163
163 familjeaktiviteter och familjeträffar med totalt 194 familjer.
Nu har Erikshjälpens projekt Föräldrakraft varit i gång i ett år. Under uppstartsåret har projektet som finansieras av Postkodlotteriet vuxit fram på fem orter runt om i Sverige. Och på bara ett år har Föräldrakraft nått flera satta mål.
När Föräldrakraft startade hösten 2025 var målet tydligt: att stärka föräldrar i deras viktiga roll och bidra till att fler barn får jämlika uppväxtvillkor. Genom familjeaktiviteter, föräldraskapsutbildningar, mötesplatser och samhällsinformation vill Erikshjälpen skapa bättre förutsättningar för föräldrar att stötta, vägleda och vara närvarande i sina barns liv.
Det första året har framför allt handlat om att bygga upp verksamheten. Och mycket har hänt.
Fler familjer än målet nåddes
Föräldrakraft finns idag på fem orter: Borlänge, Helsingborg, Linköping, Motala och Uppsala. Varje ort har utformat verksamheten efter lokala behov och förutsättningar.
Under året genomfördes omkring 163 familjeaktiviteter och familjeträffar med totalt 194 familjer. 59 föräldrar deltog i föräldraskapsutbildning, 293 tog del av samhällsinformation och fem lokala mötesplatser etablerades. Även Erikshjälpens mål för föräldrainitierade aktiviteter överträffades. Målsättningen var tre aktiviteter men hela 17 initiativ genomfördes.
59
59 föräldrar deltog i föräldrastöd.
5
Fem lokala mötesplatser för föräldrar och familjer etablerades.
– Bakom siffrorna finns allt från familjedagar, utflykter och läsaktiviteter till studiecirklar, områdesgrupper och möten med skola, socialtjänst och andra samhällsaktörer. I Linköping har till exempel Skäggetorp Family vuxit sig stort med återkommande familjeträffar med fokus på relationer, språk och gemenskap, säger Moa Lindgren programkoordinator på Erikshjälpen.
Från ensamhet till gemenskap
På alla fem orter har mötesplatserna blivit mer än bara platser att gå till. De har blivit sammanhang där föräldrar kan träffa andra, dela erfarenheter, ställa frågor och få stöd. Familjeaktiviteter har gett föräldrar och barn möjlighet att stärka relationen genom positiva upplevelser.
I en enkätundersökning i Uppsala uppgav två tredjedelar av deltagarna i att de hade träffat nya vänner genom Föräldrakraft. 89 procent uppgav att de hade lärt sig något nytt och lika många att de fått stöd i sitt föräldraskap. Alla deltagare uppgav att de hade haft roligt med sina barn.
– Man är inte ensam. Det är lättare när man inte är själv, säger en mamma i Borlänge om verksamheten som blivit ett sammanhang där hon inte längre känner sig ensam med sina frågor. Hon berättar också att hon idag vet vart hon kan vända sig när hon behöver hjälp.
I Helsingborg beskriver en annan mamma hur hon som nyinflyttad fick kontakt med andra föräldrar i området via Föräldrakraft. Innan Föräldrakraft kände hon ingen i området. I Motala berättar deltagare att de bytt telefonnummer och börjat delta i aktiviteter tillsammans även utanför projektet.
100%
100% av deltagarna i Uppsala Föräldrakraft hade haft roligt med sina barn.
89%
89% av deltagna i Uppsala hade lärt sig något nytt
2/3
2/3 av deltagarna i Föräldrakraft Uppsala träffade nya vänner
Kunskap som ger trygghet
En annan central del av Föräldrakraft är att ge föräldrar kunskap och konkreta verktyg för att hantera vardagen. I studiecirkeln Föräldrakraft har föräldrar fått möjlighet att prata om bland annat relationer, kommunikation, anknytning, känslor, gränssättning och barnens skolgång. Deltagarna beskriver att de fått verktyg som går att använda direkt hemma.
Samhällsinformationen har också blivit en viktig del av projektet. Föräldrar har fått möjlighet att ställa frågor om exempelvis skola, socialtjänst, polis, fritidsaktiviteter och sina rättigheter som vårdnadshavare.
– På flera orter beskriver föräldrar att den ökade kunskapen gjort kontakten med samhällets olika funktioner mindre osäker, säger Moa Lindgren.
I Linköping berättar en förälder att Föräldrakraft gett henne större förståelse för sitt mandat som vårdnadshavare. Idag känner hon sig tryggare i kontakten med skolan och i att vara delaktig i beslut som rör barnets skolgång.
