Barnkonventionen slår fast varje barns rätt till liv och utveckling, en trygg uppväxt fri från våld, en god utbildning, en meningsfull fritid och att få vara delaktiga i frågor som berör dem.
Men det är trots det sällan vi hör barns röster i de politiska samtalen eller i den offentliga debatten.
I år fyller Barnkonventionen 35 år och sedan 2020 är den svensk lag. Det är hög tid att vi tar vårt ansvar och ger barn och unga inflytande på riktigt. För att tillgodose alla barns rättigheter och visa att vi tar Barnkonventionen på allvar räcker det inte att vi arbetar för barnen, vi måste arbeta tillsammans med dem.
Årets rapport från Ungdomsbarometern visar att allt fler ungdomar känner att de har små eller inga möjligheter alls att påverka i samhället. Samtidigt minskar det politiska engagemanget bland unga och deras tilltro till politikernas förmåga att hantera samhällsutmaningarna.
För fem år sedan startade Erikshjälpen sin första ”Erikshjälpen Framtidsverkstad”. Vi arbetar idag i sex bostadsområden och engagerar barn, unga och föräldrar för att utjämna ojämlika uppväxtvillkor.
Under Almedalen fanns vi på plats på Barnrättstorget tillsammans med ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad i Gränby, Uppsala. I två seminarier belyste vi erfarenheter och lärdomar från våra första fem år. Tillsammans med politiker och andra samhällsaktörer pratade vi om hur det går att skapa förutsättningar för unga att få vara delaktiga i samhällsdebatten, men också om hur Erikshjälpen Framtidsverkstad uppmuntrar och värnar om den vilja som unga har att förändra samhället.
Godwin Coyitungiye och Zahara Siraj från Erikshjälpen Framtidsverkstad i Uppsala på plats i Almedalen.
Godwin Coyitungiye och Zahara Siraj från Erikshjälpen Framtidsverkstad i Uppsala på plats i Almedalen.
Behovet av både akuta och långsiktiga lösningar för att utjämna uppväxtvillkoren och minska samhällsklyftorna är uppenbara. Inte minst för att hindra att fler ungdomar rekryteras till kriminella gäng. Regeringen har också kommit med flera åtgärdsplaner på området, både repressiva och förebyggande. Vi på Erikshjälpen är oroliga över att en del av de repressiva förslagen riskerar att minska förtroendet för både myndigheter och andra samhällsaktörer. Men även leda till ökad diskriminering och stigmatisering, något vi också lyfte vid våra seminarier i Almedalen.
Det handlar inte bara om våra ungdomars framtid, utan också om det liv de förtjänar att leva idag. Ett liv i ett demokratiskt och tryggt samhälle med jämlika förutsättningar där de kan känna framtidstro. Om det är något som Erikshjälpen Framtidsverkstad lärt sig under sina första år, så är det hur avgörande det är att barn och unga får vara med och identifiera lösningar för att möta samhällsutmaningarna. Detta gäller på alla områden som rör kriminalitet, ökande ojämlikhet, segregation, utanförskap och den ökade psykiska ohälsan vi ser i hela landet.
Segregationens konsekvenser framgår tydligt i rapporter och statistik. Åsikterna om orsaker och lösningar på problemen varierar. Men för oss som möter barnen varje dag är det självklart hur stark förändringskraften är när vi låter dem vara delaktiga.
Så låt oss lyssna på barnen och ge dem det inflytande de förtjänar. Det är inte bara en fråga om rättvisa, utan en nödvändighet för att vi tillsammans ska bryta den nedåtgående spiralen och skapa ett starkare och mer demokratiskt samhälle.
Författare:
Mattias Ingeson
Generalsekreterare, Erikshjälpen
Birgitta Johansson
Sverigeschef, Erikshjälpen
I slutet av maj drog cyklonen Remal in över Bangladesh sydkust. Bakom sig lämnade den raserade byar och förstörda skördar. Erikshjälpen gör nu en akutinsats där vi hjälper barnfamiljer att återhämta sig efter cyklonens framfart. Det handlar bland annat om att reparera skadade hus, köpa nya boskapsdjur och stötta små familjeägda företag. Allt för att livet ska kunna återgå till det normala igen.
Cyklonen Remal slog till hårt i södra Bangladesh med en vindhastighet på 135 kilometer i timmen. Omkring 4,6 miljoner människor drabbades och över 40 000 hus totalförstördes. Allra värst slog cyklonen mot regionerna Rampal och Mongla, där Erikshjälpen tillsammans med vår partnerorganisation CODEC (Community Development Center) sedan länge arbetar med olika insatser för att skapa resiliens och underlätta för barn och deras familjer.
