skjuter inte någon för att han vill, utan för att han blir tvingad. Han är tretton år – vad ska han göra?” säger en 17-åring.

Ungdomarna beskrev ämnet som osäkert och jobbigt att prata om. Men trots olika åsikter fanns en sak alla var överens om: lösningarna måste sättas in långt innan ett brott begås.

Hitta de här barnen innan de gör brott i stället.
18-åring

Ungdomarnas förslag för att stoppa gängrekrytering

I samtalen lyfte ungdomarna viktiga åtgärder för att förhindra att barn hamnar i kriminalitet:

  • Fler förebyggande insatser – fritidsgårdar och meningsfulla aktiviteter som alla barn har möjlighet att delta i.
  • Trygga relationer till vuxna och polis – utan tillit vågar barn inte söka hjälp eller berätta om hot och press.
  • Stöd i skolan och hemma – fler närvarande, lyssnande och engagerade vuxna i barns vardag.

Ungdomarna betonade att hårda straff bör riktas mot de vuxna och äldre kriminella som utnyttjar barn för att begå brott – inte mot barnen själva.

Om han blivit hotad ska han inte sitta i fängelse, utan få psykisk hjälp.
13-åring

Erikshjälpen står bakom ungdomarna

Erikshjälpen säger nej till regeringens förslag om sänkt straffbarhetsålder. Precis som ungdomarna menar vi att förslaget inte löser de bakomliggande orsakerna till att barn hamnar i kriminalitet. I stället riskerar fler barn att återfalla i brott och nya barn rekryteras.

– Verklig trygghet för unga och för samhället skapas genom tidiga och långsiktiga insatser, starka relationer och sammanhang där barn får stöd att välja andra vägar än kriminalitet, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.

Onsdagen den 10 december hölls ett seminarium i Riksdagen om hur Sverige kan stärka barns rättigheter i ett snabbt föränderligt biståndslandskap. Rundabordssamtalet arrangerades av Riksdagsnätverket för internationella barnrättsfrågor.

Under seminariet på temat ”Två år av reformagendan – vad har hänt och hur går vi vidare? lyfte Erikshjälpens generalsekreterare Mattias Ingeson organisationens arbete i Bangladesh. Ett långsiktigt arbete där barn själva bland annat deltar i katastrofriskhantering. Genom att visa hur barn kan vara aktiva förändringsaktörer vill Erikshjälpen understryka att investeringar i barn leder till både tryggare samhällen och hållbar utveckling.

När barn får möjlighet att påverka sin egen vardag och sina lokalsamhällen skapas förändring som håller över tid.
Mattias Ingeson
Erikshjälpens generalsekreterare Mattias under riksdagsseminarie.
©UNICEF/Anton Brunnberg
Deltagare i riksdagsseminarie sitter i en lokal och lyssnar till en kvinna som står upp och talar.
©UNICEF/Anton Brunnberg
Erikshjälpens generalsekreterare Mattias under riksdagsseminarie.
©UNICEF/Anton Brunnberg
Deltagare i riksdagsseminarie sitter i en lokal och lyssnar till en kvinna som står upp och talar.
©UNICEF/Anton Brunnberg

Barn drabbas hårdast – och ska stå i centrum för biståndet

Barn är de som påverkas mest av krig, klimatkriser och växande ojämlikhet. Samtidigt pressas barns rättigheter tillbaka globalt. Under seminariet betonades att Sverige länge varit en ledande röst för barns rättigheter – och att den rollen nu är viktigare än någonsin.

I regeringens reformagenda finns tydliga skrivningar om barns rättigheter, men barnrättsorganisationerna lyfte behovet av att detta behöver få större genomslag i både tematiska och geografiska biståndsstrategier.

