Den 24 februari har det gått två år sedan Rysslands invasion av Ukraina. Två år av krig, rädsla och mänskligt lidande. Erikshjälpen har från första dagen stått på barnens sida och tillsammans med lokala partnerorganisationer har vi kunnat hjälpa ukrainska barn och familjer. Men behovet av humanitärt och psykosocialt stöd är fortfarande stort.

Tidig morgon den 24 februari 2022 gick Ryssland till attack mot Ukraina. Ukrainska barn och familjer har fått genomlida 730 dagar av krig. 730 dagar av rädsla, flyglarm och trauma. När Ukraina invaderades fanns Erikshjälpen tidigt på plats för att stötta barn och familjer, både de på flykt och de som var kvar i landet. Via lokala partnerorganisationer förmedlades omedelbar hjälp med särskilt fokus på barnens situation. I början av kriget handlade hjälpen om att förse människor med förnödenheter och kontanter samt att hjälpa till med information och registrering vid gränserna. I dag är behovet av stöd och insatser fortfarande stort.

UNHCR uppskattar att över 14 miljoner människor är i akut behov av humanitärt stöd. De flesta är kvinnor och barn.

Ge en gåva till barn och familjer i Ukraina

Med din gåva bidrar du till att krigsdrabbade barn i Ukraina får den hjälp som de behöver för att känna sig trygga.

Ge en gåva till barnen i Ukraina

Med tiden har behovet av psykosocialt stöd ökat. Sedan krigets början har Erikshjälpen stöttat den lokala samarbetspartnern Women´s Consortium of Ukraine (WCU) som bland annat erbjuder samtalsstöd och bildterapi. WCU har även en stödlinje dit barn och vuxna kan ringa. Psykologerna som arbetar med stödlinjen vittnar om hur samtalen till en början handlade om att få praktisk hjälp. Nu handlar samtalen mer om att hitta livsglädje mitt i ett brinnande krig. Barn så unga som 11 år ringer in och är oroliga för att mista en familjemedlem eller vän. Psykologen Tetiana Grigorieva som arbetar med stödlinjen berättar:

– Barnen som ringer till oss har ofta förlorat en nära anhörig och vi kan stötta dem i sorgeprocessen. Samtalen hjälper barnen att uttrycka sina känslor och hantera den oerhörda smärta som förlusten av en släkting innebär. Framför allt om det var någon som stod dem väldigt nära och betydde allt för dem.

Barn som ringer till oss har ofta förlorat en nära anhörig.
Psykolog, Tetiana Grigorieva

Situationen i Ukraina är allvarlig. Erikshjälpen finns där behovet är som störst och tillsammans med vår lokala partnerorganisation fortsätter vårt arbete.

Läs mer om Erikshjälpens arbete i Ukraina

Erikshjälpen Framtidsverkstad har tilldelats pris för Årets barnrättsprojekt 2024 av företaget JP Infonet. Erikshjälpen tog emot det nyinrättade priset den 7 februari 2024 under konferensen Barnkonventionsdagen.

Under 2024 års upplaga av konferensen Barnkonventionsdagen, delade information- och kunskaps företaget JP Infonet för första gången ut pris för Årets barnrättsprojekt. Företaget vill med priset uppmärksamma ett projekt som bidragit med särskilt värde och utveckling i det proaktiva arbetet för barns rättigheter. Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin överlämnade diplomet med en prissumma på 25 000kr.

Vi har valt att ge priset till Erikshjälpen Framtidsverkstad för att de arbetar rättighetsbaserat och långsiktigt med barns delaktighet. Projektet har gett goda resultat som vi tycker är väl värda att sprida vidare, säger Helena Reinius, projektledare på JP Infonet.

Vi har valt att ge priset till Erikshjälpen Framtidsverkstad för att de arbetar rättighetsbaserat och långsiktigt med barns delaktighet.
Helena Reinius, projektledare på JP Infonet
Håkan Giselsson och Birgitta Johansson tar emot pris.

