Menshälsa – så arbetar Erikshjälpen

Hur ser flickors situation ut i världen i dag?

– Det finns såklart inte ett enskilt svar på frågan. Tittar vi närmre på exempelvis jämställdhetsarbetet kan vi konstatera att utvecklingen går i flera riktningar samtidigt. Över tid har jämställdhetsarbetet gjort framsteg. På många håll har flickor och kvinnors utbildningsgrad ökat, likaså representationen på ledande positioner. Periodvis har även mödradödligheten gått ner.

Trots detta finns det många negativa trender och motstånd mot flickors och kvinnors rättigheter globalt, vilket kräver stora ansträngningar för att vi ska nå Agenda 2030.

Det pågår idag många väpnade konflikter runt om i världen. Parallellt med det drabbas människor i allt högre grad av klimatförändringar. Det är väl känt att detta slår mot flickor och kvinnor som grupp på ett särskilt sätt. De drabbas även i högre grad av olika former av våld, som har en tendens att öka i samband med kris och konflikt. Covid-19 har också haft en negativ inverkan på jämställdhetsarbetet, med ökat könsbaserat våld och inskränkningar av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Pandemins konsekvenser märks i vårt arbete, särskilt inom utbildning där flickor ofta är överrepresenterade bland de som inte kommit tillbaka efter att skolorna varit stängda.

Varför är frågan om menstruation viktig att lyfta?

– Nästan 2 miljarder människor menstruerar. Åtminstone en fjärdedel av dem saknar de resurser som krävs för en god menshälsa. Konsekvenserna av detta påverkar hela livet. Menstruation är mycket mer än en hygien- eller hälsofråga. Menstruation är en fråga om jämställdhet och om barns rättigheter. När barn kliver in i tonåren, ser vi hur kränkningar av vissa rättigheter ökar lavinartat. Särskilt för flickor och unga kvinnor, men även för hbtqi-personer. Ett utav Erikshjälpens prioriterade områden är därför sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Det här är rättigheter som gäller hela livet, även för barn. Pubertetens intåg skapar oproportionerliga skillnader mellan könen. Menstruationen, som i sig är en så grundläggande och naturlig process, blir för miljontals flickor istället ett stort bakslag inom en rad områden och rättigheter. Synen på att flickor är giftasmogna leder i sin tur till en dramatisk ökning av risker för barnäktenskap, könsstympning och andra former av könsbaserat våld. Bristande eller avsaknad av mödravård är en av de främsta orsakerna till död eller livslånga komplikationer bland tonårsmödrar, flickor och unga kvinnor. Flickors möjligheter att gå i skolan rycks snabbt ifrån dem. Att vi fortsätter försvara flickors rätt till utbildning är därför inte bara en skyddsfaktor utan en fundamental rättighet som blir avgörande för flickors framtidsutsikter.

Vi behöver inte bara prata mer om mens, för att bryta stigma och tabu, vi behöver också säkerställa tillgång till såväl trygga som hygieniska miljöer. Det finns många exempel på obefintliga eller ohygieniska faciliteter, som exempelvis skoltoaletter i Bangladesh. Men också en ökad risk för olika former av övergrepp. Arbetet med menshälsa behöver därför kunna ses i ett bredare sammanhang med dess koppling till andra rättigheter som exempelvis tillgång till utbildning och frihet från våld. I en del samhällen är menstruation en oerhört känslig fråga. Vi behöver vara medvetna om hur och om frågor kring menstruation också kan öppna dörrar att prata om andra kontroversiella frågor.

Hur arbetar Erikshjälpen med frågan?

– Genom Erikshjälpens nära samarbete med lokala partnerorganisationen, som är en del av det lokala samhället, kan vi vara med och bidra till förändring som består över tid. Det kan exempelvis börja med att skapa tillgång till sanitetsprodukter.

I många insatser lär sig flickor att sy sina egna bindor vilket bidrar till att säkerställa skolnärvaron. Genom klubbar, samtalsgrupper och säkrad tillgång till sexualundervisning får inte bara flickor, utan även pojkar, lärare och föräldrar, grundläggande kunskap om menstruation och vilka förutsättningar som krävs för en god menshälsa. Genom att vi arbetar gentemot och tillsammans med lokala beslutsfattare och ledare ökar chanserna till långsiktiga förändringar. Religiösa ledare är ofta en särskilt viktig grupp när det kommer till beteendeförändring. Även om det finns lagstiftning på plats kan kulturella och religiösa traditioner och normer vara djupt rotade och på så sätt styra människors attityder och beteenden.

Vi arbetar med frågor kopplat till menstruation mer eller mindre i alla våra regioner. I många fall är det en integrerad del i ett bredare arbete för barns och särskilt flickors rättigheter. Vi strävar efter att arbeta parallellt med individuella-, sociala- och praktiska komponenter. De individuella komponenterna för att stödja flickor och menstruerande personers självkänsla, kunskap och färdigheter. De sociala komponenterna för att främja samhällen och sociala normer utan stigma och diskriminering, samt de praktiska komponenterna för ökad tillgång till säkra och lämpliga faciliteter.