Viktiga frågor som diskuterades

Under seminariet diskuterades frågor som:

  • Hur det ser ut idag för barns rättigheter globalt
  • Hur barns rättigheter kan stärkas när biståndet reformeras
  • Vikten av internationella åtaganden och starkt multilateralt samarbete
  • Kopplingen mellan barns rättigheter och satsningar på utbildning, jämställdhet och klimat
  • Hur barns delaktighet kan säkras i praktiskt biståndsarbete
©UNICEF/Anton Brunnberg
Gudrun Brunegård (KD) Olle Thorell (S) Åsa Regnér (Rädda Barnen) Mattias Ingeson (generalsekreterare för Erikshjälpen) Monica Lorensson (Plan) Karin Strömstedt (Unicef) Yasmine Ericsson (SD) Carina Ödebrink (S) Pernilla Baralt (Unicef)
©UNICEF/Anton Brunnberg

Samlade röster för ett starkare svenskt ledarskap

Bland deltagarna fanns representanter från flera riksdagspartier och barnrättsorganisationer, bland andra:

  • Gudrun Brunegård (KD)
  • Olle Thorell (S)
  • Åsa Regnér (Rädda Barnen)
  • Mattias Ingeson (Erikshjälpen)
  • Monica Lorensson (Plan)
  • Karin Strömstedt (Unicef)
  • Yasmine Ericsson (SD)
  • Carina Ödebrink (S)
  • Pernilla Baralt (Unicef)
Att sätta barn i centrum sågs som en av de mest långsiktiga och kraftfulla investeringarna Sverige kan göra.

Samtalet visade tydligt att det finns både vilja och möjligheter att stärka barns rättigheter i svenskt utvecklingssamarbete. Att sätta barn i centrum sågs som en av de mest långsiktiga och kraftfulla investeringarna Sverige kan göra.

 

Lena Elf

Presskommunikatör

Årets tema för Musikhjälpen i Karlstad var ”Alla barn har rätt att gå i skolan”. Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen gästade glasburen och berättade om barnrättsorganisationens arbete på de klimatutsatta sandöarna i norra Bangladesh.

– Innan det här projektet så fanns det inga skolor på de här öarna. Tillsammans med Friendship arbetar vi med flyttbara skolor, som när vattnet börjar stiga kan monteras ner och bara något dygn senare sättas upp på en ny och säker plats, berättar Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.

I norra Bangladesh, i Jamunaflodens delta, lever människor på sandöar. Öarna är föränderliga och utsatta för återkommande översvämningar och andra naturkatastrofer. Därför har det inte varit möjligt att etablera infrastruktur eller skolbyggnader. Erikshjälpen arbetar sedan 2006 tillsammans med organisationen Friendship i Bangladesh för att barn ska kunna gå i skolan trots de klimatkatastrofer som ständigt hotar landet. Genom flyttbara skolor kan barnens utbildning fortsätta även när översvämningar hotar.

Barn är förändringsaktörer själva, bara de får chansen.
Mattias Ingeson

En trygg plats och en möjlighet till ett bättre liv

Att få gå i skolan betyder så mycket mer än att bara få en utbildning. Särskilt viktigt är det för flickorna, där många riskerar att giftas bort om det inte går i skolan. Men många flickor möter hinder som gör att de missar undervisning. Vägen till skolan kan vara lång och farlig, och bristen på toaletter och möjlighet till god hygien under mens kan göra att de hellre stannar hemma.

– En viktig del i vårt arbete är att berätta för barnen om vilka rättigheter de har, säger Mattias Ingeson. Vi skapar barnklubbar och bildar kommittéer där de förutom att utbildas i katastrofberedskap, också får lära sig att de har rätt till vissa saker, som att gå i skolan. Barn är förändringsaktörer själva, bara de får chansen.

Flyttbara skolor är en av våra insatser som stärker barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet och skydd i norra Bangladesh. På sidan Flyttbar skola – från nedmontering till uppbyggnad  kan du läsa om hur det går till att flytta en skola.