Håkan Giselsson och Birgitta Johansson

 

Håkan Giselsson arbetar som enhetschef på Erikshjälpen Framtidsverkstad, berättar hur det var att få ta emot priset.

– Priset är ett fantastiskt erkännande av våra medarbetare vid de lokala Framtidsverkstäderna. Tillsammans med barn och föräldrar driver de på det verkliga förändringsarbetet och bidrar till att skapa hopp och framtidstro.

Birgitta Johansson är chef för Erikshjälpens Sverigeavdelning och även hon var på plats för att ta emot priset.

– Vi är så stolta och glada över det här priset som betyder jättemycket för att synliggöra vår verksamhet.

Jurys motivering

Erikshjälpen arbetar rättighetsbaserat och långsiktigt med barns delaktighet som utgångspunkt. Framtidsverkstäder har gett starka resultat, både kvalitativt och kvantitativt. I utvärderingar av Framtidsverkstäderna lyfts att deltagare fått ökat hopp och framtidstro, och inte minst en känsla att kunna påverka och göra sin röst hörd. Framtidsverkstäderna är väl värda att skala upp och spridas runt om i vårt land.

Den 1 februari 2024 tillträdde Mattias Ingeson som Generalsekreterare för Erikshjälpen. I en tid av konflikter och ekonomisk oro vill han skapa en starkare bild av vad organisationen gör i Sverige och världen. 

–Ibland får man känslan av att de goda krafterna bara utreder, forskar och pratar medan de som står för kaos i världen får saker gjorda, säger Mattias Ingeson. Erikshjälpen vill påverka och sprida kunskap om barns rättigheter men samtidigt vara en “doer”, som varje dag arbetar för att göra skillnad på riktigt i människors liv. 

En röd tråd i Mattias Ingesons karriär är hans samhällsengagemang. Juridikstudierna var aldrig motiverade av drömmen om de stora advokatbyråerna, utan av engagemang och en vilja att hjälpa andra.   

Mattias har en bakgrund i Erikshjälpen

När Erikshjälpen sökte ny internationell chef 2007 visste Mattias inte så mycket om organisationen, mer än att det var den enda i sitt slag i regionen som arbetade med internationell barnrätt.
Han kom i kontakt med Erikshjälpen i precis rätt tid. Organisationen ville växla upp sitt Sida-samarbete och letade efter en någon med erfarenhet av organisationsstrategi.

Mattias fick jobbet som internationell chef, men redan på första ledningsmötet ändrades hans befattning. En ny generalsekreterare skulle tillsättas och med sin kompetens och erfarenhet blev det naturligt att Mattias fick bli chefens högra hand.  

Mattias första tid på Erikshjälpen varade i 12 år, sedan var det dags för nya utmaningar. Som regionchef på Studieförbundet Bilda fick han möjlighet att vara ensam ledare och ta huvudansvaret. Men efter fem år på Bilda så kom erbjudandet som kändes så självklart att svara ja på.  

–Jag har aldrig riktigt släppt Erikshjälpen. Det har gått fem år sedan sist, vilket är tillräckligt länge för att komma tillbaka med förnyad kraft, men tillräckligt kort tid för att jag ska veta vad jag kommer tillbaka till. 

Ärvt sitt sociala engagemang från sin mamma

Mattias Ingeson har alltid varit intresserad av en organisations identitet. Hur Erikshjälpen har formats och blivit vad den är. Historien om grundaren Erik tilltalar honom, och han känner igen drivkraften och det sociala engagemanget i sitt eget liv. Inte minst från sin uppväxt med en mamma som alltid stod på barnens sida. 

–Jag har absolut fått mycket av mitt engagemang från henne, säger Mattias. I min nya roll kan jag bidra med mitt sociala engagemang och min drivkraft i barnrättsfrågor.  