Från deltagare till medskapare
En av de mest positiva utvecklingarna under det första året är att föräldrar på flera orter själva börjat ta egna initiativ. En del har kommit på idéer, varit med och planerat, startat grupper eller hjälpt andra föräldrar att hitta till verksamheten.
I Uppsala har föräldrar bland annat varit med och utvecklat en nattvandringsgrupp. I Motala har föräldrar tillsammans med ungdomar planerat och genomfört olika aktiviteter och i Helsingborg har föräldrar varit med och skapat Fantasirika familjen. I Linköping syns engagemanget bland annat i matlagnings- och promenadgrupper.
– Det är fortfarande verksamhetssamordnarna som stöttar de flesta initiativen, men riktningen är tydlig: på sikt ska föräldrar få ännu större möjlighet att själva skapa aktiviteter, mötesplatser och nätverk, berättar Moa Lindgren.
På sikt ska föräldrar få ännu större möjlighet att själva skapa aktiviteter, mötesplatser och nätverk via Föräldrakraft
Ett år av lärande
Första året har inte varit utan utmaningar. Förutsättningarna ser olika ut på de fem orterna och erfarenheten visar att det som fungerar på en plats inte alltid fungerar på en annan. Det tar tid att bygga tillit, särskilt när man vill nå föräldrar som kanske tidigare inte haft kontakt med verksamheter som Föräldrakraft.
– Språk och kunskap om det svenska samhället kan också påverka möjligheten att delta. Därför har lokal närvaro, personliga kontakter och långsiktiga relationer varit avgörande, säger Moa Lindgren.
Här finns det tid att prata så vi hinner förstå. Det tar längre tid när man inte kan språket.
Föräldrakraft skalar upp
Efter ett första år av etablering går Föräldrakraft nu in i en ny fas. Under år två ska föräldraskapsutbildningarna skalas upp, fler samhällsinformationsträffar genomföras och de lokala mötesplatserna utvecklas vidare. Ett särskilt fokus blir också att stärka föräldrarnas möjlighet att själva påverka och forma verksamheten.
Författare: Martina Bohl
Erikshjälpen Framtidsverkstad
Projektet Föräldrakraft
Föräldrakraft är ett projekt inom Erikshjälpens Framtidsverkstad som är finansierat av Postkodlotteriet. Föräldrakraft finns idag på fem orter i Sverige. Syftet är att stärka föräldrar så att de kan stötta sina barn i de utmaningar de möter i skolan och i livet.
Den 23 augusti 2026 deltog Erikshjälpen i Den stora klimatdemonstrationen i Stockholm. Tillsammans med över 280 organisationer och 50 000 personer visade vi att vi är många som vill se en kraftfull klimatomställning.
Demonstrationen var partipolitiskt obunden och samlade organisationer och människor från hela landet. Initiativtagare var Naturskyddsföreningen och syftet med demonstrationen var att skicka en tydlig signal till samhället och politikerna att det finns en bred enighet i klimatfrågan. Deltagarna möttes i Vasaparken för att sedan marschera genom Stockholm till avslutningsplatsen Gustav Adolfs torg. Stockholms gator fylldes av skyltar, musik och människor som ville visa att vi är många som är beredda att ställa om nu för en hållbar framtid.
– Engagemanget idag visar ju att människor vill lämna över en hållbar värld till nästa generation. Nu behöver vi modiga beslut som minskar bland annat överkonsumtionen och påskyndar omställningen till ett cirkulärt samhälle, säger Cathrine Kylesten, hållbarhetschef Erikshjälpen Second Hand.
Engagemanget idag visar ju att människor vill lämna över en hållbar värld till nästa generation.
För Erikshjälpen är klimatkrisen inte bara en miljöfråga. Den är en barnrättskris. Klimatfrågan handlar om framtiden för barn och unga, både i Sverige och globalt.
– Läget för klimatet är allvarligt. Det är barnen som drabbas hårdast redan nu och det är barnens framtid som står på spel. Men demonstrationen visar att vi är många som vill se en kraftfull klimatomställning. För barnen! Säger Helena Lind, kommunikation- och insamlingschef Erikshjälpen.
Men demonstrationen visar att vi är många som vill se en kraftfull klimatomställning. För barnen!
Vad är den viktigaste förebyggande åtgärden för att förhindra att barn rekryteras till kriminella gäng? Den frågan ställde vi till riksdagsledamöter från varje parti inför valet i september. Här finns partiernas åtgärdsförslag och Erikshjälpens analys av svaren.
