Maran har varit på flykt en hel barndom

Familjen lämnade allting bakom sig, hemmet, vardagslivet och alla sina tillhörigheter. Först tog familjen skydd ute i djungeln och därefter flydde de till internflyktinglägret Shwezet IDP Camp i delstaten Kachin i norra Myanmar. Då var Maran Hkawn Nu bara fem år gammal.

Det var för tolv år sedan och Maran bor fortfarande kvar i flyktinglägret med sin familj.

– Vi är nio i familjen så det är en stor familj. Mamma ser efter mina bröder medan pappa försöker hitta jobb för att försörja familjen. Min syster och två av mina bröder har funktionsnedsättningar och min syster behöver fortfarande medicinsk behandling, säger Maran.

Familjen kommer från delstaten Kachin i norra Myanmar. Där har en väpnad konflikt pågått mellan självständighetsrörelsen Kachin Independent Organization och Myanmars regering sedan militären tog makten i landet 1962. Efter ett 17 år långt uppehåll blossade konflikten upp igen 2011.

Svårt att börja om på nytt i flyktinglägret

I Myanmar fanns förhoppningar om en demokratiseringsprocess efter det fria valet 2015 men efter en statskupp i början av 2021 tog militären åter makten igen. Konflikterna ökade runt om i hela Myanmar och i dag lever ungefär 1,5 miljoner människor som internflyktingar i landet.

För Maran och hennes familj var det en svår omställning att börja ett helt nytt liv i lägret.

– Vi har fått kämpa väldigt hårt i flyktinglägret. I början tvingades vi laga mat, äta och sova på ett väldigt litet utrymme. Eftersom jag har tre syskon med funktionsnedsättningar tror jag att vi är den familj som har lidit allra mest. Ibland retar de andra barnen i lägret mina syskon och då kan jag bli väldigt arg, även om jag försöker att hålla mig lugn, säger Maran.

Kämpar för sina syskons skolgång

I flyktinglägret har Erikshjälpen jobbat tillsammans med den lokala samarbetsorganisationen Kachin Baptist Convention med att ge barnen en trygg och säker tillvaro mitt under det brinnande inbördeskriget. Efter decennier av konflikter är Myanmar i dag ett av de mest osäkra länderna i Sydostasien och som alltid vid väpnade konflikter är det barnen som drabbas allra värst.

Det rör sig om allt från hög barnadödlighet på grund av bristande hälso- och sjukvård till att ett stort antal barn hoppar av sin utbildning efter grundskolan. I flyktinglägret i Shwezet kämpar Maran för att hennes syskon ska fortsätta gå till skolan varje dag.

– Jag har förstått att mina syskon ligger lite efter i skolan på grund av deras funktionsnedsättning och jag ber för att det ska gå bra för dem. Även om vi bor i ett flyktingläger vill jag att de ska lyckas med sin utbildning, säger Maran.

Vill återvända hem så fort om möjligt

Våld, droger, trafficking, barnarbete och landminor är vardag för många barn i Myanmar. Enligt Kachin Baptist Convention lever många barn i ständig rädsla för att förlora en släkting eller att själva bli dödade. Kachin Baptist Convention jobbar utifrån ett särskilt barnskyddsprogram där barnen själva får medverka i aktiviteter som stärker deras skydd mot våld och olika former av utnyttjanden.

Det kan till exempel handla om att skydda barn från att bli sexuellt utnyttjade, och hjälpa dem som har blivit utnyttjande, eller att erbjuda barnsoldater möjligheten att i stället börja en yrkesförberedande utbildning.

Själv drömmer Maran om att en dag kunna utbilda sig till sjuksköterska, men det är svårt. Hon måste hjälpa till i familjen med att ta hand om sina syskon och dessutom jobba extra i ett tvätteri för att få in pengar till hennes systers behandlingar.

– Vi har nu bott här i flyktinglägret i tolv år. Jag önskar inget annat än att det ska bli fred så vi kan återvända till vår hemby.

Tack vare Erikshjälpens arbete i Myanmar kan Maran och hennes småsyskon växa upp i skydd från krigets faror.

Författare: Johan Larsson