Män är dåliga på att handla second hand
Mattias Ingeson

Att leva klimatvänligt

Mattias engagemang handlar inte bara om barns rättigheter. Återbruk är också viktigt för honom och det hänger mer än ett plagg från Erikshjälpen Second Hand i garderoben i Russnäs.  

–Jag vill leva klimatvänligt, men det handlar också om själva letandet, skattjakten. I allmänhet är män för dåliga på att handla second hand och jag går gärna i bräschen för detta. Jag har varje dag något begagnat plagg på mig, vare sig det gäller jobb eller fritid. 

Ett omväxlande liv

Mattias Ingeson kommer ursprungligen från Linköping, men sedan 20 år tillbaka bor familjen i hustrun Karins hemtrakter, Russnäs utanför Eksjö. Livet på landet och i det lilla sammanhanget passar honom, men lika viktigt är att vara med där det händer saker.  

–Jag gillar att ha en fast punkt i tillvaron som är stilla och vilsam, men att ändå få leva i hetluften.  

Våren är snart här, med sitt ljus och hoppfullhet. Men mycket när det gäller framtiden ser allt annat än ljust ut. Det är i en tuff tid som Mattias Ingeson tar över som ledare för Erikshjälpen och det är han medveten om.  

–Jag blir inte skrämd utan i stället motiverad av att hitta vägar framåt, säger Mattias.  Det finns en slags problemlösaranda inom Erikshjälpen som jag har stor tilltro till och ser fram emot att vara en del utav.  

Fakta om Erikshjälpens nya generalsekreterare

Namn: Mattias Ingeson
Född: 8 mars 1974
Bor: Russnäs i Eksjö kommun
Familj: Hustrun Karin och barnen Axel, 19 år, Gustav, 17 år och Märta, 14 år.
Intressen: Friluftsliv, sport och idrott, har varit fotbollstränare i många år.
Favoritmat: Lasagne 

Detta är ett svar på en debattartikel som publicerats i JP.

I Staffan Eklöfs (SD) och Ida Kors (SD) debattartikel i JP den 17 januari skriver Sverigedemokraterna att farhågorna för att införa säkerhetszoner är överdrivna och att riskerna inte står i proportion till de potentiella vinsterna. ”Möjligheten att rädda ett barn från att rekryteras in i kriminella nätverk väger tyngre än risken för att ett barn kan komma att uppleva misstro.”

SD menar också att det är politikerna som har matat utlandsfödda med att de är diskriminerade. Man tar upp ett exempel från Erikshjälpen Framtidsverkstad där ungdomar upplever att alla tycker illa om människor som bor i förorterna.

Så är det givetvis inte, men ungdomars upplevelse kan vi inte ifrågasätta. Att de som utsätts för misstänkliggörande och visiteras upplever en misstro och minskad tillit till polis och samhälle är ingen risk utan redan verklighet. Flera studier visar att diskriminering, stigmatisering och rasism är ett faktum i vårt samhälle, faktorer som också djupt oroar FN:s barnrättskommitté.

Daniel Grahn med allvarsam blick.
Daniel Grahn, Generalsekreterare Erikshjälpen
Birgitta Johansson.
Birgitta Johansson, Sverigechef Erikshjälpen
Daniel Grahn med allvarsam blick.
Birgitta Johansson, Sverigechef Erikshjälpen
Birgitta Johansson.
Birgitta Johansson, Sverigechef Erikshjälpen

Länk till offentliga samhället

Erikshjälpen Framtidsverkstad möter barn, unga och föräldrar i flera av Sveriges underprivilegierade områden. Vi lyssnar och synliggör deras röster och vill vara en länk till det offentliga samhället, som många saknar tillit till. Ofta möter vi barn och unga som tappat tron på sig själva och sina möjligheter.

Våld och kriminalitet måste stoppas samtidigt som vi behöver bygga upp tilliten till vårt samhälle. Då räcker inte tuffare tag. Barn är både offer och förövare menar Polischef Karin Götblad i sitt Vinterprat och beskriver hur barn hamnar i en rävsax som man inte kan ta sig ur. Hon hänvisar också till att samverkan mellan myndigheter och ett inkluderat civilsamhälle är nödvändigt. Samhället behöver bli bättre på att förstå ungas utsatthet.

