Efter månader av ovisshet fick Erikshjälpen det efterlängtade beskedet att man tagit sig till det sista steget i urvalsprocessen hos Sida.
– Vi är otroligt tacksamma för förtroendet och ser fram emot att fördjupa vårt samarbete, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.
Regeringens nya biståndsreform, och att Sida aviserade att man skulle säga upp befintliga avtal, riskerade att sätta stopp för flera av Erikshjälpens insatser i världens mest utsatta länder.
Erikshjälpen har tidigare haft sin finansiering genom Svenska Missions Rådet (SMR), men nu startade en process där man fick möjlighet att söka anslag direkt från Sida. En ansökan skickades in tillsammans med den brittiska organisationen Cord.
– Med de förändringar som skett känner vi att det är dags att ta det här steget, säger Mattias Ingeson. Cord bidrar med värdefull kompetens inom områden som konflikthantering och fredsbyggande, vilket kompletterar vårt barnrättsperspektiv. Något som blir allt viktigare i många av de områden där vi är verksamma.
Erikshjälpen har nu blivit inbjuden till ett första dialogmöte med Sida den 6 november för att få mer information om den kommande ansökan. Ännu finns det frågor att besvara, som nivåer på stödet och hur ett ytterligare urval ser ut, men Mattias Ingeson är försiktigt positiv.
– Vi är glada och förväntansfulla inför att ha kommit så här långt. Jag vill inte förekomma den dialog som vi har med vår partner och med Sida, men som jag ser det så har vi definitivt kapacitet att fördubbla våra insatser jämfört med idag.
En fördjupad ansökan ska skickas in till Sida senast den 1 februari 2025.
I år fyller Erikshjälpen Framtidsverkstad 5 år. Under de första fem åren i Adolfsberg i Helsingborg har man redan gjort stora avtryck.
Verksamhetsutvecklarna Damir Softic och Mariam Zaoujan berättar hur Erikshjälpen Framtidsverkstad utvecklats och hur de ser på framtiden. Under jubiléet får vi möta Ismet, en av de första ungdomarna på framtidsverkstan i Adolfsberg. Idag är han själv en engagerad ledare.
– Framtidsverkstan betyder mycket för mig. Här har jag fått hjälp med skolan, praktiserat i second hand butiken och fått hjälp med att hitta mitt första jobb. Jag har deltagit i olika ledarskapsutbildningar och nu håller jag i fotbollsträningar och turneringar för andra barn här i området.
Det är i Erikshjälpen Second Hands butik på Måndagsgatan 6 i Adolfsberg som barn och ungas framtidsdrömmar tar form. På Erikshjälpens Framtidsverkstad får de möjligheten att utforska sina drivkrafter, stärka sina förmågor och känna att de kan påverka utvecklingen i sitt eget bostadsområde.
– För många handlar det helt enkelt om att hitta sin röst och våga tro på att den spelar roll, säger Mariam. Hos oss får varje individ stöd att utvecklas, inte bara som person utan också i gemenskap med andra. Det handlar om mer än bara aktiviteter – det är att bygga självförtroende och framtidstro.
Under firandet bjöds det på frukost med tårta. Inbjudna var olika yrkesgrupper som arbetar för ungdomar i området. Områdespoliser, socialtjänst och politiker, som alla möter samma ungdomar, fast i olika roller.
– Erikshjälpen Framtidsverkstad är klistret som håller ihop vårt samarbete, säger Christina Wideland från Stadsbyggnadskontoret i Helsingborg, som bland annat arbetar med ”Mitt Adolfsberg” och ”Trygghetsprojektet”. Vi är så glada att ni är här för att stanna.
Samverkan var verkligen nyckelordet under morgonen. Kring fikaborden diskuterades både möjligheter och utmaningar. Lenah och Olivia, områdespoliser i Adolfsberg berättade om oron de kände efter att Adolfsbergs fritidsgård stängde förra året. Men hur tryggheten i området ändå kunnat bibehållas genom att Erikshjälpen tillsammans med aktörer från Helsingborgs stad och olika ungdomsföreningar fyllt tomrummet tillsammans.