Nästan alla av de drygt 1700 familjer som Erikshjälpen stöder i sina projekt är helt eller delvis påverkade av cyklonen Remal. Bland dessa är cirka 300 familjer så svårt drabbade att de behöver omedelbart stöd för att överleva. I Bagerhat och Patuakhali-distriken har översvämningarna orsakat särskilt allvarliga skador på familjernas bostäder och primära inkomstkällor som jordbruk och fiske.
Med start den 1 juli kommer Erikshjälpen därför att genomföra en humanitär insats i området, utförd av CODEC i samarbete med det lokala samhället. Insatsen innefattar:
- Reparation och återuppbyggnad av bostäder
- Stöd för fiske och jordbruk
- Stöd till småföretag.
Ge en gåva till insatsen i Bangladesh
Behoven är stora.
Med ditt bidrag kan vi hjälpa ännu fler familjer som har drabbats.
Våra långsiktiga insatser
Erikshjälpen arbetar långsiktigt i Bangladesh för att barn ska ha tillgång till hälsa, utbildning samt trygghet och skydd. I samhällen som ständigt hotas av översvämningar blir invånarna utrustade med katastrofberedskap och förbättrar sina levnadsvillkor för bättre motståndskraft när det gäller exempelvis återkommande cykloner.
Den 25–27 juni är Erikshjälpen på plats i Almedalen som en del av Barnrättstorget. Tillsammans med tio andra organisationer kommer vi under veckan lyfta högaktuella barnrättsfrågor och prata om hur vi tillsammans kan arbeta för att stärka barns rättigheter. Välkommen att ta del av flera spännande seminarier och programpunkter.
På plats på Barnrättstorget kommer representanter från Erikshjälpens Sverigeavdelning att finnas tillsammans med ungdomar från Erikshjälpens Framtidsverkstad i Uppsala. Vårt fokus under veckan kommer vara ungas deltagande.
Varmt välkommen till Erikshjälpens seminarier:
Områdesutveckling – genom ungas engagemang och delaktighet
Onsdagen den 26 juni kl. 14:00-14:45
Enligt Barnkonventionen som är svensk lag sen 2020 har varje barn rätt till en trygg uppväxt fri från våld, en god utbildning, meningsfull fritid och rätt att komma till tals i alla frågor som berör dem. Barn och unga som växer upp i ett område med socioekonomiska utmaningar har inte samma förutsättningar att få sina rättigheter tillgodosedda. Erikshjälpen Framtidsverkstad arbetar för att engagera barn och föräldrar i områdesutveckling för att utjämna ojämlika uppväxtvillkor.
Vi ska tillsammans med ungdomar som varit delaktiga i verksamheten belysa de lärdomar och slutsatser vi sett under de första fem åren med Erikshjälpen Framtidsverkstad.
Medverkande:
Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister, Moderaterna
Nadim Ghazale, verksamhetschef, nattvandring.nu
Ehsan Nasari, kommunalråd Uppsala Kommun & Gruppledare, Centerpartiet
Birgitta Johansson, programchef Sverige, Erikshjälpen
Ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad
Moderator:
Mattias Ingeson, generalsekreterare, Erikshjälpen.
Ungas politiska engagemang och framtidstro
Torsdagen den 27 juni kl. 13:00-13:45
Framtidstro är ett viktigt mått på hur unga bedömer sina möjligheter att påverka sin livssituation. Rapporter talar om växande pessimistisk inställning till samhällsutvecklingen, ett minskat politiskt engagemang och en utbredd skepticism till makthavares möjligheter att förändra. Detta är en farlig utveckling.
Tillsammans med ungdomar vill vi titta närmare på vad som ligger bakom utvecklingen och hur vi tillsammans kan arbeta långsiktigt för att vända trenden. Under seminariet kommer ungdomar få möjlighet att lyfta sina tankar i samtal med makthavare.
Medverkande:
Juno Blom, barnombudsman
Evin Cetin, jurist, författare, föreläsare
Jakob Olofsgård, riksdagsledamot, partisekreterare, Liberalerna
Ehsan Nasari, kommunalråd & gruppledare Uppsala Kommun, Centerpartiet
Ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad
Moderator:
Mattias Ingeson, generalsekreterare, Erikshjälpen.