Läs mer om flyttbara skolor

För att barn och unga ska kunna lita på samhället behöver samhället också lita på dem. Det var huvudbudskapet när cirka 300 personer samlades på Jönköping University på Barnkonventionens dag.

”Vi finns här. Vi bryr oss. Ta oss på allvar.” Så uttryckte ungdomarna sitt budskap. De hade själva planerat och skapat årets barnrättskonferens, och deras röster stod i centrum hela dagen.

Temat för årets Barnrättskonferens var Tillit och barnets rättigheter i en föränderlig värld. Under dagen pratades det om vad som får unga att känna förtroende för vuxna – och vad som gör att tilliten kan brista. Det som gjorde konferensen speciell var att ungdomarna själva hade bestämt tema, gjort programmet och ledde samtalen.

– Ni vuxna säger att ni vet hur det är att vara unga, för ni har själva varit det. Jag menar inte att låta hård, men problemet är att ni inte vet hur det är nu. Men det vet era barn, så fråga dem hur det är, sa Zeina Kifo från Öxnehaga i Jönköping.

Forskning, samtal och personliga berättelser

Barnrättskonferensen bjöd bland annat på aktuell forskning och personliga berättelser. Forskaren Stephanie Plenty berättade om nya resultat från en stor studie om ungas demokratiska engagemang. Ungdomar samtalade sedan i en panel tillsammans med bland andra Evin Cetin, grundare av SAO-jobben (En anställningsform för elever på högstadiet som är 14 år).

Charbel Gabro, som blivit utsedd två gånger till årets talare, höll en föreläsning om hur människor med olika bakgrund kan förstå varandra bättre. Vinnarna av ”Ortens bästa poet” Marx Mukuru och Nasir Sarr framförde texter om orättvisor och om hur det kan kännas att växa upp i dagens samhälle.

Hoppas att ni som är här tar med er det här ut till era verksamheter. Det behöver inte vara en stor konferens, utan bara skapa diskussioner.
Minda Ranerås, 19 år.

En mötesplats för viktiga samtal

Barnrättsfrågor rör många yrkesgrupper. Konferensen samlade vuxna som arbetar i till exempel skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård eller inom ideell sektor. Det gjorde dagen till en viktig plattform för att prata om barns rättigheter – både i regionen och i Sverige.

– Hoppas att ni som är här tar med er det här ut till era verksamheter. Det behöver inte vara en stor konferens, utan bara skapa diskussioner, säger Minda Ranerås, 19 år från Tenhult.

Barnrättskonferensen 2025

Barnrättskonferensen arrangerades av fokusgrupp barnets rättigheter i Jönköpings län, i samarbete med Rädda Barnen, RF-Sisu, Erikshjälpen, Kvinno- och tjejjouren, Share Music and Performing Arts, Region Jönköpings län, Kommunal utveckling, Jönköping University, Jönköpings kommun, Vetlanda kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län.

Tips: Lyssna gärna på intervjun med några av ungdomarna i P4 Jönköping.

Nu uppmanar vi Sveriges regering att agera mot Shein och andra aktörer som normaliserar och profiterar på sexualisering av barn.

Avslöjandet om att Shein har sålt “barnlika” sexdockor på sin öppna e-handelsplattform har väckt starka reaktioner internationellt. Avslöjandet har fått Frankrike att blockera företagets webbplats, och vi kräver nu att Sverige också vidtar åtgärder mot Shein. Nu har varianter på dockorna också upptäckts hos andra stora e-handelsföretag.

Som barnrättsorganisation kan vi inte längre vara tysta när barns hälsa, trygghet och värdighet sätts på spel.
Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.

Barns rättigheter kränks – Sverige måste agera

För oss på Erikshjälpen är det uppenbart att gränsen nu är nådd. När barns hälsa, värdighet och säkerhet offras för billig konsumtion måste Sverige och Europa agera.

– Som barnrättsorganisation kan vi inte längre vara tysta när barns hälsa, trygghet och värdighet sätts på spel, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.