Flera av partierna betonar tidiga insatser i miljön runt barnen, framför allt i skolan, socialtjänsten och familjen. Andra lyfter fram behovet av att slå hårt mot de kriminella gängen och deras förmåga att rekrytera.
Centerpartiet
Martina Johansson
Traumascreening är den viktigaste enskilda åtgärden. Med det menar vi att alla barn från det att de börjar gå hos BVC och uppåt i skolåldern får frågor och uppföljningar för att upptäcka våld i hemmet. Insatser kan direkt sättas in så att inget barn behöver växa upp med någon form av våld. Många barn och unga som senare rekryteras till kriminella miljöer har erfarenhet av våld under uppväxten.
Kristdemokraterna
Christian Carlsson
Trygga familjer lägger grunden för ett tryggt samhälle. Den viktigaste åtgärden är att bedriva en politik för starkare familjer. I form av sänkt skatt och stärkt ekonomiskt stöd till landets barnfamiljer. Att erbjuda mer tid för barnen hemma med sina föräldrar men också med andra vuxna i förskola, skola och i föreningslivet, samt genom att bygga ut landets föräldracentraler, föräldrautbildningar och föräldrastödsprogram.
Liberalerna
Joar Forssell
Satsa på de tidiga insatserna i skolan. Fler speciallärare, en starkare elevhälsa och ett närmare samarbete mellan skola, socialtjänst och polis. Barn som halkar efter, har hög frånvaro eller visar andra risktecken ska fångas upp direkt. Här ger den nya socialtjänstlagen bättre förutsättningar för ett mer förebyggande och kunskapsbaserat arbete.
Miljöpartiet
Ulrika Westerlund
Inför långsiktig statlig finansiering av det brottsförebyggande arbetet. Satsa mer på skola, socialtjänst, vård, BUP, fritidsverksamhet och civilsamhälle. Inför en nationell samordnad modell där polis, skola, förskola, socialtjänst och civilsamhälle fångar upp barn i riskzon, involverar familjen och följer barnen över tid. Säkerställ snabba insatser och långsiktig uppföljning.
Moderaterna
Noria Manouchi
Förutom att vi kommer att tredubbla straffet för den som rekryterar barn till kriminella nätverk, så ska en ny lagstiftning införas vid årsskiftet. Den kallas ”Mellantvång” och ska fylla glappet mellan frivilliga insatser och tvång inom ramen för Lagen om vård av unga (LVU). Den nya lagen ger socialtjänsten rätt att besluta om särskilda villkor, för barn i riskzon och deras föräldrar. Det kan vara krav på att barnet ska gå i skolan, vara drogfri eller att föräldrarna ska delta i föräldrastödsprogram – även utan samtycke.
Socialdemokraterna
Teresa Carvalho
Inför principen en krona till förebyggande arbete för varje extra krona till rättsväsendet. Indexera kommuners och regioners statsbidrag. Genomför en småskolereform med mindre klasser och fler behöriga lärare. Starta ett riskfamiljsprogram och stärk samverkan mellan socialtjänst, förskola och skola. Ge stöd till kommunernas brottsförebyggande arbete. Bryt segregationen, stärk civilsamhället och ge unga i utsatta områden tillgång till trygga fritidsaktiviteter och utbildade ledare.
Sverigedemokraterna
Adam Marttinen
Vi har redan skärpt straffen för de som rekryterar barn och underlättat för polisen att använda hemliga tvångsmedel för att sätta dit rekryterarna. Nästa mandatperiod vill vi införa en särlagstiftning för gängkriminella, göra det olagligt att vara med i ett gäng och dra tillbaka medborgarskapet för de gängkriminella som har dubbelt medborgarskap. Vi skall slå mot både gängens ekonomi och förmåga och särskilt straffa de som försöker rekrytera unga.
Vänsterpartiet
Maj Karlsson
Bygg ut tidiga insatser runt barnen, i skolan, socialtjänsten och på fritiden, innan problemen hunnit växa. Prioritera en kraftig förstärkning av skola, elevhälsa, socialtjänst och meningsfull fritid, särskilt i områden där barn riskerar att rekryteras. Barn ska få stöd snabbt, familjer ska mötas av hjälp i stället för hot, och socialtjänsten måste få tid och resurser att arbeta uppsökande och relationsskapande.
Erikshjälpens analys av partiernas svar
Det finns en bred samsyn om vikten av förebyggande arbete, men betydligt större skillnader när det gäller var tyngdpunkten ska ligga – i skolan och välfärden, i familjen, i tidig upptäckt av riskfaktorer eller i insatser direkt mot de kriminella gängen.