– Många i Adolfsberg tror inte att de ens har en framtid, säger Lenah. Det är tillsammans vi kan skapa tillit och förtroende för vuxenvärlden och ingjuta hopp hos ungdomarna.
Sofia Corneskog från Bankeryd har designat klänningar till kändisar som Carola och Carina Bergfeldt. Nu har hon gjort en unik sidenklänning till Sonja Aldén och den kan bli din om du ger ett bidrag till Erikshjälpen.
– Det har alltid varit mitt mål att använda min kunskap för att göra världen lite bättre och då låg Erikshjälpen närmast hjärtat, säger hon.
Sofia Corneskog har sin ateljé i det gamla stationshuset i Bankeryd. Här delar vita kärleksfulla brudklänningar plats med sprakande galaklänningar för kändistäta fester. Sofia Wistam, Carina Bergfeldt, Arja Saijonmaa, Lina Hedlund och inte minst Carola är några välkända namn som har burit klänningar som Sofia har designat – nu kan även du göra det.
– Den som vinner klänningen, vinner ett plagg av högsta kvalitet som är handgjort i Sverige utifrån min stil och mitt formspråk. Den skulle kunna användas på en nyårsfest till exempel, men passar så klart lika bra på vilken fest som helst. Klänningen är tvådelad och det går att använda enbart toppen eller kjolen om man vill. Det gör att den enkelt går att dressa upp eller ner, säger Sofia.
Klänningen som Sofia skänker till Erikshjälpen är designad tillsammans med sångerskan Sonja Aldén. Den är helt i siden, även fodret, och färgen beskrivs enklast som gråblå. Sonja kommer att bära klänningen under sex konserter i höst och därefter lottas den ut till en lycklig vinnare som har skänkt minst 100 kronor till Erikshjälpen.
– Det här är inte en klänning från en stor kedja som matar ut plagg från en fabrik utomlands utan en helt unik klänning som jag har designat i samarbete med Sonja. Vi har dessutom tänkt på att den ska attrahera vinnaren och jag hjälper gärna till med stylingtips som vilka skor och accessoarer som passar till – och så justerar jag så klart klänningen så att den passar vinnaren.
Den ljusa ateljén i Bankeryd strålar av kreativitet med ett stort bord fylld av tyg i mitten av rummet. Sofia har ungefär tio plagg på gång hela tiden och har kunder över hela Sverige. Hennes formspråk är glamoröst men lekfullt, gärna stora tyllkreationer.
– Jag gillar när det syns och vill att det ska vara ganska så voluminöst. Klänningen som jag gör till Erikshjälpen är enfärgad men ändå med mycket struktur. Mest fokus ligger på toppen medan kjolen är lite enklare för att det inte ska bli en cirkusutstyrsel. För mig och Sonja är det dessutom viktigt med kvalitet och därför valde vi siden som är ett hållbart material. Eftersom siden andas är klänningen dessutom skön att bära, säger Sofia.
Sofia har studerat vid Textilhögskolan i Borås och gjorde därefter sin lärlingsutbildning i Göteborg. Efter några år utanför de småländska skogarna flyttade hon till Bankeryd 2013 och startade då företaget Sofia Corneskog Couture. Hon har dessutom varit månadsgivare till Erikshjälpen i nästan 30 år.
– Jag är förskolelärare i grunden och har egna barn, därför är barnrättsfrågor viktiga för mig. Erikshjälpen står verkligen på barnens sida och jag är trygg med att hjälpen kommer fram.
Sonja Aldén bär klänningen för första gången den 25 oktober. Därefter presenterar vi bilder på klänningen.
1. Klicka på knappen nedan.
2. Fyll i dina kontaktuppgifter.
3. Skänk minst 100 kronor. För varje 100 kronor får du en lott i tävlingen, skänker du 200 kronor får du två lotter och så vidare.