Nu riktar vår generalsekreterare och Erikshjälpen Second Hands verkställande chef en kraftfull uppmaning till den svenska regeringen:

– Regeringen måste omgående arbeta för att stoppa inflödet av Shein-varor till Sverige och EU. Vi kan inte acceptera att barn utsätts för fara – varken i produktionen eller genom de produkter som säljs på vår marknad, säger Mattias Ingeson.

Allvarliga risker i produktion och produkter

Shein säljer miljontals plagg till konsumenter över hela världen via sin app och webbsida. Genom en extremt snabb och datadriven produktionsmodell lanseras tusentals nya produkter varje dag till mycket låga priser.

Men bakom den snabba tillväxten finns allvarliga problem. Rapporter berättar om barn- och tvångsarbete i produktionen, farliga kemikalier i kläder och leksaker, miljöförstöring samt brist på transparens i hela leverantörskedjan. Redan i vintras beslutade vi om att säga nej till Shein i våra second hand-butiker.

– Sheins affärsmodell bygger på en ohållbar överproduktion som skapar enorma mängder textilavfall och utsläpp. En stor del av produkterna innehåller dessutom farliga kemikalier – även i leksaker och barnkläder, säger Jerker Sandell, verkställande chef för Erikshjälpen Second Hand.

Sverige – stå upp för barns rättigheter!

Barns trygghet och rättigheter får aldrig bli förhandlingsbara. Vi förväntar oss nu att Sveriges regering vidtar snabba och kraftfulla åtgärder för att skydda barnen och deras rättigheter.

“Tidigare brukade vi gå och lägga oss hungriga och mamma kunde inte handla skolböcker till oss. Men nu har vi råd med både böcker och skoluniform”, berättar åttaåriga Epakan Esekon.

Torkan i norra Kenya är den värsta på över 40 år. I distriktet Turkana riskerar vart tredje barn akut undernäring. Här bor Epakan tillsammans med sina föräldrar och tre syskon i den lilla byn Ngikwatex. Hennes familj är van vid att torkan kommer varje år och har anpassat sina liv efter vädrets makter. Men under de senaste åren har klimatförändringarna gjort att torrperioderna blivit längre och konsekvenserna värre. Boskapsdjuren dör, skördarna slår fel och familjen blir utan mat. Ibland flera dagar i sträck.

Tidigare brukade vi gå och lägga oss hungriga och mamma kunde inte handla skolböcker till oss.
Epakan Esekon, 8 år.

Aloe vera-odling var lösningen

Men mitt i den spruckna marken har något grönt börjat växa. För Epakan och hennes familj var det aloe vera som fick livet att vända. När familjen hade det som allra svårast fick mamma Aweet stöd och utbildning från Erikshjälpen som gjorde att hon kunde börja odla i det torra landskapet. Hon fick lära sig vilka odlingstekniker som fungerar bäst, hur saven från bladen ska prepareras och vad som krävs för att lyckas med försäljningen på den lokala marknaden.

– Jag har fått många bra verktyg för att klara av alla utmaningar när torkan kommer. Nu kan jag ge min familj två mål mat om dagen och barnen kan fortsätta gå i skolan, säger Aweet.

En aloe vera-odling kan verka vara en liten förändring. Men för Epakan är det faktiskt livsavgörande. Pengarna räcker inte bara till mat – nu har mamma Aweet råd att betala barnens skolgång. Och inför skolstart har Epakan fått skoluniform, skor, strumpor och skrivböcker.

Nu har vi råd att handla mat varje dag och våra liv har blivit bättre!
Epakan Esekon, 8 år.
Epakan och mamma Aweet på väg till skolan.
Epakan står i skoluniform tillsammans med mamma Aweet, redo att gå till skolan.
Epakan och mamma Aweet på väg till skolan.