Förutom Sverigedemokraterna, som enbart berör insatser direkt mot kriminella gäng, så lyfter samtliga partier fram det förebyggande arbetet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna vill ha utökad samverkan mellan skola och socialtjänst. Miljöpartiet nämner även polis och civilsamhälle och Liberalerna inkluderar polis men inte civilsamhälle. En trygg fritid är viktig för Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Centerpartiet lägger tyngdpunkten på tidig upptäckt av våld i hemmet.
Erikshjälpen ser positivt på att nästan samtliga partier lyfter behovet av förebyggande åtgärder. För oss är det centrala att samhället agerar tidigt, långsiktigt och samordnat. Barn ska inte behöva vänta tills problemen har vuxit sig stora eller tills de redan befinner sig nära en kriminell miljö för att få stöd.
Det behövs trygga vuxna runt barnen, en skola där alla barn får möjlighet att lyckas, en socialtjänst som har resurser att agera tidigt och en meningsfull fritid där barn får möjlighet att utvecklas och känna tillhörighet. Samtidigt måste samhället agera när kriminella vuxna försöker rekrytera barn.
Men nu krävs handling
Partiernas svar ger en tydlig bild av vad som står på den politiska agendan. Nu behöver orden omsättas i handling.
Erikshjälpen vill se långsiktiga investeringar i det förebyggande arbetet, tydligt ansvar mellan samhällsaktörer och tidiga insatser som når barn och familjer innan problemen har vuxit sig stora. Barns möjlighet till stöd ska inte vara beroende av vilken kommun de bor i eller hur tidigt samhället lyckas upptäcka deras behov.
Barns möjlighet till stöd ska inte vara beroende av vilken kommun de bor i.
Längre fram kommer vi att följa upp vad partierna svarat. Då vill vi kunna se vilka av åtgärdsförslagen som har blivit beslut, resurser och verksamhet – och vilka som fortfarande återstår.
Författare: Lena Elf
Så vill Erikshjälpen förebygga att barn dras in i kriminalitet
Genom Erikshjälpen Framtidsverkstad skapar vi mötesplatser där barn, unga och föräldrar får stöd att utvecklas, göra sina röster hörda och själva vara med och påverka i sitt bostadsområde. Målet är att utjämna ojämlika uppväxtvillkor och skapa framtidstro.
Arbetet sker tillsammans med barnen och deras föräldrar, i samverkan med kommuner, näringsliv och andra aktörer i civilsamhället. Insatserna kan vara skolstöd och läxhjälp, fritidsaktiviteter, ledarträning och samtalsgrupper.
Erikshjälpen Framtidsverkstad
Lyssna Den 13 augusti 2026 röstade Sveriges riksdag igenom förslaget att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 14 år för särskilt grova brott. För Erikshjälpen är det ett beslut som väcker stor oro.
Frågan handlar om mer än straffrätt. Den handlar om vilken syn vi har på barn, ansvar och samhällets uppgift när barn hamnar snett. Barn har haft ett särskilt skydd i rättssystemet, grundat i kunskap om barns utveckling, mognad och förmåga att förstå konsekvenserna av sina handlingar.
Sverige har länge varit ett föregångsland för barns rättigheter. När Sverige ratificerade barnkonventionen ställde vi oss bakom principen att barns rättigheter ska stärkas över tid, inte försvagas. Beslutet att sänka straffbarhetsåldern innebär ett tydligt steg bort från den principen.
Erikshjälpen delar den djupa oro som många känner inför att allt yngre barn dras in i grov kriminalitet. Barn som begår särskilt grova brott orsakar stort lidande för brottsoffer, anhöriga och lokalsamhällen. Samhället måste kunna ingripa kraftfullt när barn utgör en fara för andra.
Men när problemen växer behöver vi hålla fast vid den kunskap vi har om barns utveckling, barns rättigheter och vikten av förebyggande arbete. Lagrådet, FN:s barnrättskommitté, Barnombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter, forskare och stora delar av civilsamhället har avrått eller riktat stark kritik mot förslaget. Gemensamt för många av dessa röster är inte att de underskattar problemets allvar, utan att de ifrågasätter om en sänkt straffbarhetsålder är rätt svar.
När problemen växer behöver vi hålla fast vid den kunskap vi har om barns utveckling, barns rättigheter och vikten av förebyggande arbete.