Vart hittar man Barnrättstorget?
Du hittar Barnrättstorget vid Hamnplan (H209). Har du inte möjlighet att ta dig till Visby kommer seminarierna även livesändas på Erikshjälpens Facebook-sida.
I en debattartikel som publicerats på altinget.se uppmanar Erikshjälpen och 34 andra civilsamhällesorganisationer Sveriges regering att höja ambitionerna för arbetet med Agenda 2030 om vi ska uppnå de globala målen.
Att Sverige ska föra en politik som bidrar till genomförandet av Agenda 2030 är beslutat både i Sveriges riksdag och av EU. Tillsammans har 22 organisationer från civilsamhället granskat regeringens arbete med de globala målen. Resultatet presenteras i medlemsplattformen Concord Sveriges “Barometer 2024”.
Inom 24 politikområden är det bara inom ett som regeringen tydligt bidragit positivt. På elva områden har de både bidragit till och motverkat en rättvis utveckling, eller inte gjort något alls. På tolv områden har de motverkat en rättvis och hållbar utveckling.
– Sverige ska vara en ledande nation när det gäller genomförande av en samstämmig politik. Att regeringens politik enbart bidrar positivt inom ett enda område måste ändras, annars finns det ingen möjlighet att uppfylla våra åtaganden, säger Anders Malmstigen, internationell chef för Erikshjälpen.
Anders Malmstigen, internationell chef för Erikshjälpen
Anders Malmstigen, internationell chef för Erikshjälpen
Nu skriver Concord tillsammans med Erikshjälpen och 34 andra organisationer i en debattartikel på altinget.se, att Sverige måste höja ambitionerna för att vi ska kunna uppnå de globala målen.
Läs hela debatt artikeln här
Läs hela Barometer 2024 här
Under maj månad lyfter Erikshjälpen flickors rättigheter och frågan om menshälsa. Anna Eliasson arbetar som programrådgivare på Erikshjälpen, med fokus på hälsa, trygghet och skydd samt jämställdhet. Här berättar hon mer om Erikshjälpens arbete inom området.
Hur ser flickors situation ut i världen i dag?
– Det finns såklart inte ett enskilt svar på frågan. Tittar vi närmre på exempelvis jämställdhetsarbetet kan vi konstatera att utvecklingen går i flera riktningar samtidigt. Över tid har jämställdhetsarbetet gjort framsteg. På många håll har flickor och kvinnors utbildningsgrad ökat, likaså representationen på ledande positioner. Periodvis har även mödradödligheten gått ner.
Trots detta finns det många negativa trender och motstånd mot flickors och kvinnors rättigheter globalt, vilket kräver stora ansträngningar för att vi ska nå Agenda 2030.
Det pågår idag många väpnade konflikter runt om i världen. Parallellt med det drabbas människor i allt högre grad av klimatförändringar. Det är väl känt att detta slår mot flickor och kvinnor som grupp på ett särskilt sätt. De drabbas även i högre grad av olika former av våld, som har en tendens att öka i samband med kris och konflikt. Covid-19 har också haft en negativ inverkan på jämställdhetsarbetet, med ökat könsbaserat våld och inskränkningar av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Pandemins konsekvenser märks i vårt arbete, särskilt inom utbildning där flickor ofta är överrepresenterade bland de som inte kommit tillbaka efter att skolorna varit stängda.
Varför är frågan om menstruation viktig att lyfta?
– Nästan 2 miljarder människor menstruerar. Åtminstone en fjärdedel av dem saknar de resurser som krävs för en god menshälsa. Konsekvenserna av detta påverkar hela livet. Menstruation är mycket mer än en hygien- eller hälsofråga. Menstruation är en fråga om jämställdhet och om barns rättigheter. När barn kliver in i tonåren, ser vi hur kränkningar av vissa rättigheter ökar lavinartat. Särskilt för flickor och unga kvinnor, men även för hbtqi-personer. Ett utav Erikshjälpens prioriterade områden är därför sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Det här är rättigheter som gäller hela livet, även för barn. Pubertetens intåg skapar oproportionerliga skillnader mellan könen. Menstruationen, som i sig är en så grundläggande och naturlig process, blir för miljontals flickor istället ett stort bakslag inom en rad områden och rättigheter. Synen på att flickor är giftasmogna leder i sin tur till en dramatisk ökning av risker för barnäktenskap, könsstympning och andra former av könsbaserat våld. Bristande eller avsaknad av mödravård är en av de främsta orsakerna till död eller livslånga komplikationer bland tonårsmödrar, flickor och unga kvinnor. Flickors möjligheter att gå i skolan rycks snabbt ifrån dem. Att vi fortsätter försvara flickors rätt till utbildning är därför inte bara en skyddsfaktor utan en fundamental rättighet som blir avgörande för flickors framtidsutsikter.