4. Tävlingen avslutas den 18 november och därefter kontaktas vinnaren via e-post eller telefon.
Följ länken och var med i utlottningen– För att delta i tävlingen måste du skänka 100 kronor till Erikshjälpen via Swish och märka din betalning med ”Klanning” eller ”Sonja”. Om du köper din lott via vår Kampanjsida (Adoveo) så är swishmärkningen ”Klanning” förifylld.
– För att delta i utlottningen måste e-postadress och/eller telefonnummer anges.
– För varje donation på 100 kronor ingår en lott. En donation på 200 kronor ger således två lotter, en donation på 300 kronor ger tre lotter och så vidare.
– Lotten/lotterna ingår i donationen och donationen ska inte ses som betalning av en insats för att delta i tävlingen.
– Tävlingen pågår mellan den 18 oktober och den 18 november 2024. Lottdragning sker efter att tävlingen avslutats genom en digital slumpgenerator.
– Vinnaren kontaktas via e-post eller telefon och presenteras i Erikshjälpens kanaler.
– Om vinnaren inte går att nå inom en vecka efter lottningen, eller avböjer att ta emot klänningen, sker en ny lottning.
– Anställda vid Erikshjälpen och Erikshjälpen Second Hand, samt deras närstående, får ej delta i utlottningen.
– Donationen går till Erikshjälpens arbete för barn runt om i världen.
– Värdet på klänningen är 20 000–60 000 kronor.
Lördagen den 5 oktober går alla dagskassor från Erikshjälpen Second Hands butiker till Radiohjälpens insamlingskampanj ”Världens Barn”. Projektet som vi lyfter i årets kampanj handlar om hur flyttbara skolor i Bangladesh säkerställer att barn kan fortsätta gå i skolan trots fattigdom och klimatkatastrofer.
Erikshjälpen bidrar för 27:e året till Världens Barn-kampanjen och har varit med sedan starten. Förra året sålde second hand-butikerna för ofattbara 3 703 294 kronor. Förutom att skänka dagskassorna, uppmärksammar många av Erikshjälpen Second Hands 52 butiker Världens Barn genom olika aktiviteter.
–I våra butiker finns det alltid ett stort engagemang för barnen, säger Jerker Sandell, verkställande chef för Erikshjälpen Second Hand. Världens Barn-kampanjen ger oss möjlighet att göra ännu mer för barn runt om i världen.
Världens Barn, som är Sveriges största insamlingskampanj för barns rätt till hälsa, skola och trygghet, genomförs i ett unikt samarbete med Sveriges Television, Sveriges Radio P4, Erikshjälpen och 13 andra biståndsorganisationer. Varje år beviljar Radiohjälpen medel till ett trettiotal projekt i lika många länder. Alla organisationer som är med i kampanjen lyfter ett speciellt projekt varje år.
– Runt om i världen lever många miljoner barn i otrygghet på grund av krig och katastrofer. Vår kunskap, vilja och förmåga att hjälpa dem påverkar framtidens utveckling mer än något annat och definierar vilka vi är, säger Mattias Ingeson, Erikshjälpens generalsekreterare och styrelseordförande i Riksinsamlingen för Världens Barn.
Mim, hennes föräldrar och fem syskon bor på en av alla sandöar i Brahmaputra-floddeltat i Bangladesh. Översvämningar, cykloner och andra naturkatastrofer drabbar området flera gånger om året och skapar stor förödelse. Ras och jorderosioner gör det svårt att bygga vägar och skolor. Men tack vare den flyttbara skolan, som Erikshjälpen etablerat tillsammans med sin lokala samarbetspartner Friendship, har barn i området möjlighet att gå i skolan. Mim och hennes vänner har fått kunskap om sina rättigheter och om hur man bygger upp beredskap för att klara naturkatastrofer.
