Utanförskap bland unga som växer upp under tuffa socioekonomiska förhållanden är en av Sveriges största samhällsutmaningar. Nu tilldelas Erikshjälpen 11,3 miljoner från Postkodlotteriet för att förverkliga drömprojektet Föräldrakraft.
– Behovet av föräldrastöd är något vi ofta möter i kontakten med våra ungdomar i Erikshjälpen Framtidsverkstad, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen. Genom Föräldrakraft får vi nu äntligen resurser att samverka även med föräldrarna.
Varje år delas Svenska Postkodlotteriets överskott ut till de ideella organisationer som man samarbetar med. Den absolut största delen av detta är icke öronmärkta pengar, så kallat basstöd. Men utöver basstödet finns Drömprojekten. Ett Drömprojekt har alltid ett särskilt fokus, som till exempel något av FN:s globala hållbarhetsmål.
Erikshjälpens dröm med det fyraåriga projektet ”Föräldrakraft” är att bidra till trygga och stabila familjer. Oavsett var man bor så ska föräldrar kunna stötta sina barn i de utmaningar de möter i skolan och livet.
En trygg start lägger grunden för hela livet, och vårdnadshavare spelar en avgörande roll för barns utveckling och livsval. Goda familjerelationer skapar bättre förutsättningar för barn att klara motgångar och minskar riskerna för att hamna i utanförskap, kriminalitet, destruktiva miljöer och missbruk.
– Det är viktigt att få träffas med andra föräldrar och utbyta tankar och idéer om familjelivet och hur man är en bra förälder, säger en mamma från en föräldragrupp i Motala.
Erikshjälpen Framtidsverkstad finns idag i Motala, Helsingborg, Linköping, Borlänge, Uppsala och Kristianstad. Arbetet handlar bland annat om att ge ungdomar verktyg att påverka och skapa positiv förändring för sig själva och sina bostadsområden. I och med Föräldrakraft riktas insatser också till att inspirera till ett aktivt föräldraskap och stärka familjerelationer.
– Med många års erfarenhet av att jobba för barns rättigheter i olika länder, vet vi att ett av de bästa sätten att hjälpa barn är att ge stöd till föräldrarna, säger Mattias Ingesson.
Erikshjälpen Framtidsverkstad möter ibland föräldrar som uttrycker en bristande tilltro till sin egen förmåga och som har svårt att förena ett närvarande föräldraskap med utmaningar kopplat till ekonomi och arbetsvillkor. Misstron mot myndigheter kan vara stor, så Erikshjälpen vill förutom föräldrastärkande åtgärder också agera brobyggare till olika instanser i samhället. På det sättet kan offentliga resurser och insatser tillgängliggöras för många fler.
Erikshjälpen ska också utveckla mötesplatser på varje ort för inspiration, engagemang och erfarenhetsutbyte.
– Erikshjälpen har nu möjlighet att utveckla en befintlig verksamhet med nya perspektiv. Det är viktigt och angeläget, säger Anders Årbrandt, managing director på Svenska Postkodlotteriet.
En viktig del i projektet är utbildningen Föräldrafokus som bland annat fokuserar på stärkta relationer inom familjen.
Kriget i Ukraina har nu pågått i tre år. Läget är fortsatt allvarligt och Erikshjälpen ser ett stort behov av långsiktiga insatser för drabbade barn och familjer. Därför intensifierar vi vårt arbete i landet och påbörjar samarbete med ytterligare tre organisationer på plats.
Den 24 februari påbörjas det fjärde året av krig i Ukraina. De ryska attackerna skapar fortsatt skräck och otrygghet för barnen. Under den senaste tiden har en potentiell fred börjat diskuteras där USA ska förhandla med Ryssland. Men orosmolnen är många för vad en sådan fred kan innebära. Det som står klart är att även om bomberna skulle sluta falla imorgon, kvarstår ett enormt behov hos barnen i Ukraina.
Ända sedan krigets början 2022 har Erikshjälpen varit på plats i Ukraina. En del av vårt arbete innefattar materiellt stöd och nödhjälp, men också psykosocialt stöd för att ge barn trygga platser i kaoset. Det psykosociala stödet fungerar som andningshål från kriget. Barnen ges en plats att leka och vara kreativa som ett sätt att bearbeta det de varit med om. Helt enkelt en plats där de kan vara barn. Ett arbete som inte får upphöra bara för att en fred skulle komma på plats.