Vi behöver inte bara prata mer om mens, för att bryta stigma och tabu, vi behöver också säkerställa tillgång till såväl trygga som hygieniska miljöer. Det finns många exempel på obefintliga eller ohygieniska faciliteter, som exempelvis skoltoaletter i Bangladesh. Men också en ökad risk för olika former av övergrepp. Arbetet med menshälsa behöver därför kunna ses i ett bredare sammanhang med dess koppling till andra rättigheter som exempelvis tillgång till utbildning och frihet från våld. I en del samhällen är menstruation en oerhört känslig fråga. Vi behöver vara medvetna om hur och om frågor kring menstruation också kan öppna dörrar att prata om andra kontroversiella frågor.
Hur arbetar Erikshjälpen med frågan?
– Genom Erikshjälpens nära samarbete med lokala partnerorganisationen, som är en del av det lokala samhället, kan vi vara med och bidra till förändring som består över tid. Det kan exempelvis börja med att skapa tillgång till sanitetsprodukter.
I många insatser lär sig flickor att sy sina egna bindor vilket bidrar till att säkerställa skolnärvaron. Genom klubbar, samtalsgrupper och säkrad tillgång till sexualundervisning får inte bara flickor, utan även pojkar, lärare och föräldrar, grundläggande kunskap om menstruation och vilka förutsättningar som krävs för en god menshälsa. Genom att vi arbetar gentemot och tillsammans med lokala beslutsfattare och ledare ökar chanserna till långsiktiga förändringar. Religiösa ledare är ofta en särskilt viktig grupp när det kommer till beteendeförändring. Även om det finns lagstiftning på plats kan kulturella och religiösa traditioner och normer vara djupt rotade och på så sätt styra människors attityder och beteenden.
Vi arbetar med frågor kopplat till menstruation mer eller mindre i alla våra regioner. I många fall är det en integrerad del i ett bredare arbete för barns och särskilt flickors rättigheter. Vi strävar efter att arbeta parallellt med individuella-, sociala- och praktiska komponenter. De individuella komponenterna för att stödja flickor och menstruerande personers självkänsla, kunskap och färdigheter. De sociala komponenterna för att främja samhällen och sociala normer utan stigma och diskriminering, samt de praktiska komponenterna för ökad tillgång till säkra och lämpliga faciliteter.
Anna Eliasson, Programrådgivare Erikshjälpen
Anna Eliasson, Programrådgivare Erikshjälpen
Exempel på Erikshjälpens insatser kopplat till menshälsa
Benin
Erikshjälpen stöttar både föräldrar och lärare i Benin för att kunna ha åldersanpassade samtal och undervisning med barn om ämnen så som sex, relationer, och menshälsa. Detta görs för att barn ska få en ökad förståelse för sina egna kroppar och kunna ta informerade beslut som kan minska risken för sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter, samt minska stigma kopplat till mens.
Burkina Faso
I Burkina Faso når en av Erikshjälpens partnerorganisationer ut till 74 975 barn med information om menshälsa. I många fall när flickor får sin första mens vet de inte vad det är vilket skapar rädsla och osäkerhet. Erikshjälpen bidrar därför till kunskapsspridning inom området.
Kambodja
Erikshjälpen stödjer en insats i Kambodja som drabbats hårt av klimatförändringar, bland annat översvämningar. Fokus är på flickors rätt till utbildning genom att säkerställa tillgång till rent vatten, hygienartiklar och mensskydd. Arbetet genomförs i samarbete med religiösa ledare, skolor och föräldrar. Om flickor inte får rätt förutsättningar för att sköta sin mens i skolan, resulterar det ofta i att flickor antingen tvingas stanna hemma under mens, eller hoppar av skolan helt.
Rumänien
Via en humanitär insats i Pirita i Rumänien, har Erikshjälpen stöttat med att installera duschar, toaletter och rent vatten som är förutsättningar för att kunna sköta sin hygien, speciellt vid mens. Insatsen har även bidragit till att det startats upp ”Girls Clubs” där bland annat ämnen som menshälsa och mensskydd diskuteras. I Pirita har vissa flickor fått möjlighet att prova den återanvändningsbara bindan, Spacerpad.