Samma rättigheter

Barnkonventionen är tydlig: Alla barn har samma rättigheter, oavsett vart du bor. Så är inte fallet idag och Sverige fick senast förra året kritik från FN:s barnrättskommitté om att få bort skillnader och diskriminering på grund av bostadsort.

Erikshjälpen Framtidsverkstad vill bidra till att varje människas potential tas tillvara. Detta genom att stödja barn, unga och föräldrar att vara förändringsaktörer, både i sitt liv och i sitt område.

Det bidrar också till att bryta utanförskapet som annars riskerar att gå i arv. Det handlar inte om att klä kapabla människor i ”offerkofta”, utan att uppmuntra och stötta dem i att tro på sina förmågor för att kunna påverka sin framtid.

Så här säger en 15-årig deltagare i en av Erikshjälpens Framtidsverkstäder:
”Innan var det ingen som brydde sig om oss eller vår framtid, inte ens vi själva. Med Framtidsverkstaden förändrar vi inte bara synen på vårt område, vi förändrar oss också som människor.”

Människor får inte vara så lättkränkta, säger Staffan Eklöf och Ida Kors. Men att uppleva sig kränkt är en personlig upplevelse och det är inget som någon annan kan avgöra om man är. Känslan kan bara förändras genom positiva upplevelser och erfarenheter.

Säkerhetszoner kontraproduktivt

Särskilda säkerhetszoner är en kortsiktig insats som riskerar att bli kontraproduktiv och förstärka redan negativa cirklar. Förstärka den bild som många redan har av de här områdena, men också hur barnen som bor där ser på sig själva. Det är ingen tvekan om att alla former av kriminalitet och våld måste bekämpas och brottslingar lagföras, men då ska alla vara lika inför lagen oberoende av vilken adress man har. Vi får inte glömma att de flesta som bor i underprivilegierade områden är vanliga människor, som vill leva och ha ett bra liv med jobb, bostad och familj.

Författare:

Daniel Grahn, Generalsekreterare Erikshjälpen.

Birgitta Johansson, Sverigechef Erikshjälpen.

Just nu pågår en fruktansvärd humanitär katastrof mot bland annat barn i Gaza som kommer prägla Mellanöstern och omvärlden under många år framöver.

Situationen är olidlig.
Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.
Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.
Daniel Grahn med allvarsam blick.
Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.

– Situationen är olidlig, det är förfärligt att hoppet om fred och försoning i regionen kan ha grusats för flera generationer framåt, säger Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.

I en konflikt är barn särskilt sårbara och krig är den yttersta kränkningen av barns rättigheter. Ändå blir det allt vanligare att skolor, sjukhus och bostadshus är mål för krigförande länder. En strategi som strider mot all humanitär rätt och mänsklig värdighet.

– Det finns inget så djävulskt som att angripa barn, att använda dem som sköldar eller vapen, säger Daniel Grahn.

Nyligen översteg antalet dödsfall 25 000 i Gaza. Drabbade är främst civila och en tredjedel är barn. De som överlever bomber och markstrider riskerar i stället att dö av sjukdom, svält och uttorkning, om inte humanitär hjälp når fram i tid.

Det finns inget så djävulskt som att angripa barn.
Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.

Erikshjälpen har ingen egen personal på plats eller genomför något direkt arbete i regionen, men vi följer utvecklingen noga.

– Kriget som drabbar oskyldiga barn på båda sidor är fullständigt oförsvarligt. Vi fördömer varje enskilt övergrepp mot barn, oavsett vilken sida av gränsen det sker, säger Daniel Grahn.

Erikshjälpen uppmanar alla inblandade i konflikten att respektera internationell humanitär rätt och sätta barns rättigheter främst. I vår roll vädjar vi till Sveriges regering att göra allt som står i dess makt för att nå en bestående vapenvila.