Erikshjälpens partnerorganisation i Bangladesh, Friendship, har utsetts till vinnare av det prestigefyllda Earthshot Prize 2025 i kategorin Fix Our Climate. Priset delades ut den 5 november i Rio de Janeiro och hyllar de mest innovativa lösningarna för att rädda vår planet.

Earthshot Prize grundades 2020 av prins William och Earthshot Foundation med syftet att hitta, uppmärksamma och skala upp de mest effektiva lösningarna för vår planets största utmaningar.
Priset kallas ofta för ”miljövärldens Nobelpris” och delas ut till projekt som kan göra verklig skillnad för klimat, natur och samhälle. Att Friendship nu står som vinnare visar att deras arbete verkligen gör skillnad på global nivå.

Klimatanpassning som räddar liv

Friendship arbetar i några av världens mest utsatta områden längs Bangladeshs floder och kustområden, där klimatförändringar redan idag påverkar människors livsvillkor på ett dramatiskt sätt. Organisationen utvecklar lokala och långsiktiga lösningar som gör samhällen mer motståndskraftiga mot översvämningar, erosion och cykloner.

Bland Friendships insatser finns:

  • Flyttbara skolor – modulbyggda skolor som kan monteras ned och flyttas när marken översvämmas.
  • Återplantering av mangroveskogar för att skydda kusten mot erosion och stormar.
  • Upphöjda bostäder, skolor och vårdcentraler som klarar stigande vattennivåer.
  • Flytande sjukhus och mobila kliniker som når människor i avlägsna områden.
  • Utbildning, hälsovård och försörjningsstöd till miljontals människor varje år.

Erikshjälpen är med på resan

Erikshjälpen är stolt samarbetspartner till Friendship och stöttar deras projekt via vårt regionkontor i Bangladesh. Tillsammans arbetar vi för att stärka lokala samhällen och skydda barns rättigheter.

Med Earthshot-priset följer internationell uppmärksamhet och nya resurser som gör det möjligt för Friendship att skala upp sina klimatlösningar och nå ännu fler människor. Erikshjälpen kommer fortsätta att vara en nära partner i det arbetet – och tillsammans fortsätter vi kämpa för en rättvis och hållbar framtid.

Stärkta föräldrar ger trygga barn. Genom Erikshjälpens projekt Föräldrakraft får de vuxna mötas i en trygg gemenskap och växa i sitt föräldraskap. Varje vecka samlas familjer i bostadsområdet Skäggetorp i Linköping för att dela sin vardag, glädje och erfarenheter. 

Det stora rummet i aktivitetshuset Kulturhuset Agora i Skäggetorp fylls av skratt, musik och rörelse. Barn och föräldrar trummar tillsammans med glädje och inlevelse. När musiken tystnar säger en av deltagarna: 

– Vi behövde det här! Stressen försvinner. Det är så roligt att bara få vara som man är. 

Efter djembetrummorna fortsätter kvällen med att barnen kopplar av med sagoläsning och de vuxna samlas för en stunds samtal. Flera föräldrar beskriver att det känns skönt att inte vara ensam.

De säger att det är första gången de pratar öppet med andra vuxna om hur det är hemma och hur det är att vara förälder.
Chrysanthi Tsafantaki, Verksamhetssamordnare för projektet Föräldrakraft i Linköping.
Chrysanthi Tsafantaki.
Chrysanthi Tsafantaki, Verksamhetssamordnare för projektet Föräldrakraft i Linköping.
Chrysanthi Tsafantaki.

Vad är Föräldrakraft?

Föräldrakraft är ett nytt projekt inom Erikshjälpen Framtidsverkstad, som idag finns på sex orter i Sverige. Tidigare i höstas fick Erikshjälpen 11,3 miljoner kronor från Postkodlotteriet för att starta och driva projektet under fyra år.