Läs mer om Erikshjälpens arbete med menshälsa
Vad kan en toalett göra för skillnad för flickor och arbetet för flickors rättigheter och en mer jämställd värld? För Shukhi och Piya och alla deras vänner i Mongla, i södra Bangladesh – gör den all skillnad. Tack vare skolans nya toalett har flickornas skolnärvaro ökat. Numera kan flickorna också koncentrera sig på skolarbetet på ett helt nytt sätt, de tar till sig kunskapen och presterar bättre i skolan.
Det är inte bara toaletten i sig som gjort skillnaden. Det är också ett erkännandet att flickors behov, situation och utmaningar är riktiga. Det är signalen att flickor är viktiga. Ja, att de är och ses som en resurs och en kraft i samhället och att de har rätt att få förutsättningar till att kunna utbilda sig och vara med och forma sin egen framtid.
– Den här toaletten påverkar vår vardag och vår framtid. Nu har vi möjlighet att hänga med bättre i undervisningen och på så vis får vi bättre förutsättningar för framtiden, säger 15-åriga Piya Mong som är en av eleverna på ABC Secondary School i Mithakhali.
Shukhi Mony 12 år
Piya Mong 15 år
Shukhi Mony 12 år
Piya Mong 15 år
När vi inte haft tillgång till mensskydd har vi använt kläder och andra textilier som skydd
Brist på skydd har varit ett problem
På skolan går cirka 250 elever i årskurserna fem till åtta. Piya och kompisen Shukhi Mony, 12 år, visar upp skolans nya tillgänglighetsanpassade toalett. Den rymmer både en traditionell toalett med ett hål i golvet och en vattentoalett, den första i området. Här finns också flera nya handfat och ett skåp fullt med allt som en flicka kan behöva under perioder av mens.
– När vi inte haft tillgång till mensskydd har vi använt kläder och andra textiler som skydd, men det är inte så bra eftersom det är så ohygieniskt. Vattnet vi tvättar oss och kläderna i är inte heller så rent och riskerna för sjukdomar är många, berättar Piya.
Var med och stötta vårt arbete för barns rätt till hälsa
Tack vare dig kan fler flickor få tillgång till en säker menshälsa och därmed större möjlighet att nå sin fulla potential.
Swisha en gåva
900 92 83
Tidigare när flickorna har haft mens har de undvikit att komma till skolan
Skolan – en trygg plats
Flickornas matematiklärare Selina Akter bekräftar att toaletten betyder mycket. Flickorna känner sig nu mycket tryggare och barnens skolnärvaro och resultat har förbättrats avsevärt.
– Tidigare när flickorna har haft mens har de undvikit att komma till skolan. Nu finns det tillgång till allt de behöver för att känna sig trygga och hygieniska här på skolan, och de missar mindre av undervisningen, berättar hon.
Selina Akter, Lärare i matematik på ABS Secondary School
Selina Akter, Lärare i matematik på ABS Secondary School
Tidigare fick alla skolans elever dela på två slitna och väldigt smutsiga toaletter. Vars väggar inte är täta, genom glipor kunde man kika in trots att dörren var stängd.
– Den gamla toaletten var så smutsig, man kände sig inte säker där, berättar Shukhi.
– Ja och så var det alltid kö och eftersom vi inte ville gå på dem gick vi hellre hem om vi behövde gå på toaletten. Men på grund av vägen, kom vi sällan tillbaka, berättar Piya. Hon tillägger:
– Det känns jättebra att vi har en ny toalett! Det är så rent här, ingen smuts. Det finns rinnande vatten och mensskydd.
Skolans gamla toalett rengjord inför Erikshjälpens besök
Skolans nya vattentoalett
Skolans gamla toalett rengjord inför Erikshjälpens besök
Skolans nya vattentoalett
Färre avbrott i skolgången
Piya och Shukhi har ett par kilometers skolväg och vägen kan vara väldigt trafikerad. Trots det att så är fallet för de flesta på skolan, valde de och många andra oftast att gå hem för att gå på toaletten. Trots att de då skulle gå miste om undervisning, vilket tydligt påverkade resultaten.
– Tjejerna ville verkligen inte använda de gamla toaletterna. En del av dem undvek att dricka vatten hela skoldagen, allt för att inte behöva gå, berättar Selina Akter. Hon fortsätter:
– Det tog också mycket på flickornas koncentrationsförmåga att hela tiden tänka på hur de skulle undvika toaletten. De var ofokuserade men ville inte heller prata om det.