Våldet mot barn i Gaza och Israel måste få ett slut!

Bidra till hjälparbetet i Gaza

Erikshjälpen bistår inte med humanitära insatser i just Gaza men vi uppmanar dig att bidra till följande organisationer som gör ett viktigt arbete på plats:

Ge en gåva till de drabbade i Gaza, diakonia.se

Humanitär kris i Gaza, imsweden.se

Barnen i Gaza och Israel måste skyddas, raddabarnen.se

Akut behov av hjälp i Gaza, rodakorset.se

Bildtext: Personal från Individuell Människohjälps (IM) partnerorganisation Palestinian Medical Relief Society (PMRS). Foto: PMRS.

Bilder med sjukvårdspersonal är från Individuell Människohjälps (IM) partnerorganisation Palestinian Medical Relief Society (PMRS).

Författare: Daniel Grahn

Innan jul presenterade regeringen och Sverigedemokraterna sin reformagenda för svenskt bistånd. I reformagendan finns mycket som väcker oro för de länder som behöver mest stöd.

Det finns några positiva inslag i regeringens nya biståndspolitik, men framför allt mycket som väcker oro.
Anders Malmstigen, internationell chef på Erikshjälpen.
Anders Malmstigen, internationell chef på Erikshjälpen.
Anders Malmstigen.
Anders Malmstigen, internationell chef på Erikshjälpen.

Oro för kopplingen mellan handel och bistånd

– Det finns några positiva inslag i regeringens nya biståndspolitik, men framför allt mycket som väcker oro. Ett exempel är den tydliga koppling mellan handel och bistånd som nu leder till att man vänder ryggen till några av de länder som behöver mest stöd, säger Erikshjälpens internationella chef Anders Malmstigen.

”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt” heter regeringens reformagenda som ska bestämma riktningen för Sveriges framtida globala utvecklingsarbete.

När regeringens reformagenda för bistånd släpptes i början av december väntade Erikshjälpen med spänning på regleringsbrevet till Sida för att se vilka specifika följder den nya reformagendan skulle få. Regleringsbrevet med direktiv till Sidas verksamhet kom veckan efter och går till stor del i linje med de förändringar som reformagendan innehåller.

Biståndspolitiken har skiftat fokus från fattigdomsbekämpning till att främja handel och utveckling.
Anders Malmstigen.

– Tydligt är att biståndspolitiken skiftat fokus från fattigdomsbekämpning till att i första hand främja handel och utveckling, säger Anders Malmstigen.

Oron kring kopplingen mellan handel och bistånd är att Sveriges biståndspolitik rör sig bort från konfliktdrabbade länder där fattigdomen ökar. Detta gäller exempelvis Burkina Faso, Mali och Sydsudan, länder där Erikshjälpen är verksamma och där behoven ökat.

I regeringens direktiv till Sida för 2024 bekräftas nu att biståndet till dessa tre länder i Afrika, tillsammans med Kambodja i Asien, fasas ut inom ramen för ett pågående regionalt stöd. I de fyra länderna som fasas ut har Erikshjälpen insatser tillsammans med lokala partnerorganisationer.

– Regleringsbrevet bekräftade oron för att Sveriges bistånd inte längre sätter störst fokus på människor som lever i fattigdom och förtryck. Nu blir vårt och andra civilsamhällesorganisationers arbete än viktigare. Vi kan inte bara stillatigande se på hur svenska intressen ska styra vem som får del av biståndet, säger Anders Malmstigen.

Anders Malmstigen tillsammans med Erikshjälpens medarbetare i Burkina Faso.
Anders Malmstigen med medarbetare i Burkina Faso.
Anders Malmstigen tillsammans med Erikshjälpens medarbetare i Burkina Faso.
Nu blir vårt och andra civilsamhällesorganisationers arbete än viktigare.
Anders Malmstigen.