Besök någon av våra second hand-butiker lördagen den 5 oktober och handla för världens barn.
Den 26 september 1924 antogs ”Deklarationen om barns rättigheter” i Genève, de första internationella riktlinjerna som uttryckligen erkände att barn har rättigheter. Idag, exakt 100 år senare, har mycket blivit bättre men vi ser samtidigt hur utvecklingen för barns välmående i många delar av världen går åt fel håll. Det är en verkligt oroväckande världsbild, men vi har möjlighet att påverka den.
Vi är representanter för 14 organisationer som på olika sätt arbetar för barns rättigheter globalt. I samband med starten för kampanjen Världens Barn väljer vi nu att gå samman för att säga att det är dags att ta barnens situation på allvar, om vi vill att nästa generation ska ha möjligheten att leva i en trygg och hållbar värld. När röster höjs om att vi inte hör ihop, att vi inte ska hjälpas åt – då behövs motkrafter som säger annorlunda. Alla vi och alla ni tiotusentals människor i Sverige som engagerar er i Världens Barn och för barns rättigheter – vi är en sådan motkraft tillsammans. För att vända den negativa utvecklingen behöver vi stärka samarbetet mellan aktörer inom Sverige – och mellan det svenska civilsamhället och civilsamhället i andra länder – inte försvaga det. Ungas röster behöver tas på allvar och vi måste framför allt våga investera i insatser som gynnar barns rättigheter globalt.
Precis som FN:s generalsekreterare António Guterres själv skriver, är årets FN-rapport över de globala målen en dyster läsning. För fler än en tredjedel av målen har utvecklingen stagnerat eller till och med gått bakåt. Under 2020 ökade den extrema fattigdomen för första gången på flera decennier och återhämtningen har varit tuff, särskilt för låginkomstländer. Efterdyningar av pandemin i kombination med väpnade konflikter och ökade matpriser har lett till att hundratals miljoner människor inte hade möjlighet att äta sig mätta under 2023. Samtidigt uppmättes förra året den varmaste temperaturen hittills på jorden och katastrofer till följd av klimatet påverkar människors möjlighet att bo, arbeta och leva. Därutöver har krig och väpnade konflikter skapat en situation där fler människor än någonsin tidigare tvingats fly sina hem. Det är ett oroväckande världsläge, och i den här situationen – liksom alltid – är det barnen som drabbas hårdast.
148 miljoner barn i världen under fem år saknar tillräckligt med mat för att växa och utvecklas enligt FN. Om utvecklingen fortsätter kommer vart femte barn att lida av hämmad tillväxt år 2030. Därutöver är det bara tre av fyra barn som har tillgång till drickbart vatten och så många som 1 000 barn under fem år dör varje dag på grund av bristande tillgång till rent vatten, hygien och sanitet, enligt Unicef.
Totalt 250 miljoner barn mellan sex och 18 år har inte tillgång till utbildning. En siffra som, enligt Unesco, har ökat med sex miljoner bara sedan år 2021. Fattigdom är den främsta orsaken men även politisk instabilitet, väpnade konflikter och naturkatastrofer utgör hinder. Barn som inte går i skolan tvingas ofta arbeta och löper större risk att utsättas för sexuella övergrepp och barnäktenskap. Därutöver har de svårare att få arbete och har oftare problem med hälsan som vuxna.
Vart femte barn växer idag upp i områden där det pågår väpnade konflikter. Enligt en FN-rapport från i juni i år har våldet mot barn i konfliktsituationer ökat på ett alarmerande sätt. Barn rekryteras i allt större utsträckning i krig, attackeras i sina hem och kidnappas när de är på väg till skolan. Under 2023 dödades motsvarande 15 barn per dag i väpnade konflikter. Bara i Gaza har 14 000 barn dödats sedan kriget bröt ut, enligt Unicef.