Forskning och erfarenhet visar att förebyggande arbete, tidiga insatser, trygga uppväxtvillkor och starka skyddsnät är mer effektiva för att minska kriminalitet och återfall än repressiva åtgärder riktade mot barn. Vi vet också att sådana insatser är mer långsiktiga och resurseffektiva än åtgärder som sätts in först när problemen redan vuxit sig stora.
Ytterst handlar det om vilket samhälle vi vill vara. Ett samhälle som möter barn i kris med mer straffrätt, eller ett samhälle som möter dem med det stöd, skydd och den rehabilitering som ger dem möjlighet att lämna kriminaliteten bakom sig.
Erikshjälpen fortsätter att verka för att barns rättigheter står i centrum och för att samhället investerar i de förebyggande insatser som vi vet gör skillnad.
Författare: Jonatan Saldner
Leah är en femårig flicka från Uganda. Hon är ett av många barn som tvingats leva på gatan, utsatts för trafficking och utnyttjats av kriminella vuxna. Hon har erfarenheter som inget barn ska behöva ha.
Leahs föräldrar övergav henne när hon bara var ett par år gammal. Hon växte därefter upp tillsammans med sin mormor under oerhört fattiga förhållanden. Till slut blev det så illa att Leah tvingades tigga på gatan. Leah blev sedan tillsammans med andra barn bortförd till huvudstaden Kampala. Där tvingades de tigga under kontroll av vuxna som utnyttjade dem.
De gömde barnen i papperspåsar och säckar för att polisen inte skulle hitta dem.
Barnen utsattes för våld och hot
Resan till Kampala var stökig. Barnen har berättat för en socialarbetare från en av Erikshjälpens samarbetsorganisationer att de tvingades gömma sig i papperspåsar och säckar. De trycktes in under bussäten och blev tillsagda att vara helt tysta och hålla andan för att inte bli upptäckta vid poliskontrollerna.
I Kampala tvingades sedan Leah och de andra barnen att samla in mellan 20 000 och 50 000 ugandiska shilling per dag. 50 000 shilling är ungefär 150 kronor och det täcker matbehovet för en familj i Uganda ett par dagar. Om barnen misslyckades utsattes de för bestraffningar. De blev nekade mat och blev slagna. Och så pågick det i flera månader.
Leah tillsammans med sina klasskamrater Foto: Dwelling places
Leah tillsammans med sina klasskamrater Foto: Dwelling places
Leah räddades och fick återvända hem
Leah identifierades av medarbetare från en av Erikshjälpens samarbetsorganisationer. De räddade henne och förde henne till ett tillfälligt rehabiliteringshem. Där fick hon skydd, vård, omsorg och psykosocialt stöd. Hennes situation kartlades och en plan gjordes upp för att ge henne en möjlighet att återvända hem. Idag går hon i skolan och är tillbaka i Napak.
Jag är glad över att få gå i skolan och lära mig nya saker.
Många barn lever fortfarande på gatan
Leah är långt ifrån ensam om att ha gått igenom detta. Uppemot 15 000 barn lever på gatorna i Uganda. Erikshjälpen har många års erfarenhet av att fånga upp dessa barn och erbjuda dem rehabilitering, familjespårning och återintegrering. Men också med att stötta föräldrar, skapa nätverk och bygga kompetens för att ge människor och myndigheter förutsättningar att ta ansvar. Och arbetet ger resultat. Inte bara när barn räddas från livet på gatan. Utan också när föräldrar, poliser, ledare och myndighetspersoner som tidigare saknat kunskap om barns rättigheter nu kämpar med oss för att stoppa trafficking.
Ditt stöd gör skillnad
Under 2025 kunde 711 flickor i Kampala och Mbale som levt på gatan på grund av fattigdom återvända till skolan genom Erikshjälpens insatser.
Vill du vara med och ge fler barn en tryggare framtid? Bli Månadsgivare eller ge en gåva till Trygghet och skydd.
Under Almedalsveckan 2026 mötte Erikshjälpen politiker, myndigheter, företag och andra organisationer i samtal om barns rättigheter, klimat och hållbar utveckling.
Erikshjälpen lyfte bland annat hur klimatförändringarna påverkar barns rätt till trygghet, hälsa, utbildning och en säker framtid.
Nu slår vi fast att klimatkrisen också är en barnrättskris och behöver behandlas som en sådan.
Även Erikshjälpen Second Hand lyfte vikten av att inte tappa barnrättsperspektivet i klimatarbetet. En hållbar omställning handlar inte bara om system och affärsmodeller, utan också om barns liv här och nu och deras rätt till en hållbar framtid. Samtal om textil, cirkulär ekonomi och hållbar resursanvändning visade att fler aktörer nu går från ord till handling och att samverkan är avgörande för att driva omställningen framåt.