Analys av reformagenda och regleringsbrev

Concord Sverige är en paraplyplattform som samlar 82 biståndsorganisationer i civilsamhället. I sin analys av biståndspolitiken och regleringsbrevet till Sida lyfts några punkter särskilt fram av Concord:

  • Det generella villkoret om att medlen endast får användas i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer, för vad som kan klassificeras som bistånd, finns inte med i regleringsbrevet.
  • Anslagsposten för kommunikations- och informationsinsatser i Sverige tas bort helt.
  • Det blir ett lika lågt anslag till biståndet genom svenska folkrörelseorganisationer (CIVSAM-anslaget) som förra året.

Under året har Erikshjälpen tillsammans med nätverket Concord Sverige arbetat fram rekommendationer för hur regeringens biståndsreformer bör se ut för en hållbar global utveckling. En viktig pusselbit har varit att säkerställa att man kan hålla löftet om ökad finansiering till civilsamhället.

I reformagendan finns tecken på att ett framtida samarbete med civilsamhällsorganisationer är prioriterat, men det finns inga tydliga strategier.

– Nu gäller det bara att se till att detta omsätts i praktiken. Även om stödet som förmedlas genom svenska folkrörelseorganisationer proportionerligt har ökat, så är det ändå i faktiska pengar en minskning som vi ser. Detta eftersom biståndets totala volym minskat, säger Anders Malmstigen.

Positivt med reformagendan

I regeringens reformagenda för biståndet ser Erikshjälpen positivt på att barn lyfts fram som en prioriterad grupp med egna specifika rättigheter och att flickors fri- och rättigheter får en framskjuten position. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, och att arbeta mot exempelvis könsstympning finns även det med på agendan, vilket bådar gott för framtiden. Men viktigt är nu att barns rättigheter synliggörs i kommande strategier för att få ordentligt genomslag.

Analys av reformagenda för biståndet, concord.se.

Analys av regleringsbrev till Sida, concord.se.

Läs Anders Malmstigens debattreplik på ämnet i Dagen, Sverige fasar ut stöd till särskilt utsatta länder, Dagen.se.

Författare: Lena Elf.

Erikshjälpen var på plats under Musikhjälpen 2023 i Växjö där Anne Wachira var en av gästerna i glasburen på Kärlekens torg. På årets tema, ingen ska behöva dö av hunger, berättade Anne om Erikshjälpens arbete i nordöstra Kenya.

Människor lever redan på marginalen och nu har torkan gjort att situationen eskalerat.
Anne Wachira

Mat är en mänsklig rättighet men trots det dör miljontals människor runt om i världen varje dag till följd av undernäring. Erikshjälpen har arbetat med matbristen i Marsabit under många år i olika projekt, bland annat tillsammans med den lokala organisationen ”Food for the Hungry”. Insatserna innefattar både att motverka akut undernäring men även att skapa bättre motståndskraft mot de allt mer frekventa torrperioderna.

– Marsabit och kringliggande regioner har alltid varit drabbade av torka, men på senare tid har det inte funnits möjlighet till återhämtning mellan torrperioderna och det har drivit området in i akut livsmedelsbrist. Nära en femtedel av barnen i Marsabit riskerar att dö av undernäring, säger Anne Wachira.

Nära en femtedel av barnen riskerar att dö av undernäring.
Anne Wachira
Anne Wachira.
Anne Wachira i Musikhjälpen.
Anne Wachira.

Anne Wachira hade med sig en termos fylld med en kenyansk välling som programledarna Linnea Wikblad och Sofia Dalén fick smaka. Ett vanligt mål mat i Kenya men tyvärr något som de flesta familjer i Marsabit inte har råd med.

På frågan om hur Erikshjälpen konkret arbetar för att motverka torkans effekter och livsmedelbrist i Marsabit berättade Anne att både akut humanitär hjälp och mer långsiktigt arbete förekommer.