Idag är det på dagen 100 år sedan den första versionen av Barnkonventionen antogs, och vi ser att den sammantagna bilden av barns situation globalt är extremt nedslående. Men vi vet att det finns möjlighet att förändra den. Vi är 14 organisationer med lång erfarenhet och bred kompetens inom frågor som rör global utveckling och barns rättigheter. Varje dag arbetar vi och våra samarbetspartners med att skydda, stärka och utveckla barn och deras rättigheter runt om i världen. Det här är våra gemensamma förslag på hur vi tillsammans kan se till att stärka barns rättigheter:
Andreas Stefansson, generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén
Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan
Johanna Davén, generalsekreterare IOGT-NTO-rörelsen
Josephine Sundqvist, generalsekreterare Läkarmissionen
Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna
Malin Duintjer, generalsekreterare Riksinsamlingen för Världens Barn
Martina Hibell, generalsekreterare Barnfonden
Mattias Brunander, generalsekreterare Diakonia
Mattias Ingeson, generalsekreterare Erikshjälpen
Niclas Lindgren, direktor PMU
Ulrika Modéer, generalsekreterare Röda Korset
Åsa Regnér, generalsekreterare Rädda Barnen
I höstbudgeten gör regeringen betydande nedskärningar i Sveriges internationella bistånd, då ytterligare 3 miljarder per år 2026-2028 tas bort.
– Som barnrättsorganisation är Erikshjälpen djupt oroad över de beslut som nu fattas för biståndspolitiken, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen. Regeringen backar återigen från sitt globala ansvar. Att ytterligare sänka biståndet innebär att Sverige med största sannolikhet inte kommer att kunna uppfylla sina internationella åtaganden. Endast en liten del av de globala målen förväntas uppnås till 2030.
Nedskärningarna syns på område efter område. Klimat, fredsarbete, bistånd, jämställdhet, handel och inte minst att våga ställa krav på företag att ta ansvar för mänskliga rättigheter. Det är nu viktigare än någonsin att Erikshjälpen fortsätter att verka i de hårt drabbade länder som regeringen väljer att lämna åt sitt öde.
Samma vecka som höstbudgeten presenterades fattade regeringen också beslut om en ny strategi för stöd till det civila samhället (CIVSAM-strategin). Strategin gäller mellan 2025-2029 och det är genom denna som Erikshjälpen och andra civilsamhällesorganisationer får stöd till sina verksamheter.
Erikshjälpen är försiktigt positiv till den nya strategin. Även fortsättningsvis lyfter regeringen kvinnors och flickors rättigheter. Ett område som Erikshjälpen prioriterar i flera av sina insatser. Följande rader ger också hopp om framtiden:
”Det är genom att investera i den yngre generation som biståndet kan hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring för välfärdsnivån i fattiga länder. Av dess skäl bör också uppmärksamhet ges till verksamhet som inkluderar barn, deras erfarenheter och livssituation.”
– Dörrarna för fortsatt stöd till Erikshjälpen står fortfarande öppna, säger Mattias Ingeson. Nu kan Sida fatta beslut om vilka som får vara med och söka pengar för nästa år och framåt. Vi hoppas på ett positivt besked inom några veckor.
Att få gå i skolan. Att inte bli bortgift. Att få möjlighet att drömma och att våga tro på att det bästa finns i framtiden. Det är alla barns rättighet.
I dag finns det 250 miljoner barn runt om i världen som inte får gå i skolan. Jannatul Ferdus, 11 år, är ett av alla barn på Pakkahali Education Center, ett utbildningscenter som stöttas av Erikshjälpens givare. Vi är i södra Bangladesh, ute på landsbygden där landskapet är i ständig förändring och barnens tillgång till utbildning är begränsad.
I området kring Pakkhali Education Center i södra Bangladesh finns cirka 500 familjer. Flera av barnen kommer hit för att få stödundervisning och delta i olika aktiviteter. Det finns också en föräldragrupp knuten till centret. Det är få barn här som fortsätter studierna efter årskurs 5, men på centret får de stöd att klara skolan och förbereda sig för fortsatta studier. Förra året fick åtta barn hjälp att komma vidare in på secondary school.