– Ja, nu är vi mycket mer närvarande i skolan än tidigare. Det känns tryggt och det känns roligt att vara här. Vi missar inte längre så mycket av skolundervisningen, säger Piya.
Miljontals flickor påverkas och har det varje månad. Mens. Ändå pratar vi sällan om det. I delar av världen tvingas flickor stanna hemma från skolan under mens och missar därför stora delar av sin utbildning. På Shonatola Bridge School i södra Bangladesh finns separata toaletter för flickor och pojkar. På flickornas toalett finns bland annat bindor, tamponger, tvättlappar och värktabletter som gör det möjligt för flickor att gå till skolan, även under mens.
På Shonatola Bridge School i södra Bangladesh sjuder det av liv. Lektioner avlöser varandra. Först matte, sen språk, sen idrott. Och så naturkunskapsklubben och tjejgruppen. När klockan ringer är det rast. Sabona och Amina är bästa vänner och går i årskurs sju. De menar att den här skolan skiljer sig från andra skolor i Bangladesh på många sätt.
Sabona Akter 15 år & Amina Akther 14 år
Sabona Akter 15 år & Amina Akther 14 år
–Skolan innebär trygghet för mig. Här har jag lärt mig att prata inför folk och här finns rent vatten och rena toaletter, säger Sabona Akter som är 15 år.
På grund av att familjen inte hade råd, tvingades hon att hoppa av skolan efter årkurs fem. Hon var hemma i två år innan hon efter att den här skola byggdes, fick möjlighet börja igen.
– Hade jag inte fått en plats på den här skolan, hade jag haft ett helt annat liv. Jag hade blivit bortgift eller tvingats ta jobb på textilfabriken för att hjälpa till med familjens försörjning, berättar Sabona.
Enda skolan i området
Just nu går två årskullar av elever på Shonatola Bridge School i södra Bangladesh. Skolan är den enda i området för barn i årskurs sex till åtta. Den ligger på landsbygden i ett svårtillgängligt område. Genom solceller har skolan el och internetuppkoppling, på så vis får barnen del av både digital- och klassrumsbaserad undervisning. Här finns separata toaletter för flickor och pojkar och tillgång till rent dricksvatten. Många av barnen som går på skolan lever i stor fattigdom och om det inte vore för skolan, hade de inte kunnat fortsätta studera. Många av dem har tidigare tvingats hoppa av skolan.
Var med och stötta vårt arbete för barns rätt till hälsa
Tack vare dig kan fler flickor få tillgång till en säker menshälsa och därmed större möjlighet att nå sin fulla potential.
Swisha en gåva
900 92 83
Många barn här stannar hemma under perioder när de har mens och missar stora delar av undervisningen
Att vara flicka i Bangladesh
14-åriga Amina Akther är också glad för möjligheten att få fortsätta studera. Hon berättar om hur det är att vara flicka i Bangladesh. Många har lång och farlig väg till skolan. Och att det finns risker för överfall och kränkningar som gör att man som flicka inte bör går ut själv. Många flickor riskerar också att bli bortgifta. Och så har vi mensen, den som gör att många flickor missar stora delar av sin skolgång.
– Många barn här stannar hemma under perioder när de har mens och missar stora delar av undervisningen, berättar hon.
Vi tjejer kan komma till skolan även när vi har mens, skolan hjälper och stödjer oss
Flickor kan nu komma till skolan även under mens
I skolan får flickorna mycket stöd, något som de utifrån tidigare erfarenheter inte tar för givet.
– Här finns en separat toalett bara för tjejer, med bindor och allt man behöver, det känns tryggt. Vi tjejer kan komma till skolan även när vi har mens, skolan hjälper och stödjer oss, säger Amina och fortsätter:
– I skolan lär vi oss om sanitet och hygien. Om att tvätta händerna ordentligt och att ta hand om oss. Min mamma är väldigt glad över de möjligheterna jag har nu, hon har inte haft de möjligheterna.
I Rampal, i södra Bangladesh ligger Surjer alo Child center, stöttat av Erikshjälpens givare. Centret är en slags fritidsverksamhet, med barnklubbar och andra aktiviteter för barnen i området. Där får barnen lära sig om barns rättigheter och öva sig på att sätta ord på sina känslor, uttrycka sina åsikter och vara med och påverka sin situation.