Förslagen är inte längre bara ambitioner utan det finns ett tydligt driv framåt. Fler konkreta initiativ och en vilja att faktiskt göra skillnad.
Fokus på Föräldrakraft
I Erikshjälpen seminarium ”Vad ska vi med föräldrar till? – Tillit, stöd och vägen framåt för föräldrar i Sverige” medverkade bland andra Sarah Campbell från Erikshjälpens projekt Föräldrakraft. Projektet, som drivs med stöd från Svenska Postkodlotteriet, arbetar för att stärka föräldrar i deras viktiga roll och skapa bättre förutsättningar för barn att växa upp i trygghet. Under samtalet diskuterades hur samhället bättre kan stärka föräldrar och förebygga att barn hamnar i kriminalitet eller långvarigt utanförskap.
Föräldrar vill och kan göra rätt. Det handlar om att ge dem rätt förutsättningar att vara bra föräldrar och ta sig an det viktiga uppdraget man fått som förälder.
Nya spännande samarbeten
Att Almedalen samlar politik, näringsliv och civilsamhälle på samma plats är just det som gör veckan så värdefull. Genom seminarier och panelsamtal lyfte Erikshjälpen vikten av att barns perspektiv finns med i beslut om både klimat och samhällsutveckling. Samtalen i Visby är avslutade, men arbetet för barns rättigheter fortsätter.
– Vi samtalar, delar idéer och inspirerar varandra och ofta leder det till nya, spännande samarbeten, säger Mattias Ingeson. Under den här veckan jobbar vi hårt för att skapa de bästa förutsättningarna för vårt arbete resten av året.
Författare: Lena Elf
Utbildning, trygga skolmiljöer och möjligheten att påverka sin framtid är några av de frågor som är viktigast för ungdomar inför valet i höst. Det visar en enkät som Erikshjälpen tidigare i vår genomfört bland 30 ungdomar i sina framtidsverkstäder.
Nästan hälften av ungdomarna litar ganska lite eller inte alls på att politikerna gör det som är bäst för dem. Bara 10 procent uppger att de har stort förtroende för politiker.
Vuxna pratar gärna om barn och vad som är bäst för dem, men vi borde lyssna mer på vad barnen har att säga.
Enkätresultatet visar att unga känner sig osäkra på om politiker vill prioritera deras behov. Det visar också på att unga vill engagera sig både i samhällsfrågor och frågor som direkt påverkar deras egen vardag. Att de vill vara delaktiga.
– Politikerna borde svara till oss direkt på våra frågor i stället för att prata över huvudet på oss, säger en av ungdomarna.
Skolan är nyckeln till framtiden
Majoriteten av de svarande är mellan 13 och 17 år (90 procent). När de beskriver vad som är viktigast för att de ska må bra återkommer gång på gång skolans betydelse. Man kopplar också utbildning till möjligheten att styra över sitt eget liv. Att det finns bra förutsättningar att påverka och att de har känslan att de kan styra över sin framtid.
– Jag tycker att det viktigaste för att barn och unga ska må bra och känna sig trygga är att vi har en bra utbildning, en trygg familj och en stabil ekonomi.
Att känna sig trygg i samhället
Att känna sig säker både i skolan och i sitt närområde är ett annat tydligt tema. Flera unga lyfter oro för kriminalitet, gängvåld och otrygghet i offentliga miljöer. Men trygghet också i form av bra relationer, stöd från vuxna och bra fritidsaktiviteter.
Det är viktigt att barn och unga har någon att lita på och att prata med.
Klimatförändringarna är en fråga som berör, men oron varierar. En tredjedel (33 procent) uppger att de är ganska oroliga för klimatförändringarna, medan lika många är neutrala i frågan. Resultatet visar på att klimatfrågan är viktig för många unga, men att frågor som utbildning, trygghet och framtidsmöjligheter upplevs som mer närvarande i deras vardag.
Invandring, integration och kriminalitet är frågor som engagerar
På frågan om vad politiker borde prata mer om nämner många invandring och integration. Flera efterfrågar diskussioner om hur människor med olika bakgrund kan leva tillsammans i samhället men också hur utvisningar genomförs i Sverige.
– Unga efterfrågar mindre polarisering i frågor som rör integration, kriminalitet och samhällsgemenskap. Det är viktigt att deras perspektiv får ta plats i valdebatten, säger Jonatan Saldner.