För att stärka arbetet i landet har Erikshjälpen börjat arbeta tillsammans med tre nya organisationer på plats i Ukraina.
Sedan tidigare har Erikshjälpen samarbetat med organisationen Women Consortium of Ukraine (WCU). Organisationen har lång erfarenhet av humanitära insatser, både före och efter Rysslands fullskaliga invasion. WCU stöttar barnfamiljer med kontanter, mat, hygienartiklar, juridisk hjälp och psykosocialt stöd. Nu har insatserna i landet utökats med tre nya organisationer.
Voices of Children
Voices of Children’s Center i Mykolajiv erbjuder psykologiskt stöd till barn genom individuell och gruppbaserad rådgivning samt psykosociala aktiviteter. Varje månad tar centret emot cirka 300 deltagare, varav runt 100 är nya. Organisationen fokuserar på att hjälpa barn hantera krigets trauman och skapa en trygg miljö för deras återhämtning.
Dobrobut
Den ukrainska välgörenhetsorganisationen ”Eudemony of Ukraine” arbetar med barn utifrån en icke-våldsprincip som betonar säkerhet, respekt och empati. Under kriget har fokus legat på psykosocialt stöd och att stärka barns motståndskraft genom en trygg och kommunikativ miljö. Arbetssättet anpassas efter barnens ålder och behov för att ge rätt stöd och engagemang.
Martin-club
GO MARTIN-klubben har sedan 1999 stöttat barn och kvinnor som drabbats av fattigdom, krig och våld. Organisationen arbetar för att ge dem sociala färdigheter och möjligheter till ett bättre liv. De främjar en trygg uppväxtmiljö för barn, har nolltolerans mot våld och samarbetar med myndigheter och civilsamhället för att driva sociala reformer.
Presskommunikatör
Erikshjälpens utlottning av en unik sidenklänning avgjordes i slutet av 2024. Klänningen är designad av Sofia Corneskog från Bankeryd och bars av Sonja Aldén under sex konserter. Nu har vinnaren fått sin klänning – och bli inte förvånad om den kommer att synas på en scen igen.
Egentligen var det mamma Madeleine som vann klänningen. Men den som kommer att bära den i framtiden är hennes dotter Miranda Bergenkull Lorentzson från Göteborg. I mitten av januari besökte Sofia Corneskog henne för att ta mått till de små justeringar som måste göras.
– Jag känner mig precis som när jag hade på mig min brudklänning, lite som en prinsessa. Det är ju väldigt sällan som man är så här fin. Det känns otroligt lyxigt och jag är så taggad på att ha på mig den på scen, säger Miranda när hon provar klänningen.
Miranda är 32 år och läser till psykolog. Hon är musikalartist i grunden med en examen från Balettakademin i Stockholm. Samtidigt som hon pluggar håller hon showandet vid liv och uppträder så mycket som hon hinner.
– Jag kommer nog att ha på mig klänningen under lite finare konserter, som när jag sjunger i kyrkor. Det är så bra att toppen och kjolen kan användas var för sig, då går det att klä ner klänningen om man vill. Jag har en vän som snart fyller 40 och då har jag tänkt att bara använda kjolen, men det kanske blir toppen också.
I slutet av november fick mamma Madeleine reda på att hon var vinnaren och då ringde hon direkt till Miranda.
– Min första tanke var: Vad galet, hur kan detta ens hända! Sedan tänkte jag att det var riktigt häftigt. När mamma sa att hon skulle ge klänningen till mig, frågade jag om hon var riktigt säker. Om inte hon ville ha den i stället. Men mamma var säker på att jag skulle få den, säger Miranda.
– Hon ville verkligen göra det för mig och jag är väldigt tacksam för det.
Över 380 personer deltog i utlottningen av klänningen och totalt samlades det in 62 140 kronor till Erikshjälpens arbete för barn runt om i världen.
Författare: Johan Larsson.
Fotograf: Lisa Carlbäck.
Det krävs mer än att bara ge ungdomar en formell plats vid bordet; vi måste också ge dem verktyg och stöd för att kunna delta säger Erikshjälpens generalsekreterare Mattias Ingeson och Erikshjälpens Sverigechef Birgitta Johansson.