På Surjer alo Child center i södra Bangladesh deltar 16-åriga Ayesha Akter och 15-åriga Preema Das i barnklubbens aktiviteter. Här har de lärt sig om barns rättigheter och fått öva sig i att sätta ord på sina känslor och behov, och att uttrycka sina åsikter. 16 åriga Ayesha berättar:
– Förr kunde jag absolut inte prata med mina föräldrar, men det är bättre nu. Nu hör de mig och min åsikt har betydelse, det gör mig glad.
Kompisen Preema Das, 15 år, fyller i:
– Förr var jag blyg och ingen i min familj visste vad som pågick eller vad jag gick igenom. Jag kände mig ofta förbisedd, särskilt när mina bror uppmärksammades mer än mig. Det är bättre nu men det är fortfarande väldigt ojämlikt.
Brist på mensskydd och rena toaletter har varit ett problem
Flickorna är snart klara med secondary school och drömmer båda om att studera vidare. Det har varit tufft att hänga med i skolan. De går båda i en statlig skola och bristen på mensskydd och rena toaletter har varit ett problem ända sedan de fick mens. Preema berättar:
– Förr använde vi och våra mammor kläder som skydd.
– Ja. Det fanns inte alltid bindor eller andra skydd, så vi använde kläder, men det var ohygieniskt på många sätt. Nu kan vi köpa mensskydd via centret för halva priset, det underlättar, berättar Ayesha.
Förr använde vi och våra mammor kläder som skydd
Var med och stötta vårt arbete för barns rätt till hälsa
Tack vare dig kan fler flickor få tillgång till en säker menshälsa och därmed större möjlighet att nå sin fulla potential.
Swisha en gåva
900 92 83
Missar skolan på grund av mens
Båda flickorna berättar att de har missat ganska mycket av sin skolgång på grund av att de varit hemma under perioder av mens.
– Förr stannade jag hemma hela perioden men nu stannar jag oftast bara hemma de första två-tre dagarna.
– För att inte missa för mycket försöker vi studera ikapp hemma, men det är klart att mensen har gjort det svårare att hänga med, säger Preema.
Pojkar har större betydelse i familjen och de får alltid företräde i samhället
De drömmer om att förändra
De berättar om livet som flicka i Bangladesh, om vardagen och att de upplever att även om flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, får pojkarna ofta företräde.
– Pojkar har större betydelse i familjen och de får alltid företräde i samhället och i skolan, säger Preema.
– Flickor har inte samma rättigheter som pojkar i praktiken, säger Ayesha och tar ett exempel om en särskild maträtt i Bangladesh, där fikshuvudet ses som den godaste biten. Hon fortsätter:
– Min bror får alltid frågan om han vill ha fiskhuvudet, Jag vill inte ha fiskhuvudet men jag vill gärna ha frågan, förklarar Ayesha.
Trots utmaningarna de upplever har flickorna tydliga mål. De vill arbeta med samhällsförbättringar och de vill vara med och förändra sin och andras situation.
– Snart kommer jag ha högre utbildning än min bror. Min mamma stödjer mig, hon fick aldrig studera själv så hon vill att jag ska få den här möjligheten, berättar Preema.
En ny studie från Umeå universitet visar att en religiös världsbild kan vara en tillgång i arbetet mot människohandel.
- Trots skillnader i religion lyckas de kristna hjälporganisationerna skapa samsyn om vad som orsakar trafficking och hur den ska bekämpas, säger forskaren Andreas Henriksson.
Trafficking är ett globalt problem som 2023 drabbade cirka 49 miljoner människor.
Erikshjälpen är en av de organisationer som tillsammans med partners arbetar mot människohandel i olika länder. En central del i arbetet är att stärka kvinnor och barns rättigheter.
I sin avhandling “En fråga om tro? Kampen mot människohandel i Thailand & Kambodja” har Andreas Henriksson undersökt hur religion formar arbetet mot människohandel. Forskningsrapporten bygger på fallstudier av kristna hjälporganisationer som arbetar i Thailand och Kambodja, där barnrättsorganisationen Erikshjälpen och församlings- och missionsrörelsen Evangeliska Frikyrkan (EFK) funnits med som partners.
– Jag har försökt förstå vad som styr religiösa organisationers arbete och hur det tas emot i de lokalsamhällen där de verkar, säger Andreas Henriksson. En religiös världsbild kan försvåra samarbete med sekulära biståndsaktörer och givare, men samtidigt är religion ofta en tillgång i relation till lokalsamhällen där de verkar.
