Vi är representanter för 14 organisationer som på olika sätt arbetar för barns rättigheter globalt. I samband med starten för kampanjen Världens Barn väljer vi nu att gå samman för att säga att det är dags att ta barnens situation på allvar, om vi vill att nästa generation ska ha möjligheten att leva i en trygg och hållbar värld. När röster höjs om att vi inte hör ihop, att vi inte ska hjälpas åt – då behövs motkrafter som säger annorlunda. Alla vi och alla ni tiotusentals människor i Sverige som engagerar er i Världens Barn och för barns rättigheter – vi är en sådan motkraft tillsammans. För att vända den negativa utvecklingen behöver vi stärka samarbetet mellan aktörer inom Sverige – och mellan det svenska civilsamhället och civilsamhället i andra länder – inte försvaga det. Ungas röster behöver tas på allvar och vi måste framför allt våga investera i insatser som gynnar barns rättigheter globalt.

Precis som FN:s generalsekreterare António Guterres själv skriver, är årets FN-rapport över de globala målen en dyster läsning. För fler än en tredjedel av målen har utvecklingen stagnerat eller till och med gått bakåt. Under 2020 ökade den extrema fattigdomen för första gången på flera decennier och återhämtningen har varit tuff, särskilt för låginkomstländer. Efterdyningar av pandemin i kombination med väpnade konflikter och ökade matpriser har lett till att hundratals miljoner människor inte hade möjlighet att äta sig mätta under 2023. Samtidigt uppmättes förra året den varmaste temperaturen hittills på jorden och katastrofer till följd av klimatet påverkar människors möjlighet att bo, arbeta och leva. Därutöver har krig och väpnade konflikter skapat en situation där fler människor än någonsin tidigare tvingats fly sina hem. Det är ett oroväckande världsläge, och i den här situationen – liksom alltid – är det barnen som drabbas hårdast.

148 miljoner barn i världen under fem år saknar tillräckligt med mat för att växa och utvecklas enligt FN. Om utvecklingen fortsätter kommer vart femte barn att lida av hämmad tillväxt år 2030. Därutöver är det bara tre av fyra barn som har tillgång till drickbart vatten och så många som 1 000 barn under fem år dör varje dag på grund av bristande tillgång till rent vatten, hygien och sanitet, enligt Unicef.

Totalt 250 miljoner barn mellan sex och 18 år har inte tillgång till utbildning. En siffra som, enligt Unesco, har ökat med sex miljoner bara sedan år 2021. Fattigdom är den främsta orsaken men även politisk instabilitet, väpnade konflikter och naturkatastrofer utgör hinder. Barn som inte går i skolan tvingas ofta arbeta och löper större risk att utsättas för sexuella övergrepp och barnäktenskap. Därutöver har de svårare att få arbete och har oftare problem med hälsan som vuxna.

Vart femte barn växer idag upp i områden där det pågår väpnade konflikter. Enligt en FN-rapport från i juni i år har våldet mot barn i konfliktsituationer ökat på ett alarmerande sätt. Barn rekryteras i allt större utsträckning i krig, attackeras i sina hem och kidnappas när de är på väg till skolan. Under 2023 dödades motsvarande 15 barn per dag i väpnade konflikter. Bara i Gaza har 14 000 barn dödats sedan kriget bröt ut, enligt Unicef.

Idag är det på dagen 100 år sedan den första versionen av Barnkonventionen antogs, och vi ser att den sammantagna bilden av barns situation globalt är extremt nedslående. Men vi vet att det finns möjlighet att förändra den. Vi är 14 organisationer med lång erfarenhet och bred kompetens inom frågor som rör global utveckling och barns rättigheter. Varje dag arbetar vi och våra samarbetspartners med att skydda, stärka och utveckla barn och deras rättigheter runt om i världen. Det här är våra gemensamma förslag på hur vi tillsammans kan se till att stärka barns rättigheter:

• Lyssna på barn och unga och deras krav. Var med och se till att unga har möjlighet att tycka till om beslut som påverkar deras liv och framtid.
• Höj rösten för att krigförande länder ska respektera folkrättens skydd av civila – det finns inga ursäkter för att barn blir måltavlor för kulor och bomber.
• Stärk samarbetet mellan aktörer inom Sverige och mellan civilsamhället här och civilsamhället i andra länder.
• Bidra till insatser som stärker barns rätt till hälsa, skola och trygghet i världen. Det är en förutsättning för trygga och stabila samhällen.

– Som barnrättsorganisation är Erikshjälpen djupt oroad över de beslut som nu fattas för biståndspolitiken, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen. Regeringen backar återigen från sitt globala ansvar. Att ytterligare sänka biståndet innebär att Sverige med största sannolikhet inte kommer att kunna uppfylla sina internationella åtaganden. Endast en liten del av de globala målen förväntas uppnås till 2030.