I år fyller barnkonventionen 35 år. Ända sedan konventionen antogs av FN den 20 november 1989 har den varit en global symbol för skydd och främjande av barns rättigheter. Sverige gjorde dessutom för snart fyra år sedan barnkonventionen till lag, men fortfarande behöver vi ställa oss frågan: Hur långt har vi kommit när det gäller att säkerställa barns rättigheter, i praktiken?
Klyftorna mellan våra bostadsområden växer i allt snabbare takt, en utveckling som tydligt återspeglas i ungas skolresultat, ekonomiska förutsättningar och välmående. De socioekonomiska skillnaderna syns inte bara på individnivå, utan ger hela bostadsområden negativa stämplar. Ungas förutsättningar att lyckas hänger i hög grad samman med var i landet man växer upp.
Vi kan inte längre blunda för den negativa spiralen. Ojämlikheterna i barns förutsättningar måste tas på allvar. Alla unga, oavsett var de växer upp, har rätt till en likvärdig chans till utbildning och ett gott liv. Nu krävs politiska åtgärder för att bromsa utvecklingen.
Sverige, och andra länder som har ratificerat barnkonventionen, granskas vart femte år av FN:s barnrättskommitté. En kontroll av hur man som land lever upp till att tillgodose barns rättigheter. I sin senaste granskning gav FN:s barnrättskommitté Sverige flera anmärkningar. Bland annat att många barn inte upplever att deras röster blir hörda och att svenska myndigheter inte tar barns åsikter på allvar.
En central aspekt av barnkonventionen är just barns rätt att bli lyssnade på och att deras åsikter ska beaktas i beslut som rör dem. Sverige har gjort flera framsteg när det gäller att involvera barn. Barn och unga har i dag rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem i både familje- och rättsliga sammanhang.
Men det finns fortfarande stora brister i hur barns åsikter beaktas i praktiken, särskilt i situationer som rör migrationsfrågor och socialtjänstens arbete. Det händer att barns röster inte väger lika tungt, vilket leder till att deras perspektiv förbises i beslutsprocesser. Det är ett demokratiskt problem och en förlust för hela samhället. Barns åsikter och erfarenheter bidrar till bättre beslut och lösningar, för oss alla.
Vi hör politiker prata om hur de vill inkludera unga i samhällsutvecklingen, men det krävs mer än att bara ge ungdomar en formell plats vid bordet; vi måste också ge dem verktyg och stöd för att kunna delta.
Många av ungdomarna Erikshjälpen möter i sitt arbete med människor i underprivilegierade bostadsområden känner sig som främlingar i sitt eget land. Ingen bryr sig om vad de tycker. Vi menar att detta kan motverkas genom att alla barn får förutsättningar att delta i samhället, särskilt när det gäller frågor som rör dem. Att barn och unga själva får äga sina frågor, plattformar och mötesplatser.
Barn och föräldrar behöver få hjälp att tillvara den potential som finns och skapa förutsättningar att utveckla både sig själv och sitt område.
Genom dessa åtgärder skulle det kunna bli en verklighet:
FN:s barnkonvention är tydlig. Alla barn, utan undantag, ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det innebär rätten till utbildning, hälsa, skäliga levnadsvillkor, skydd mot våld och att få växa upp under förhållanden som ger möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential.
Så nu när barnkonventionen fyller 35 år, låt oss se till att barns rättigheter inte bara blir något som är skrivet på ett papper utan att det implementeras och gäller för alla barn oavsett var de växer upp i Sverige. Vackra ord och löften räcker inte längre – våra ungdomar förtjänar verkligt inflytande och delaktighet.
Nu vill vi vill se konkreta åtgärder från ansvariga politiker och tjänstemän: Ge unga makt att påverka de beslut som formar deras framtid. Vi vill se det nu! Sverige kan inte förlora ytterligare en generation i utanförskap. Låt oss tillsammans skapa ett inkluderande samhälle där ungdomars röster inte bara blir hörda, utan också tas på allvar.
Författare:
Mattias Ingeson, Generalsekreterare Erikshjälpen.
Birgitta Johansson, Sverigechef Erikshjälpen.
Barns delaktighet och inkludering var i fokus på årets barnrättskonferens i Jönköping, som arrangerades av bland andra länsstyrelsen och Erikshjälpen.