Just nu är 33 elever inskrivna på Pakkhali Education Center, varav 22 är flickor, åk 2–5.
– Vi får extra undervisning och hjälp med läxor. Men vi får också dansa och sjunga och ha roligt tillsammans, berättar Jannatul och ler.
Fattigdom, dåliga vägar, långa avstånd till skolan, föräldrars låga utbildningsnivå och bortgifte är några orsaker till att många barn inte går så många år i skolan. Familjerna har inte råd att finansiera sina barns skolgång. Flickorna riskerar i stället att bli bortgifta och pojkarna tvingas arbeta. Många barn har föräldrar som inte själva gått i skolan och får därför inte så mycket stöd med skolarbetet hemifrån. Därför är centret så viktigt! Flera barn har fått hjälp med att söka stipendier som möjliggör att de kan fortsätta studera trots familjens ekonomiska situation.
– Här får vi möjlighet att förbereda oss och vi får hjälp att klara skolan så att vi kan studera vidare, berättar Jannatul. Hon fortsätter:
– Vi har olika studiecirklar och stöttar varandra. Vi firar och uppmärksammar också varandra när det går bra.
På centret finns trygga vuxna som stöttar barnen. Utanför odlar barnen grönsaker, frukter och blommor. Tillsammans har de startat en liten fond, genom den hjälper de varandra när någon i gruppen har det extra tufft ekonomiskt.
Katastrofberedskap, hållbarhet och att barnen ska bli bättre rustade att anpassa sig till klimatförändringarna är ett av målen med verksamheten. Att barnen ska få bättre kunskap om sina rättigheter och vara med och påverka sin lokala by är ett annat. Att ge barnen en meningsfull fritid och möjlighet att klara sina studier, ett tredje. Och vinsterna är enorma. Barnen lyser när de berättar om vad centret betyder för dem, det här är deras sammanhang.
– Vi tar hand om varandra och centret tillsammans, det är roligt att få vara med, säger Jannatul och hennes vänner bredvid nickar ivrigt.
Tillsammans med vår lokala partner stöttar Erikshjälpen flera insatser i Bangladesh, för att tillgodose barns rätt att gå i skolan, se till att de mår bra och känner sig trygga.
Tack vare dig kan fler barn gå i skolan och drömma om en ljus framtid.
Ge en gåva till barns rätt till utbildningGudrun Brunegård, riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson för Kristdemokraterna besökte i veckan Erikshjälpens huvudkontor i Huskvarna. Brunegård är en av dem som arbetar för att forma och påverka Sveriges nya biståndspolitik, som just nu genomgår stora förändringar.
Gudrun Brunegård träffade Erikshjälpens generalsekreterare Mattias Ingeson, Sverigechef Birgitta Johansson, och internationella chefen Anders Malmstigen. De diskuterade regeringens reformagenda för biståndet och dess potentiella konsekvenser för civila biståndsorganisationer.
Anders Malmstigen lyfte särskilt vikten av att organisationer som Erikshjälpen får möjlighet att fortsätta verka i länder som Burkina Faso och Mali, där både EU och Sverige nu överväger att dra tillbaka sitt stöd. Han betonade att Erikshjälpens framtida insatser i dessa länder är beroende av den framtida fördelningen av stödet från Sida.
Gudrun Brunegård delade med sig av det arbete som pågått fram till nu och vilka processer som ligger framåt. Hon höll med om behovet av långsiktighet i biståndspolitiken.
– Jag har stort förtroende för Erikshjälpens engagemang och arbete, både i Sverige och utomlands, säger Gudrun Brunegård.
Mötet är ett av flera viktiga steg i dialogen mellan politiker och civilsamhället om framtidens bistånd och hur svenska civilsamhällesorganisationer ska kunna fortsätta bidra på ett så bra sätt som möjligt.