Syftet är att stärka föräldrar så att de kan stötta sina barn i de utmaningar de möter i skolan och i livet. Under föräldraträffar får deltagarna utbyta erfarenheter, men också lära sig mer om hur samhället fungerar och hur de kan stötta sina barn.

– Föräldrarna är de viktigaste personerna i barns liv. Vi vill ge dem kraft och mod att växa, säger Chrysanthi, även kallad Chrissa. Det finns många föräldrastärkande insatser i kommunen men vi upplever att alldeles för få tar del av dem.

Skäggetorp Family – barn och vuxna skapar tillsammans

Många föräldrar i Skäggetorp är utrikesfödda och har bott olika länge i Sverige. Att vara förälder i ett nytt land kan vara en stor utmaning – man behöver lära sig ett nytt språk, en ny kultur och samtidigt förstå samhällets regler.

– Många vill så mycket men behöver stöd och trygga mötesplatser för att våga bli delaktiga, säger Chrissa.

I aktiviteten Skäggetorp Family i Linköping får familjerna skapa något gemensamt. Vid första mötet fick de i uppgift att presentera sig. Barnen tog initiativ och ville gärna berätta, medan en del av föräldrarna stod i bakgrunden.

– Barnen behärskar ofta svenska språket bättre, men när vi uppmuntrade föräldrarna att våga delta blev det en fin stund för alla, berättar Chrissa. Det gäller att hitta en balans där både barn och vuxna får utrymme.

”Här får jag prata svenska och träffa andra mammor”

Ruun kommer från Somalia och har bott i Sverige i fem år. Hon deltar i Skäggetorp Family med sina barn Geedi och Madhi.

– Jag ville att mina barn skulle få vänner – och jag också. Här får jag träffa andra föräldrar, men också prata svenska och lyssna på när andra pratar, säger Ruun.

Geedi och Madhi är med på flera av Erikshjälpen Framtidsverkstads aktiviteter som läxläsning och olika fritidsaktiviteter. Ruun är ofta med dem, men känner sig alltid trygg även när barnen är på Framtidsverkstaden själva.

Jag tycker man ska lita på sina barn. Tillit skapar en bra relation.
Ruun, deltagare Föräldrakraft.

Mot framtiden

Målet med Föräldrakraft är att fler föräldrar ska känna sig trygga, engagerade och delaktiga – både hemma och i samhället. Under projekttiden ska Erikshjälpen Framtidsverkstad etablera mötesplatser och plattformar för barn och föräldrar och planen är att arbetet i framtiden ska bli en viktig del av Erikshjälpens ordinarie verksamhet.

I Skäggetorp finns en stark vilja att samarbeta. Många olika aktörer arbetar mot samma mål – att stötta familjer och skapa trygghet i området. Samhället har bekräftat att Föräldrakraft verkligen behövs, och engagemanget är stort.

– När föräldrar växer, växer också barnen, säger Chrissa. Vi är övertygade om att när varje familjemedlem tar ansvar för sin roll skapas balans – barn får vara barn, fokusera på skolan och växa i sin egen takt.

Ruun tillsammans med barnen Geedi och Madhi.
Mamma Ruun besöker föräldrakraft tillsammans med barnen Geedi och Madhi.
Ruun tillsammans med barnen Geedi och Madhi.

12-åriga Fatoumata fick bygga upp en ny vardag i ett flyktingläger långt hemifrån. Drömmen är att en dag kunna återvända hem och jobba som barnmorska.

– Vi var tvungna att lämna allt. Vår by, skolan och vårt hem. Det gick så snabbt och jag fick inte med mig några av mina saker. Inga kläder eller leksaker, inte ens mitt födelsebevis, berättar Fatoumata.

I Mali har den säkerhetskris som pågått sedan 2012 påverkat tusentals barns liv. Fatoumata är en av dem. När hennes skola stängde efter terroristattacker valde familjen att lämna sin hemby i hopp om att hitta en tryggare tillvaro.