– När den nya socialtjänstlagen kommer nästa år blir det avgörande att vi intensifierar arbetet med förebyggande insatser för barn och unga, sa Camilla Waltersson Grönvall. Då behöver vi ett starkt civilsamhälle som kan bygga broar och bidra med sina resurser och kunskap.
Under barnrättskonferensen på Jönköping University samlades omkring 300 deltagare från skola, socialtjänst, sjukvård och ideell sektor för att diskutera hur barns delaktighet kan stärkas. Genom föreläsningar och panelsamtal diskuterades hur vuxna kan bli bättre på att inkludera barn i viktiga beslut.
– Varje dag möter Erikshjälpen Framtidsverkstad engagerade barn och unga som vill vara delaktiga i samhällsutvecklingen, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen. Men samhället behöver skapa strukturer där barnens röster tas på allvar och verkligen påverkar.
I ett av panelsamtalen möttes socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall, polismästare Carin Götblad och Jönköpings landshövding Brittis Benzler. De delade sina perspektiv på barns delaktighet och frågades ut av ungdomar från Vetlanda ungdomsråd och Underground Råslätt.
– I egenskap av minister är det självklart viktigt att lyssna in barns röster om man ska driva ett trovärdigt förändringsarbete, sa Camilla Waltersson Grönvall.
Dagen innehöll föreläsningar och seminarier om barns rättigheter och hur vuxna kan arbeta för att säkerställa att barn får höras och tas på allvar i beslut som påverkar deras vardag. Genom att samla sakkunniga, politiker, tjänstepersoner och ungdomar är konferensen en viktig plattform för att främja barnrättsarbetet både i regionen och nationellt.
Konferensen arrangerades av fokusgrupp barnets rättigheter i Jönköpings län, i samarbete med Rädda Barnen, RF-Sisu, Erikshjälpen, Kvinno- och tjejjouren, Share Music & Performing Arts, Region Jönköpings län, Kommunal utveckling, Jönköping University, Jönköpings kommun, Vetlanda kommun och Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Efter månader av ovisshet fick Erikshjälpen det efterlängtade beskedet att man tagit sig till det sista steget i urvalsprocessen hos Sida.
– Vi är otroligt tacksamma för förtroendet och ser fram emot att fördjupa vårt samarbete, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.
Regeringens nya biståndsreform, och att Sida aviserade att man skulle säga upp befintliga avtal, riskerade att sätta stopp för flera av Erikshjälpens insatser i världens mest utsatta länder.
Erikshjälpen har tidigare haft sin finansiering genom Svenska Missions Rådet (SMR), men nu startade en process där man fick möjlighet att söka anslag direkt från Sida. En ansökan skickades in tillsammans med den brittiska organisationen Cord.
– Med de förändringar som skett känner vi att det är dags att ta det här steget, säger Mattias Ingeson. Cord bidrar med värdefull kompetens inom områden som konflikthantering och fredsbyggande, vilket kompletterar vårt barnrättsperspektiv. Något som blir allt viktigare i många av de områden där vi är verksamma.
Erikshjälpen har nu blivit inbjuden till ett första dialogmöte med Sida den 6 november för att få mer information om den kommande ansökan. Ännu finns det frågor att besvara, som nivåer på stödet och hur ett ytterligare urval ser ut, men Mattias Ingeson är försiktigt positiv.
– Vi är glada och förväntansfulla inför att ha kommit så här långt. Jag vill inte förekomma den dialog som vi har med vår partner och med Sida, men som jag ser det så har vi definitivt kapacitet att fördubbla våra insatser jämfört med idag.
En fördjupad ansökan ska skickas in till Sida senast den 1 februari 2025.
I år fyller Erikshjälpen Framtidsverkstad 5 år. Under de första fem åren i Adolfsberg i Helsingborg har man redan gjort stora avtryck.
Verksamhetsutvecklarna Damir Softic och Mariam Zaoujan berättar hur Erikshjälpen Framtidsverkstad utvecklats och hur de ser på framtiden. Under jubiléet får vi möta Ismet, en av de första ungdomarna på framtidsverkstan i Adolfsberg. Idag är han själv en engagerad ledare.