– Förutom att ge den mest akuta hjälpen i form av mat och vatten så arbetar vi också med att skapa en stabilare livsmedelsförsörjning för familjerna genom att ha fler inkomstkällor än boskapsskötsel och stötta dem i att odla sådant som står emot torka bättre, mer klimatanpassat, berättade Anne Wachira.

Titta gärna på Erikshjälpens medverkan i glasburen via länken: Musikhjälpen – Tisdag 12 december, SVT Play.

Läs mer om Erikshjälpens arbete i Afrika

Närmare 118 miljoner flickor runt om i världen står utanför skolsystemet. I en gemensam debattartikel uppmärksammar Erikshjälpen tillsammans med sju andra organisationer flickors rätt till utbildning.

Läs debattartikeln i Global Bar Magazine här: Debatt: Satsa på flickors utbildning och fördubbla resultaten.

Utbildning för flickor är ett skydd mot både barnäktenskap och barnarbete. Satsningar för att stärka flickors rättigheter är viktiga och gynnsamma både för flickor och deras familjer, för hela samhällen och för den globala utvecklingen.

Tillsammans med sju andra organisationer deltar Erikshjälpen i ett samarbetsprojekt som är finansierat av Postkodlotteriet och koordinerat av Postkodsstiftelsen. Samarbetsprojektet innebär att flera olika projekt genomförs i olika delar av världen för att ge flickor tillgång till utbildning.

Får flickor studera minskar risken för barnäktenskap och bortgifte.
Två flickor som studerar.
Får flickor studera minskar risken för barnäktenskap och bortgifte.

På Barnkonventionens dag den 20 november arrangerade Erikshjälpen tillsammans med Jönköping University och Länsstyrelsen i Jönköping en barnrättskonferens.

Erikshjälpen bjöd på en fullspäckad dag med olika perspektiv på barnens rättigheter.
Elisabeth Dahlin, Sveriges barnombudsman.

Det blev en intensiv eftermiddag för de cirka 300 åhörarna i publiken i aulan på Jönköping University. Temat för dagen var barns rätt till trygga och jämlika uppväxtvillkor och innehöll flera intressanta diskussioner kring vad Sverige behöver göra bättre för att implementera FN:s rekommendationer när det gäller barn.

Sveriges barnombudsman Elisabeth Dahlin pratade bland annat om hur ojämlika uppväxtvillkor är en grogrund för utanförskap. FN:s Barnrättskommitté har tagit fram rekommendationer till Sverige kopplat till utbildning, en trygg uppväxt, samt barns rätt till liv och hälsa. Rekommendationerna visar på att det fortfarande är mycket som behöver göras i Sverige.

– Samhällets förmåga att uppmärksamma och agera för att skydda barn som utsätts för våld eller far illa måste stärkas. När föräldrar brister i omsorg har samhället en skyldighet att hjälpa och skydda barnet, säger Elisabeth Dahlin.

När föräldrar brister i omsorg har samhället en skyldighet att hjälpa och skydda barnet.
Elisabeth Dahlin
Elisabeth Dahlin, Sveriges barnombudsman.
Elisabeth Dahlin, Sveriges barnombudsman.
Elisabeth Dahlin, Sveriges barnombudsman.

Forskning och arbete för förändring

Under barnrättskonferensen fick deltagarna även ta del av den forskning som bedrivs kring hur barn ska kunna uppnå sin fulla potential i tider av nedskärningar. Frida Lygnegård, barnforskare vid Jönköping University, fick publiken att fundera över vilken syn vi har på barn och hur det påverkar vårt agerande.

Barnrättskonsulten och författaren Åsa Ekman konkretiserade i sitt föredrag några av FN:s barnrättskommittés rekommendationer och gav exempel på hur vi kan jobba för att bättre implementera barnkonventionen här i Sverige.

– Vi behöver alla arbeta för en förändring och jag vill synliggöra det vi måste bli bättre på för att stärka barnets rättigheter, säger Åsa Ekman.