Nedskärningarna syns på område efter område. Klimat, fredsarbete, bistånd, jämställdhet, handel och inte minst att våga ställa krav på företag att ta ansvar för mänskliga rättigheter. Det är nu viktigare än någonsin att Erikshjälpen fortsätter att verka i de hårt drabbade länder som regeringen väljer att lämna åt sitt öde.

Nytt regeringsbeslut för Sida-stöd

Samma vecka som höstbudgeten presenterades fattade regeringen också beslut om en ny strategi för stöd till det civila samhället (CIVSAM-strategin). Strategin gäller mellan 2025-2029 och det är genom denna som Erikshjälpen och andra civilsamhällesorganisationer får stöd till sina verksamheter.

Erikshjälpen är försiktigt positiv till den nya strategin. Även fortsättningsvis lyfter regeringen kvinnors och flickors rättigheter. Ett område som Erikshjälpen prioriterar i flera av sina insatser. Följande rader ger också hopp om framtiden:

”Det är genom att investera i den yngre generation som biståndet kan hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring för välfärdsnivån i fattiga länder. Av dess skäl bör också uppmärksamhet ges till verksamhet som inkluderar barn, deras erfarenheter och livssituation.”

– Dörrarna för fortsatt stöd till Erikshjälpen står fortfarande öppna, säger Mattias Ingeson. Nu kan Sida fatta beslut om vilka som får vara med och söka pengar för nästa år och framåt. Vi hoppas på ett positivt besked inom några veckor.

I år fyller Barnkonventionen 35 år och sedan 2020 är den svensk lag. Det är hög tid att vi tar vårt ansvar och ger barn och unga inflytande på riktigt. För att tillgodose alla barns rättigheter och visa att vi tar Barnkonventionen på allvar räcker det inte att vi arbetar för barnen, vi måste arbeta tillsammans med dem.   

Årets rapport från Ungdomsbarometern visar att allt fler ungdomar känner att de har små eller inga möjligheter alls att påverka i samhället. Samtidigt minskar det politiska engagemanget bland unga och deras tilltro till politikernas förmåga att hantera samhällsutmaningarna.    

För fem år sedan startade Erikshjälpen sin första ”Erikshjälpen Framtidsverkstad”. Vi arbetar idag i sex bostadsområden och engagerar barn, unga och föräldrar för att utjämna ojämlika uppväxtvillkor.    

Under Almedalen fanns vi på plats på Barnrättstorget tillsammans med ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad i Gränby, Uppsala. I två seminarier belyste vi erfarenheter och lärdomar från våra första fem år. Tillsammans med politiker och andra samhällsaktörer pratade vi om hur det går att skapa förutsättningar för unga att få vara delaktiga i samhällsdebatten, men också om hur Erikshjälpen Framtidsverkstad uppmuntrar och värnar om den vilja som unga har att förändra samhället.   

Behovet av både akuta och långsiktiga lösningar för att utjämna uppväxtvillkoren och minska samhällsklyftorna är uppenbara. Inte minst för att hindra att fler ungdomar rekryteras till kriminella gäng. Regeringen har också kommit med flera åtgärdsplaner på området, både repressiva och förebyggande. Vi på Erikshjälpen är oroliga över att en del av de repressiva förslagen riskerar att minska förtroendet för både myndigheter och andra samhällsaktörer. Men även leda till ökad diskriminering och stigmatisering, något vi också lyfte vid våra seminarier i Almedalen.

Det handlar inte bara om våra ungdomars framtid, utan också om det liv de förtjänar att leva idag. Ett liv i ett demokratiskt och tryggt samhälle med jämlika förutsättningar där de kan känna framtidstro. Om det är något som Erikshjälpen Framtidsverkstad lärt sig under sina första år, så är det hur avgörande det är att barn och unga får vara med och identifiera lösningar för att möta samhällsutmaningarna. Detta gäller på alla områden som rör kriminalitet, ökande ojämlikhet, segregation, utanförskap och den ökade psykiska ohälsan vi ser i hela landet.

Segregationens konsekvenser framgår tydligt i rapporter och statistik. Åsikterna om orsaker och lösningar på problemen varierar. Men för oss som möter barnen varje dag är det självklart hur stark förändringskraften är när vi låter dem vara delaktiga.

Så låt oss lyssna på barnen och ge dem det inflytande de förtjänar. Det är inte bara en fråga om rättvisa, utan en nödvändighet för att vi tillsammans ska bryta den nedåtgående spiralen och skapa ett starkare och mer demokratiskt samhälle.

Författare: 

Mattias Ingeson 
Generalsekreterare, Erikshjälpen  

Birgitta Johansson 
Sverigeschef, Erikshjälpen