I Bangladesh, de många flodernas land arbetar Erikshjälpen tillsammans med samarbetsorganisationen Friendship med flyttbara skolor, för att barn ska kunna gå i skolan trots de klimatkatastrofer som ständigt hotar landet.
Tillsammans med samarbetsorganisationen Friendship arbetar Erikshjälpen för att stärka barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet och skydd i nordvästra och norra Bangladesh. Här är det långt ifrån självklart att barnen som bor i de avlägsna områdena på landsbygden kring alla floddeltan, har tillgång till utbildning. Vanligast är att barnen går i skolan till och med årskurs fem. Vad som händer efter det, beror på familjens ekonomiska situation och hur nära eller långt bort skolan ligger.
Särskilt svårt är det för flickorna. Istället för att få möjlighet att fortsätta studera riskerar många att giftas bort. Gifts en i familjen bort är det en mun mindre att mätta. Andra flickor riskerar att missa stora delar av sin utbildning då vägen till skolan är lång och farlig eller att man i brist på sanitet och möjlighet till god hygien under perioder av mens hellre stannar hemma än att gå till skolan.
Bangladesh är de många flodernas land. Öarna i floddeltana är föränderliga och utsatta för återkommande översvämningar och andra naturkatastrofer. På grund av öarnas obeständighet har det inte varit möjligt att etablera infrastruktur i form av elförsörjning, vägar, skolbyggnader och kliniker där.
De flyttbara skolorna har visat sig vara ett framgångsrikt sätt för att fånga upp de barn som bor i de mest svårtillgängliga och klimatsårbara områdena. Det har också visat sig vara en framgångsfaktor att satsa på att utbilda barnen i kris- och katastrofberedskap samt i deras rättigheter. Genom sina nya kunskaper blir barnen själva delaktiga i att förändra inte bara sin egen framtid utan även hela samhällen.
Att få fortsätta gå i skolan och få en hel utbildning är något som elvaåriga Mim Akter hoppas på. Men det är inget hon tar för givet. Hon kommer från Khamarbashpata som ligger i Chilmari, i norra Bangladesh, och hon känner till allt för många flickor vars liv har tagit en annan riktning.
Barnäktenskap och barnarbete är vanligt i Bangladesh. Mims egen mamma blev bortgift som 15-åring. När en flicka gifts bort tvingas hon sluta skolan för att istället ta hand om det nya hushållet och svärföräldrarna, och bidra till familjens försörjning.
– Jag ska göra allt jag kan för att min framtid ska bli annorlunda. Jag vill bli lärare och bidra till att fler barn får gå i skolan, säger hon.
Mim går i årskurs fem på Friendship Primary School Khamarbashpata. Hon älskar skolan, särskilt ämnet engelska och hon är väldigt engagerad i skolans aktiviteter. Hennes högsta dröm är att få fortsätta studera. I dag får cirka 650 miljoner flickor i världen ingen eller mycket bristfällig utbildning. Fattigdom, mens, eller lång och farlig skolväg är några av orsakerna till att flickor missar stora delar av sin skolgång eller tvingas hoppa av skolan helt.
Mim, hennes föräldrar och fem syskon bor i ett mindre hus, på en av alla sandöar som är en del av Brahmaputra-floddeltat. Området är svårtillgängligt, sårbart och hårt drabbat av klimatförändringarna. Översvämningar, cykloner och andra naturkatastrofer drabbar dem en till två gånger om året och skapar stor förödelse. Ras och jorderosioner gör det svårt att bygga bestående infrastruktur som vägar och skolor. Men tack vare den flyttbara skolan, som Erikshjälpen tillsammans med organisationen Friendship tagit fram och etablerat, har Mim och många andra barn i området möjlighet att gå i skolan.
Genom skolan har Mim och hennes vänner fått kunskap om sina rättigheter samt om hur man bygger upp en beredskapskraft och klarar naturkatastrofer. Hela byn är förändrad. Och nu vågar Mim hoppas på en annan framtid än sin mammas.