När min skola stängde blev jag väldigt ledsen. Jag kunde inte längre gå i min skola där hemma eller träffa mina klasskompisar. 
Fatoumata, 12 år.

Livet i flyktinglägret

Fatoumata bor med sin familj i Ségou, i ett flyktingläger som ligger i västra Mali. Att växa upp i ett flyktingläger är tufft.

– Hela familjen sover tillsammans i ett litet rum. Det finns ingen plats att vara för sig själv, berättar Fatoumata.

Bristen på mat gör att många aldrig kan äta sig mätta. Människor trängs på liten yta och bristen på sanitet och rent vatten gör att sjukdomar lätt sprids. Många mår väldigt dåligt och risken för att utsättas för övergrepp är stor.

Svårt att börja ny skola

Mitt i oroligheterna fick Fatoumata möjlighet att gå tillbaka till skolan, men de första åren i nya skolan blev också extra tuffa. I skolan blev Fatoumata utsatt för mobbing av andra barn. Det gjorde det svårt att fokusera på skolarbetet.

– De retade mig för mitt utseende och kallade mig fula ord. Jag var alltid själv och jag hade inga vänner, berättar hon.

När Erikshjälpen startade en barnrättsklubb på Fatoumatas skola förändrades det. I klubben fick barnen lära sig mer om inkludering och rätten till utbildning, hälsa och trygghet. Och Fatoumata har äntligen funnit nya kompisar och fått tillbaka motivationen för skolarbetet.

– Skolan fungerar bra. Mina klasskamrater är snälla mot mig nu, även om jag blev utanför i början.

Fatoumata, 12 år, går i skolan i Bagadadji Sud i västra Mali.
Fatoumata sitter vid sin skolbänk och tittar leende ner i sin skolbok i ett klassrum fullt av barn.
Fatoumata, 12 år, går i skolan i Bagadadji Sud i västra Mali.

Drömmen om en bättre framtid

Fatoumata är ett av många barn i Mali som får växa upp med rädsla, hunger och otrygghet. Men tack vare möjligheten att fortsätta skolan har hon hopp om en bättre framtid.

– Det var svårt i början men skolarbetet går bra nu, det gör mig glad. Samtidigt är jag fortfarande rädd för mycket… Rädd för att bli attackerad av beväpnade män och för att bli utsatt för övergrepp.

Även om Fatoumata fortfarande känner rädsla för våldet runt omkring bär hon på en dröm: att få återvända till sin by när det blir fred och arbeta som barnmorska.

Jag vill bli barnmorska. Efter skolan vill jag återvända hem och hjälpa mammor genom en säker graviditet och förlossning.
Fatoumata, 12 år.

I Mali är över 400 000 människor just nu på flykt inom landet, och många av dem är under 18 år. De flyr på grund av oroligheter och svält.

År 2024 stängdes mer än 1 700 skolor på grund av hot om terrorattacker. Det innebär att 520 000 barn har förlorat sin skolgång och en trygg plats att vara på.

I regionerna Ségou, San och Koulikoro arbetar Erikshjälpen för att stärka barns rättigheter genom att möjliggöra utbildning för barn på flykt. Här får barn bland annat tillgång till:

  • Tillfälliga skolor i flyktingområden.
  • Undervisning via radio och digitala medier.
  • Intensiva utbildningsprogram (Speed Schools).
  • Barnrättsklubbar som stärker gemenskap och självkänsla.

Stötta barns rätt till utbildning

 

Var med och ge fler barn möjligheten att gå i skolan och drömma om en ljus framtid. Stötta vårt arbete för barns rätt till utbildning och fritid.

Ge en gåva till barns rätt till utbildning

Betala med Swish genom att skanna QR-koden

QR kod Erikshjälpen
Gör så här:
  1. Öppna Swish-appen.
  2. Tryck på “Skanna” och rikta kameran över QR-koden.
  3. Bekräfta och signera betalningen med mobilt BankID.