Frida Lygnegård, barnforskare vid Jönköping University.
Frida Lygnegård, barnforskare.
Åsa Ekman, barnrättskonsult och författare.
Åsa Ekman, barnrättskonsult och författare.
Frida Lygnegård, barnforskare vid Jönköping University.
Åsa Ekman, barnrättskonsult och författare.
Åsa Ekman, barnrättskonsult och författare.
Åsa Ekman, barnrättskonsult och författare.
Vi behöver alla arbeta för en förändring och jag vill synliggöra det vi måste bli bättre på för att stärka barnets rättigheter.
Åsa Ekman, barnrättskonsult och författare.

”Det ingen får veta om pappa”

Under konferensen lyftes också frågan om hur det är att växa upp med en frihetsberövad familjemedlem. Även här blev det intressanta diskussioner ihop med representanter från Vårsol Samtalscenter, Räddningsmissionen och skådespelarna Aja Rodas och Mats Jäderlund som visade oss glimtar ur teaterföreställningen ”Det ingen får veta om pappa”. Teaterföreställningen skildrade hur det är att växa upp med en frihetsberövad familjemedlem och har visats upp på skolor runtom i Sverige.

Från vänster: Emma, Räddningsmissionen, Aja Rodas, skådespelare och Mats Jäderlund, skådespelare.
Emma, Vårsol, Aja Rodas, skådespelare och Mats Jäderlund, skådespelare.
Från vänster: Emma, Räddningsmissionen, Aja Rodas, skådespelare och Mats Jäderlund, skådespelare.

Moderator under barnrättskonferensen var Erikshjälpens generalsekreterare Daniel Grahn.

– Jag tycker det var en fantastisk dag med många aktuella och angelägna föredrag, men det är uppenbart att det är långt kvar innan vi kan ta barns rättigheter för givna. Min förhoppning är att Erikshjälpen också i framtiden kan vara samlande för alla goda krafter som vill göra gott för barn.

Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen, var moderator under konferensen.
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen, på scenen under barnrättskonferensen.
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen, var moderator under konferensen.

Alice, 13 år, flydde från Ukraina med bara det nödvändigaste i en ryggsäck. Alice och över 43 miljoner andra barn världen över befinner sig idag på flykt från krig och oroligheter.

När Ryssland invaderade Ukraina gick Alice liv från trygghet till livsfara på bara några timmar. Hon såg både sitt hem och hela sin barndomsstad förstöras under några dagar av intensiva strider.

Nu har jag bara en mobiltelefon
Alice
Alice, 13 år, flydde kriget i Ukraina.
Alice som tittar bestört in i kameran.
Alice, 13 år, flydde kriget i Ukraina.

Alice är 13 år och kommer från staden Hostomel som ligger några mil nordväst om Ukrainas huvudstad Kiev. Hostomel utsattes för flyganfall, granatbeskjutningar och hårda markstrider som lade bostadshus, skolor och affärer i ruiner. Även rinnande vatten, el och värme försvann. Det enda som fanns kvar var förstörelse och rädsla.

– Vårt hus blev skadat. Alla fönstren förstördes och nästan allt vi ägde är borta. Nu har jag bara en mobiltelefon, men det är svårt att göra skoluppgifter på den, berättar hon.

Efter nio dagar i ett skyddsrum lyckades Alice, hennes storebror och deras mamma fly från staden. Alice fick bara med sig en ryggsäck med det nödvändigaste. En kudde, ett par extra skor och en mobilladdare.

Ge din julgåva till Alice och andra barn på flykt!

Alice, hennes bror och deras vänner har bland annat fått hjälp genom att delta i psykosociala aktiviteter, men oron finns fortfarande där.

Ge din julgåva till barn på flykt!

QR kod Erikshjälpen

Ge en julgåva

900 92 83

Betala med Swish genom att skanna QR-koden

QR kod Erikshjälpen
Gör så här:
  1. Öppna Swish-appen.
  2. Tryck på “Skanna” och rikta kameran över QR-koden.
  3. Bekräfta och signera betalningen med mobilt BankID.