Författare: Lena Elf
Erikshjälpen grundades av ett barn med en stark vilja att hjälpa andra barn. Därför är våra unga givare särskilt viktiga för oss. I år fyller givarformen Ung Fadder 20 år – något vi vill uppmärksamma och fira.
Erikshjälpen startade Ung Fadder år 2006 för att göra det möjligt för unga att bidra varje månad för barns rättigheter världen över. Mycket har förändrats under de senaste 20 åren, men ungdomar och unga vuxna i Sverige har fortfarande en stark vilja att stå upp för barns rättigheter.
Från tidigt engagemang till långsiktigt stöd
Av de tonåringar och unga vuxna som blev Unga Faddrar första året är 85 personer fortfarande engagerade idag – 20 år senare. De var Unga Faddrar fram till att de fyllde 30 år och gick sedan över till att bli Månadsgivare. Det säger något om kraften i att tidigt få vara med och bidra, och hur ett första engagemang kan växa till ett långsiktigt stöd.
Exklusiv jubileumsmerch sommaren 2026
Som en del av 20-årsfirandet erbjuder Erikshjälpen Ungagerad jubileumsmerch till dig som blir Ung Fadder under sommaren 2026. Du välja mellan en keps och tygkasse. Är du redan Ung Fadder? Besök någon av våra montrar i sommar och höj ditt månadsbelopp med minst 50 kronor – så får du också ta del av jubileumsmerchen. Observera att erbjudandet att få merch vid en höjning endast gäller på plats vid våra event. Hoppas vi ses!
Här möter du Ungagerad i sommar:
Nyhemsveckan – Mullsjö, 13–21 juni
Torpkonferensen – Kumla, 15–21 juni
ReTro – Vetlanda, 23–28 juni
Gullbrannafestivalen – Halmstad, 2–5 juli
Trygghet och gemenskap är viktigt för att hitta sin plats i ett nytt land. Det vet Mtslal Kflom och Yirgalem Gebremikael från Eritrea. Genom Erikshjälpen Framtidsverkstad i Motala och Föräldrakraft har de fått nya relationer, stärkt föräldraskap och en plats att växa tillsammans.
Mtslal har bott med sin familj i Motala sedan 2013 och arbetar i ett skolkök. Den första tiden i Sverige var utmanande. Hon var ensam med sina fyra barn medan hennes man var kvar i Eritrea. Mtslal kunde varken svenska eller engelska och hade inget socialt nätverk.
– I Eritrea är alla föräldrar tillsammans, berättar hon. Där hjälps familj, grannar och vänner åt kring barnen på ett naturligt sätt. I Sverige blev ansvaret mer ensamt.
I Sverige blev ansvaret mer ensamt.
Idag lever Mtslal tillsammans med sin man i Motala och hon känner sig tryggare i att vara förälder i Sverige. Hon säger att föräldraskap alltid är svårt, men att det blir extra utmanande när barnen blir äldre och det blir fler frågor kring skola, läxor och uppfostran. Samtidigt som det inte alltid har varit enkelt har åren i Sverige gett henne nya erfarenheter och kunskaper. Hon uppskattar framför allt att barn här har rättigheter och möjlighet att gå i skolan oavsett familjens ekonomi.
Mtslal deltar i sykursen på Föräldrakraft. Foto: Lisa Carlbäck.
Mtslal deltar i sykursen på Föräldrakraft. Foto: Lisa Carlbäck.
Yirgalem har bott i Sverige i nio år, först i Stockholm och sedan Motala. Hon arbetar på förskola. Hemma i lägenheten i området Eken har hon sin familj, men hon betonar hur viktig gemenskapen med andra föräldrar är. Genom Föräldrakraft har hon fått möjlighet att dela erfarenheter och bygga nya relationer. För Yirgalem har deltagandet också lett till nya vänskaper. Hon och några andra deltagare kommer från samma lilla by i Eritrea, men det är först här i Sverige de har lärt känna varandra.
Yirgalem och Mtslal fick kontakt med Föräldrakraft genom andra föreningar. Det som först lockade var möjligheten att möta andra, men träffarna har kommit att betyda så mycket mer. Särskilt sykursen och gemensamma aktiviteter som tacokvällar och andra matutbyten har blivit stunder att se fram emot.
Vi ser hur viktigt det är att skapa mötesplatser där föräldrar känner sig välkomna och får växa tillsammans.
– När föräldrar känner sig tryggare i sin roll påverkar det också barnen positivt. Många har också uttryckt hur bra det är att det finns folk att fråga och få information om exempelvis det svenska samhället, säger Helena Hennings, verksamhetsutvecklare för Föräldrakraft i Motala.