– Framtidsverkstan betyder mycket för mig. Här har jag fått hjälp med skolan, praktiserat i second hand butiken och fått hjälp med att hitta mitt första jobb. Jag har deltagit i olika ledarskapsutbildningar och nu håller jag i fotbollsträningar och turneringar för andra barn här i området.
Det är i Erikshjälpen Second Hands butik på Måndagsgatan 6 i Adolfsberg som barn och ungas framtidsdrömmar tar form. På Erikshjälpens Framtidsverkstad får de möjligheten att utforska sina drivkrafter, stärka sina förmågor och känna att de kan påverka utvecklingen i sitt eget bostadsområde.
– För många handlar det helt enkelt om att hitta sin röst och våga tro på att den spelar roll, säger Mariam. Hos oss får varje individ stöd att utvecklas, inte bara som person utan också i gemenskap med andra. Det handlar om mer än bara aktiviteter – det är att bygga självförtroende och framtidstro.
Under firandet bjöds det på frukost med tårta. Inbjudna var olika yrkesgrupper som arbetar för ungdomar i området. Områdespoliser, socialtjänst och politiker, som alla möter samma ungdomar, fast i olika roller.
– Erikshjälpen Framtidsverkstad är klistret som håller ihop vårt samarbete, säger Christina Wideland från Stadsbyggnadskontoret i Helsingborg, som bland annat arbetar med ”Mitt Adolfsberg” och ”Trygghetsprojektet”. Vi är så glada att ni är här för att stanna.
Samverkan var verkligen nyckelordet under morgonen. Kring fikaborden diskuterades både möjligheter och utmaningar. Lenah och Olivia, områdespoliser i Adolfsberg berättade om oron de kände efter att Adolfsbergs fritidsgård stängde förra året. Men hur tryggheten i området ändå kunnat bibehållas genom att Erikshjälpen tillsammans med aktörer från Helsingborgs stad och olika ungdomsföreningar fyllt tomrummet tillsammans.
– Många i Adolfsberg tror inte att de ens har en framtid, säger Lenah. Det är tillsammans vi kan skapa tillit och förtroende för vuxenvärlden och ingjuta hopp hos ungdomarna.
Sofia Corneskog från Bankeryd har designat klänningar till kändisar som Carola och Carina Bergfeldt. Nu har hon gjort en unik sidenklänning till Sonja Aldén och den kan bli din om du ger ett bidrag till Erikshjälpen.
– Det har alltid varit mitt mål att använda min kunskap för att göra världen lite bättre och då låg Erikshjälpen närmast hjärtat, säger hon.
Sofia Corneskog har sin ateljé i det gamla stationshuset i Bankeryd. Här delar vita kärleksfulla brudklänningar plats med sprakande galaklänningar för kändistäta fester. Sofia Wistam, Carina Bergfeldt, Arja Saijonmaa, Lina Hedlund och inte minst Carola är några välkända namn som har burit klänningar som Sofia har designat – nu kan även du göra det.
– Den som vinner klänningen, vinner ett plagg av högsta kvalitet som är handgjort i Sverige utifrån min stil och mitt formspråk. Den skulle kunna användas på en nyårsfest till exempel, men passar så klart lika bra på vilken fest som helst. Klänningen är tvådelad och det går att använda enbart toppen eller kjolen om man vill. Det gör att den enkelt går att dressa upp eller ner, säger Sofia.
Klänningen som Sofia skänker till Erikshjälpen är designad tillsammans med sångerskan Sonja Aldén. Den är helt i siden, även fodret, och färgen beskrivs enklast som gråblå. Sonja kommer att bära klänningen under sex konserter i höst och därefter lottas den ut till en lycklig vinnare som har skänkt minst 100 kronor till Erikshjälpen.
– Det här är inte en klänning från en stor kedja som matar ut plagg från en fabrik utomlands utan en helt unik klänning som jag har designat i samarbete med Sonja. Vi har dessutom tänkt på att den ska attrahera vinnaren och jag hjälper gärna till med stylingtips som vilka skor och accessoarer som passar till – och så justerar jag så klart klänningen så att den passar vinnaren.
Den ljusa ateljén i Bankeryd strålar av kreativitet med ett stort bord fylld av tyg i mitten av rummet. Sofia har ungefär tio plagg på gång hela tiden och har kunder över hela Sverige. Hennes formspråk är glamoröst men lekfullt, gärna stora tyllkreationer.
