Menstruationen är en naturlig del av uppväxten och livet. Men för många flickor runt om i världen är första mensen starten på ett onödigt och orimligt lidande. Mycket på grund av social ojämlikhet och diskriminerande strukturer. Konsekvenserna av mens är många – här kan du läsa om några av de mest allvarliga.
Varje dag stannar miljontals flickor hemma från skolan när de har mens. Anledningen? För att det till exempel inte finns toaletter där de kan sköta sin personliga hygien. Över 640 miljoner barn världen över går på en skola som saknar toalett eller tillgång till tvål och rinnande vatten. När flickorna missar stora delar av undervisningen ökar risken att de helt slutar skolan och i stället blir bortgifta eller måste börja arbeta.
Över 500 miljoner flickor och kvinnor världen över saknar tillgång till mensskydd och hälften av världens alla skolor saknar möjligheten att tvätta händerna med vatten och tvål. I stället används vad som finns till hands, exempelvis trasor, toalettpapper eller kläder, som mensskydd. Avsaknaden av både mensskydd och möjligheten att tvätta händerna ökar risken för sjukdomar och ohälsa. Det försämrar också möjligheten att ta hand om sin kropp på ett värdigt sätt.
Ungefär 640 miljoner flickor och kvinnor världen över gifter sig före 18 års ålder och cirka 12 miljoner flickor ingår barnäktenskap varje år. I många länder är den första mensen ett tecken på att en flicka anses vara redo för äktenskap. Vid sidan om kulturella normer och sociala strukturer, visar en undersökning av Plan International att avsaknaden av sanitetsprodukter är en bidragande orsak till barnäktenskap och tvångsgifte.
Smutsigt, kladdigt och orent. Synen på mens är fortfarande omgärdat av många skamfulla uttryck och något som bör hanteras i det dolda. Det leder till att många flickor känner sig ensamma och inte kan sköta sin menshälsa på ett värdigt sätt. Avsaknaden av riktiga mensskydd gör att många flickor och kvinnor känner oro eller skam över de provisoriska mensskydden som måste användas.
Ungefär 21 miljoner flickor mellan 15 och 19 år i länder med låg- och medelinkomst blir gravida varje år. Tonårsgraviditeter minskar möjligheterna att fortsätta gå i skolan och befäster fattigdom över generationer. En bidragande faktor till många tonårsgraviditeter är avsaknaden av utbildning inom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter där kunskap om menstruation är en viktig del I många länder är den första mensen ett tecken på att en flicka anses vara redo för äktenskap och graviditet.
När första mensen kommer innebär det också att många flickor får begränsad frihet. Skammen och avsaknaden av toaletter kan göra att de stannar hemma från skolan, och på vissa platser i världen får flickor inte tvätta sig, laga mat eller ens bo under samma tak som resten av familjen. Traditioner eller trakasserier gör att många flickor stannar hemma från skolan när de har mens och därmed missar stora delar av utbildningen.
Myter och bristande kunskap gör att mensen för många flickor inte blir en normal del av uppväxten. Felaktig information om till exempel menscykeln, mensskydd eller vad det finns för hjälp mot smärta gör att flickornas rätt till vård uteblir. Genom att utbilda både flickor och pojkar om menshälsa ökar möjligheten att ta hand om mensen på ett korrekt sätt och flickornas självförtroende stärks. På motsvarande sätt saknas också kunskap hos föräldrar, lärare, religiösa ledare och andra samhällsföreträdare.
Ungefär 230 miljoner kvinnor och flickor i främst Afrika, Mellanöstern och Asien har tvingats genomgå kvinnlig könsstympning. Ingreppet har inga hälsofördelar utan ökar i stället risken för infektioner och blödningar, samt att menstruationen kan bli väldigt smärtsam.
Bristande respekt för flickors rätt till en god menshälsa riskerar att cementera eller leda till ökad fattigdom. Inte enbart på grund av missad eller förlorad utbildning. Mensskydd och sanitetsprodukter är dyrt på många ställen i världen och anses vara lyxvaror som skattas därefter. För flickor som redan lever i fattigdom befäster ekonomisk utsatthet samtidigt som de inte har råd att köpa mensskydd. Det finns dessutom rapporter som visar att flickor säljer sex för att ha råd att köpa mensskydd.
Tillsammans med Högskolan i Borås med flera, driver Erikshjälpen ett innovations- och utvecklingsprojekt som handlar om att bidra till allas lika rätt till en god och hållbar menshälsa. Spacerpad är en återanvändningsbar binda som bygger på en innovativ lösning för vätskehållning. Bindan fungerar som en behållare till vätskan, i stället för att absorbera den. Det krävs lite vatten för att rengöra bindan och den är snabbtorkande, vilket är en förutsättning för att den ska vara hygienisk och återanvändningsbar. Mensskyddets enkla hantering är framför allt viktigt i utsatta miljöer där det saknas en fungerande infrastruktur för vatten, avlopp och privata utrymmen.
Spacerpad syftar till att erbjuda en miljömässigt hållbar produkt. Målet är att vara ett kvalitativt och återanvändningsbart mensskydd som är accepterat att använda, ekonomiskt överkomligt och hanterbart, även i de delar av världen som har begränsad tillgång till vatten och avlopp. Ett av projektets viktigaste mål är att bidra till ökad jämställdhet genom att flickor och kvinnor ges tillgång till mensskydd, en förutsättning för att under fertil ålder aktivt kunna delta i samhället alla dagar i månaden.
Samarbetet och utvecklingen av Spacerpad har sett olika ut i olika faser. Erikshjälpen har funnits med under forskningsfasen sedan 2019.
Erikshjälpen har bland annat erbjudit flickor och kvinnor i både Rumänien och Kenya, att testa bindan. Utifrån testningen i Kenya kunde exempelvis direkta förbättringar göras utav bindan. Genom testningen i Rumänien bekräftades bland annat vikten av omkringliggande faktorer, såsom anpassning av information hur bindan används, men även betydelsen av sociokulturella förutsättningar. Tack vare samarbetet kring det här innovationsprojektet har flera viktiga aspekter i arbetet med menshälsa, blivit synliga även i vårt eget arbete.
Samarbetet med Högskolan i Borås har bidragit till att vi har intensifierat vårt arbete som rör menshälsa. Vi arbetar strategiskt och med ett helhetsperspektiv på menstruation och dess påverkan på barns rättigheter. Att förstå de lokala förutsättningarna för både miljömässiga och socialt hållbara mensskydd är därför en viktig pusselbit. Genom åren har vi fått ta del av berättelser från unga tjejer som beskriver att de, genom våra insatser, fått kunskaper om menstruation. Det finns fortsatt mycket osäkerhet, okunskap och felaktig information om ämnet vilket gör det tydligt varför arbetet med menshälsa är viktigt.
Välkommen att kontakta oss om du har frågor kring ditt givande
Vi arbetar rättighetsbaserat. Vårt mål är att stärka människor i våra insatser och ge dem möjlighet att själva påverka sin situation. Vi ger humanitärt stöd till samhällen och människor som drabbats av kriser och katastrofer, inklusive naturkatastrofer och konflikter.
Lyssna 