Aktiviteterna hjälper också till att stärka relationer inom familjer, och för Yirgalem har de fått henne att reflektera över sin egen hälsa.
– Det har också fått mig att tänka på hur jag själv mår, berättar Yirgalem. Hur jag kan ta hand om mig själv och må bra för att orka vara den förälder jag vill vara.
Både Mtslal och Yirgalem bär på starka drömmar för sina barn. De hoppas att de ska hitta en bra väg i livet och slippa hamna i fel sällskap och otrygghet. Och till andra föräldrar som funderar på att vara med i Föräldrakraft är budskapet tydligt: Bara kom! Här finns stöd och gemenskap.
Jag rekommenderar Föräldrakraft till alla jag träffar.
Föräldrakraft är ett projekt inom Erikshjälpens Framtidsverkstad som är finansierat av Postkodlotteriet. Föräldrakraft finns idag på sju orter i Sverige. Syftet är att stärka föräldrar så att de kan stötta sina barn i de utmaningar de möter i skolan och i livet.
Författare: Lena Elf
På två år gick M’Po från att vara en 13-årig skolflicka till att bli bortgift och gravid. Hon var förtvivlad. Men när hon fick återgå till skolan kändes det som att hon fick en andra chans i livet.
– Mina föräldrar hade inte råd att betala för skolan.
Så börjar 16-åriga M’Po Amanvi sin berättelse. Hon sitter i skuggan under ett mangoträd och ammar sin sex månader gamla son Samuel. De bor i norra Benin, i en liten by mellan de större städerna Parakou och N’Dali. Här har husen samma cementfärgade ton som den torra marken och trots att det bara är tidig förmiddag står solen högt. M’Po berättar att hon var 13 år när hennes föräldrar inte längre hade råd med de 25 västafrikanska franc – cirka 40 öre – som skollunchen kostade varje dag.
Alla mina drömmar försvann när jag tvingades sluta skolan.
– Jag var så ledsen när jag såg alla mina vänner gå till skolan varje dag. Då tyckte mamma det var bäst att jag gifte mig så jag kom i väg hemifrån. Men jag tyckte inte om det, jag ville fortsätta lära mig saker och hitta mina egna vägar.
I stället för att få gå till skolan med sina vänner giftes M’po bort med en man från en annan by.
Fattigdom är ofta orsaken
På landsbygden i Benin är det vanligt med arrangerade barnäktenskap, ibland byter även familjer döttrar med varandra. I de allra flesta fall är grundproblemet fattigdom – i samtliga fall innebär det att flickorna inte längre kan gå i skolan.
Exakt hur många flickor som drabbas är svårt att säga. Men bara i N’Dali och Pèrèrè – kommuner med runt 100 000 invånare – har Erikshjälpen sedan 2024 sett till att 300 barn fått chansen att återgå till sin utbildning igen.
M’Po med sonen Samuel. Foto: Johan Larsson.
M’Po med sonen Samuel. Foto: Johan Larsson.
Jag blev överlycklig när jag fick en andra chans i livet!
En väg tillbaka till skolan
Genom en insats som vi kallar Kingdom of Apprentice får äldre barn utbilda sig till ett yrke och därefter testa på jobbet genom en lärlingsplats. För en flicka som blivit bortgift är detta avgörande, eftersom det bryter hennes beroende till mannen och ger flickan nödvändig ekonomisk frihet. För M’Po var det som att få livet tillbaka.
– Jag blev överlycklig när jag fick en andra chans i livet. Nu lär jag mig något som gör att jag kan tjäna pengar i framtiden.
“Jag har börjat drömma igen”
M’po har fått nytt hopp. Varje morgon går hon en kort promenad hemifrån till ett litet hus mittemot det stora mangoträdet. Vid ingången hänger en duk med solblekta bilder på hårmodeller och lösnaglar. Inne i salongen är det svalt och när dagens första kund dyker upp har M’Po redan hunnit städa.
Kanske, berättar hon, kan hon själv fixa hårförlängning på en kund. Men om det blir för svårt, sitter hon bredvid sin handledare för att lära sig hur man gör. På ryggen, insvept i en färgglad sjal, hänger lille Samuel med sprattlande ben längs mammas rygg.
– Utbildningen har gjort att jag nu ser fler möjligheter i livet. Framtiden känns öppen och jag har börjat drömma igen. Jag vill klara av att försörja min son så han kan göra sina egna val i livet.
Foto: Johan Larsson
Foto: Johan Larsson