– Nu är alla i byn engagerade i frågan om barnäktenskap, berättar hon stolt.
I dag får cirka 650 miljoner flickor i världen ingen eller mycket bristfällig utbildning. Fattigdom, mens, eller lång och farlig skolväg är några av orsakerna till att flickor missar stora delar av sin skolgång eller tvingas hoppa av skolan helt.
Barnkonventionen slår fast varje barns rätt till liv och utveckling, en trygg uppväxt fri från våld, en god utbildning, en meningsfull fritid och att få vara delaktiga i frågor som berör dem.
Men det är trots det sällan vi hör barns röster i de politiska samtalen eller i den offentliga debatten.
I år fyller Barnkonventionen 35 år och sedan 2020 är den svensk lag. Det är hög tid att vi tar vårt ansvar och ger barn och unga inflytande på riktigt. För att tillgodose alla barns rättigheter och visa att vi tar Barnkonventionen på allvar räcker det inte att vi arbetar för barnen, vi måste arbeta tillsammans med dem.
Årets rapport från Ungdomsbarometern visar att allt fler ungdomar känner att de har små eller inga möjligheter alls att påverka i samhället. Samtidigt minskar det politiska engagemanget bland unga och deras tilltro till politikernas förmåga att hantera samhällsutmaningarna.
För fem år sedan startade Erikshjälpen sin första ”Erikshjälpen Framtidsverkstad”. Vi arbetar idag i sex bostadsområden och engagerar barn, unga och föräldrar för att utjämna ojämlika uppväxtvillkor.
Under Almedalen fanns vi på plats på Barnrättstorget tillsammans med ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad i Gränby, Uppsala. I två seminarier belyste vi erfarenheter och lärdomar från våra första fem år. Tillsammans med politiker och andra samhällsaktörer pratade vi om hur det går att skapa förutsättningar för unga att få vara delaktiga i samhällsdebatten, men också om hur Erikshjälpen Framtidsverkstad uppmuntrar och värnar om den vilja som unga har att förändra samhället.
Behovet av både akuta och långsiktiga lösningar för att utjämna uppväxtvillkoren och minska samhällsklyftorna är uppenbara. Inte minst för att hindra att fler ungdomar rekryteras till kriminella gäng. Regeringen har också kommit med flera åtgärdsplaner på området, både repressiva och förebyggande. Vi på Erikshjälpen är oroliga över att en del av de repressiva förslagen riskerar att minska förtroendet för både myndigheter och andra samhällsaktörer. Men även leda till ökad diskriminering och stigmatisering, något vi också lyfte vid våra seminarier i Almedalen.
Det handlar inte bara om våra ungdomars framtid, utan också om det liv de förtjänar att leva idag. Ett liv i ett demokratiskt och tryggt samhälle med jämlika förutsättningar där de kan känna framtidstro. Om det är något som Erikshjälpen Framtidsverkstad lärt sig under sina första år, så är det hur avgörande det är att barn och unga får vara med och identifiera lösningar för att möta samhällsutmaningarna. Detta gäller på alla områden som rör kriminalitet, ökande ojämlikhet, segregation, utanförskap och den ökade psykiska ohälsan vi ser i hela landet.
Segregationens konsekvenser framgår tydligt i rapporter och statistik. Åsikterna om orsaker och lösningar på problemen varierar. Men för oss som möter barnen varje dag är det självklart hur stark förändringskraften är när vi låter dem vara delaktiga.
Så låt oss lyssna på barnen och ge dem det inflytande de förtjänar. Det är inte bara en fråga om rättvisa, utan en nödvändighet för att vi tillsammans ska bryta den nedåtgående spiralen och skapa ett starkare och mer demokratiskt samhälle.
Författare:
Mattias Ingeson
Generalsekreterare, Erikshjälpen
Birgitta Johansson
Sverigeschef, Erikshjälpen