– Jag gillar när det syns och vill att det ska vara ganska så voluminöst. Klänningen som jag gör till Erikshjälpen är enfärgad men ändå med mycket struktur. Mest fokus ligger på toppen medan kjolen är lite enklare för att det inte ska bli en cirkusutstyrsel. För mig och Sonja är det dessutom viktigt med kvalitet och därför valde vi siden som är ett hållbart material. Eftersom siden andas är klänningen dessutom skön att bära, säger Sofia.
Sofia har studerat vid Textilhögskolan i Borås och gjorde därefter sin lärlingsutbildning i Göteborg. Efter några år utanför de småländska skogarna flyttade hon till Bankeryd 2013 och startade då företaget Sofia Corneskog Couture. Hon har dessutom varit månadsgivare till Erikshjälpen i nästan 30 år.
– Jag är förskolelärare i grunden och har egna barn, därför är barnrättsfrågor viktiga för mig. Erikshjälpen står verkligen på barnens sida och jag är trygg med att hjälpen kommer fram.
Vinnare blev Madeleine Bergenkull!
Tillsammans samlade vi in 62 140 kronor. Tack alla som deltog i utlottningen!
Lördagen den 5 oktober går alla dagskassor från Erikshjälpen Second Hands butiker till Radiohjälpens insamlingskampanj ”Världens Barn”. Projektet som vi lyfter i årets kampanj handlar om hur flyttbara skolor i Bangladesh säkerställer att barn kan fortsätta gå i skolan trots fattigdom och klimatkatastrofer.
Erikshjälpen bidrar för 27:e året till Världens Barn-kampanjen och har varit med sedan starten. Förra året sålde second hand-butikerna för ofattbara 3 703 294 kronor. Förutom att skänka dagskassorna, uppmärksammar många av Erikshjälpen Second Hands 52 butiker Världens Barn genom olika aktiviteter.
–I våra butiker finns det alltid ett stort engagemang för barnen, säger Jerker Sandell, verkställande chef för Erikshjälpen Second Hand. Världens Barn-kampanjen ger oss möjlighet att göra ännu mer för barn runt om i världen.
Världens Barn, som är Sveriges största insamlingskampanj för barns rätt till hälsa, skola och trygghet, genomförs i ett unikt samarbete med Sveriges Television, Sveriges Radio P4, Erikshjälpen och 13 andra biståndsorganisationer. Varje år beviljar Radiohjälpen medel till ett trettiotal projekt i lika många länder. Alla organisationer som är med i kampanjen lyfter ett speciellt projekt varje år.
– Runt om i världen lever många miljoner barn i otrygghet på grund av krig och katastrofer. Vår kunskap, vilja och förmåga att hjälpa dem påverkar framtidens utveckling mer än något annat och definierar vilka vi är, säger Mattias Ingeson, Erikshjälpens generalsekreterare och styrelseordförande i Riksinsamlingen för Världens Barn.
Mim, hennes föräldrar och fem syskon bor på en av alla sandöar i Brahmaputra-floddeltat i Bangladesh. Översvämningar, cykloner och andra naturkatastrofer drabbar området flera gånger om året och skapar stor förödelse. Ras och jorderosioner gör det svårt att bygga vägar och skolor. Men tack vare den flyttbara skolan, som Erikshjälpen etablerat tillsammans med sin lokala samarbetspartner Friendship, har barn i området möjlighet att gå i skolan. Mim och hennes vänner har fått kunskap om sina rättigheter och om hur man bygger upp beredskap för att klara naturkatastrofer.
Besök någon av våra second hand-butiker lördagen den 5 oktober och handla för världens barn.
Den 26 september 1924 antogs ”Deklarationen om barns rättigheter” i Genève, de första internationella riktlinjerna som uttryckligen erkände att barn har rättigheter. Idag, exakt 100 år senare, har mycket blivit bättre men vi ser samtidigt hur utvecklingen för barns välmående i många delar av världen går åt fel håll. Det är en verkligt oroväckande världsbild, men vi har möjlighet att påverka den.