Lättare att överbrygga avståndet
Internationellt bistånd präglas av en sekulär syn, vilket leder till att kristna hjälporganisationer främst finansieras av religiösa givarnätverk. Nätverk som underlättar för organisationerna att lyfta fram religionens roll.
Henriksson har undersökt hur de religiösa organisationerna lyckas nå fram till den sekulära biståndsvärlden och visar på att de organisationer som inte är knutna till en viss kyrka eller samfund i vissa fall kan ha lättare att överbrygga avståndet till de sekulära aktörerna.
– Vår organisation vilar på en kristen värdegrund och det avspeglar sig i hur vi bemöter människor ute i världen, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen. Utifrån vår identitet och bakgrund har vi kunskap om religionens betydelse för både enskilda individer och samhällen. Vår förståelse och respekt för andra människors religion och kultur, skapar goda förutsättningar för att kunna arbeta tillsammans.
Mattias Ingeson Generalsekreterare Erikshjälpen
Mattias Ingeson Generalsekreterare Erikshjälpen
En motiverande faktor
Henrikssons forskning visar på att det finns ett lokalt förtroende för religiösa aktörer. Att religion inte ses som något negativt, även om man inte delar samma trosuppfattning. Tron är till och med en motiverande faktor.
Avhandlingens resultat kan ge insikter för att förbättra samverkan med andra aktörer. Förhoppningen är en bättre förståelse för religiösa hjälporganisationer och hur deras identitet och världsbild leder till både möjligheter och utmaningar.
– Erikshjälpen kommer att sprida Andreas forskningsresultat till våra partnerorganisationer och använda oss av det i det gemensamma arbetet mot trafficking, säger Mattias Ingeson. Vi kommer också att lyfta resultaten och sprida kunskapen vidare i våra nätverk.
Lördagen den 27 april firas Eriksdagen på Erikshjälpen Second Hand. Ett tillfälle att hedra minnet av grundaren Erik Nilsson, men också en viktig insamlingsdag för Erikshjälpens barnrättsarbete. Genom att handla i någon av våra butiker denna dag är du med och bidrar till att barn får en trygg uppväxt.
I Kenya verkar Erikshjälpen genom partnerorganisationen Investing in Children and their Societies (ICS). ICS är en lokal ideell organisation som arbetar för att skapa medvetenhet och väcka opinion om barns rättigheter. ICS mål är att stärka barn och deras familjer för en trygg vardag både hemma och i skolan.
I Kenya är våld ett vanligt sätt att lösa problem och barn löper stor risk att utsättas för övergrepp i sin vardag. Susan Odiambo är 11 år och går i sjätte klass på Kodiaga Prison Primary School i Kisumu. Tidigare har Susan hållit svåra upplevelser för sig själv. Att tala med någon vuxen har bara förvärrat situationen och tystnadskulturen när det gäller våld mot barn är stark. Men genom ICS projekt Life Skills har Susan och hennes föräldrar lärt sig att prata med varandra om svåra saker. Susan kan vända sig till sina föräldrar eller sin lärare om hon har problem.
– Vuxna är inte medvetna om att det är förbjudet att slå barn i Kenya, säger Lillian Onyango, programkoordinator för LifeSkills-projektet i Kisumu. Det är vanligt att använda våld som uppfostringsmetod, både i skolan och hemma. Vår uppgift är inte bara att informera vårdnadshavare och lärare om att de begår ett brott om de slår ett barn, utan också att stärka barnen och ge dem verktygen att stå upp för sina rättigheter.
Vuxna är inte medvetna om att det är förbjudet att slå barn i Kenya.
Målet med Life Skills är att i samverkan med barn, föräldrar, lärare och myndigheter, se till att barnen känner sig trygga, ge bättre sociala färdigheter och höja studiemotivationen.
En trygg tillvaro är grunden för att kunna tillgodogöra sig en bra utbildning och Erikshjälpen arbetar i stora delar av världen med barns rätt till en trygg vardag.
Eriksdagen 2024
På årets Eriksdag går hela dagskassan från Erikshjälpen Second Hands butiker till Erikshjälpens insatser för barns trygghet och skydd.
Var med och stoppa våldet mot barn. Genom att handla i våra butiker lördagen den 27 april är du med och bidrar till att alla barn ska få en trygg uppväxt.
Lyssna