Vi är representanter för 14 organisationer som på olika sätt arbetar för barns rättigheter globalt. I samband med starten för kampanjen Världens Barn väljer vi nu att gå samman för att säga att det är dags att ta barnens situation på allvar, om vi vill att nästa generation ska ha möjligheten att leva i en trygg och hållbar värld. När röster höjs om att vi inte hör ihop, att vi inte ska hjälpas åt – då behövs motkrafter som säger annorlunda. Alla vi och alla ni tiotusentals människor i Sverige som engagerar er i Världens Barn och för barns rättigheter – vi är en sådan motkraft tillsammans. För att vända den negativa utvecklingen behöver vi stärka samarbetet mellan aktörer inom Sverige – och mellan det svenska civilsamhället och civilsamhället i andra länder – inte försvaga det. Ungas röster behöver tas på allvar och vi måste framför allt våga investera i insatser som gynnar barns rättigheter globalt.
Precis som FN:s generalsekreterare António Guterres själv skriver, är årets FN-rapport över de globala målen en dyster läsning. För fler än en tredjedel av målen har utvecklingen stagnerat eller till och med gått bakåt. Under 2020 ökade den extrema fattigdomen för första gången på flera decennier och återhämtningen har varit tuff, särskilt för låginkomstländer. Efterdyningar av pandemin i kombination med väpnade konflikter och ökade matpriser har lett till att hundratals miljoner människor inte hade möjlighet att äta sig mätta under 2023. Samtidigt uppmättes förra året den varmaste temperaturen hittills på jorden och katastrofer till följd av klimatet påverkar människors möjlighet att bo, arbeta och leva. Därutöver har krig och väpnade konflikter skapat en situation där fler människor än någonsin tidigare tvingats fly sina hem. Det är ett oroväckande världsläge, och i den här situationen – liksom alltid – är det barnen som drabbas hårdast.
148 miljoner barn i världen under fem år saknar tillräckligt med mat för att växa och utvecklas enligt FN. Om utvecklingen fortsätter kommer vart femte barn att lida av hämmad tillväxt år 2030. Därutöver är det bara tre av fyra barn som har tillgång till drickbart vatten och så många som 1 000 barn under fem år dör varje dag på grund av bristande tillgång till rent vatten, hygien och sanitet, enligt Unicef.
Totalt 250 miljoner barn mellan sex och 18 år har inte tillgång till utbildning. En siffra som, enligt Unesco, har ökat med sex miljoner bara sedan år 2021. Fattigdom är den främsta orsaken men även politisk instabilitet, väpnade konflikter och naturkatastrofer utgör hinder. Barn som inte går i skolan tvingas ofta arbeta och löper större risk att utsättas för sexuella övergrepp och barnäktenskap. Därutöver har de svårare att få arbete och har oftare problem med hälsan som vuxna.
Vart femte barn växer idag upp i områden där det pågår väpnade konflikter. Enligt en FN-rapport från i juni i år har våldet mot barn i konfliktsituationer ökat på ett alarmerande sätt. Barn rekryteras i allt större utsträckning i krig, attackeras i sina hem och kidnappas när de är på väg till skolan. Under 2023 dödades motsvarande 15 barn per dag i väpnade konflikter. Bara i Gaza har 14 000 barn dödats sedan kriget bröt ut, enligt Unicef.
Idag är det på dagen 100 år sedan den första versionen av Barnkonventionen antogs, och vi ser att den sammantagna bilden av barns situation globalt är extremt nedslående. Men vi vet att det finns möjlighet att förändra den. Vi är 14 organisationer med lång erfarenhet och bred kompetens inom frågor som rör global utveckling och barns rättigheter. Varje dag arbetar vi och våra samarbetspartners med att skydda, stärka och utveckla barn och deras rättigheter runt om i världen. Det här är våra gemensamma förslag på hur vi tillsammans kan se till att stärka barns rättigheter:
Andreas Stefansson, generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén
Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
Johanna Davén, generalsekreterare IOGT-NTO-rörelsen
Josephine Sundqvist, generalsekreterare Läkarmissionen
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Malin Duintjer, generalsekreterare Riksinsamlingen för Världens Barn
Martina Hibell, generalsekreterare Barnfonden
Mattias Brunander, generalsekreterare Diakonia
Mattias Ingeson, generalsekreterare Erikshjälpen
Niclas Lindgren, direktor PMU
Ulrika Modéer, generalsekreterare Röda Korset
Åsa Regnér, generalsekreterare Rädda Barnen