2016 beslutades att ideell second hand skulle vara fortsatt momsfri utifrån sin allmännyttiga verksamhet. De ideella organisationerna skulle, om vi konkurrerar på lika villkor som de kommersiella aktörerna, annars ”riskera att drabbas av försämrade förutsättningar med neddragning som följd”. Denna oro finns kvar än i dag.

I dagarna kom nyheten om att regeringen lanserar en utredning som ska undersöka om det går att förenkla regelverket för företag som säljer begagnade varor och för företag som vill skänka varor till välgörenhet. Svensk Handel kommenterar nyheten med att man saknar utredningar om momssatsen. Att dubbelbeskattningen som i dag sker på begagnade varor hos kommersiella företag hämmar ytterligare steg i omställningen. Vi håller i grunden med om detta påstående och dubbelbeskattningen är svår att försvara. Men för miljöns skull krävs i första hand en lagstiftning som tar itu med problematiken i överproduktionen och den ständigt ökande försäljningen av nyproducerade varor. Det bör kanske vara lite krångligt för företagen, inte så att de i stället väljer att kassera varor, men så att konsekvensen av överproduktionen faktiskt tillåts vara både kostsam och kännbar. Det är ett incitament att se över sin affärsidé. Det är nämligen inte cirkulärt att fortsätta producera nytt, för att sedan skänka bort det som inte sålts.

Det är positivt att Svensk Handel driver på för bättre förutsättningar för hela second hand-branschen. Vi välkomnar sänkt moms eller momsfrihet för miljön och omställningens skull. Men det väcker också en oro hos oss ideella second hand-aktörer när våra konkurrensfördelar ska suddas ut. Second hand-marknaden måste växa och nykonsumtionen minska – men att slopa momsen helt för kommersiell second hand skulle snedvrida konkurrensen och drabba ideell second hand som är en viktig del av civilsamhället.

Ju bättre förutsättningar kommersiella aktörer får desto svårare blir det för oss ideella krafter att höras genom bruset. Vi tävlar redan mot privata bolag med tunga investerare och rejäla marknadsbudgetar bakom sig, där vinsten går till aktieägarna. Hos ideell second hand går vinsten tillbaka till en hållbar samhällsutveckling genom ett omfattande socialt arbete, utöver miljönyttan i att återbruka.

Ideell second hand åtnjuter i dag konkurrensfördelar just för att vi är ideella;

• Vi driver ett socialt arbete för människor långt ifrån arbetsmarknaden
• Vi erbjuder plats för engagemang och gemenskap genom volontärskap
• Vårt överskott återinvesteras i samhällets hållbara utveckling, lokalt och globalt.

Ytterligare en fråga att fundera över är för vem den förenklade eller sänkta momsen är till för? Andra exempel på ändrade skattesatser för att driva nya beteenden, som till exempel den på reparationer, visar att sänkt moms inte lett till lägre priser hos konsument. Och därmed inte ett förändrat konsumentbeteende. Sänkt moms på kommersiell second hand skulle underlätta för företagen, men leder det till att fler faktiskt handlar hållbart?

Ideell second hand kan inte jämföras med den kommersiella. Som bara en av Sveriges ideella second hand-aktörer har vi omkring 4000 medarbetare, varav en stor andel är praktikanter i arbetsträning eller lönebidragsställning på väg mot eller tillbaka till ett arbetsliv. 2022 gav våra butiker dessutom ett överskott på 89 miljoner till arbetet för barns rättigheter.

Huruvida momsen förenklas, sänks eller slopas helt kommer att ha avgörande konsekvenser för ideella aktörers konkurrenskraft i relation till de allt fler kommersiella aktörer som kliver in på återbruksmarknaden.

Vi välkomnar samtal med både Svensk Handel och regeringen om hur den cirkulära omställningen kan gynnas, samtidigt som civilsamhället ges fortsatta förutsättningar att bidra till samhällsnyttan.

Författare: 

Annette Alm Gustafsson, Verkställande chef för Erikshjälpen Second Hand

Cathrine Kylesten, Hållbarhetschef Erikshjälpen Second Hand

Svensk Handel presenterade nyligen sitt Stilindex, med en sammanfattning av modebranschens försäljningsutveckling under det gångna året. Det har varit ett tufft år med ett ännu tuffare avslut för klädhandlarna, och det ser inte ljusare ut framåt. Klädhandeln noterade en ökning på endast 0,3 procent mot föregående år i december och en tvåprocentig ökning över hela året.

Klädhandelns minskning är en naturlig följd av den ekonomiska utvecklingen, men vi vill tro att en del av det också har att göra med en ökad medvetenhet och insikten att klimat- och naturkrisen är ett allvar som behöver hanteras nu. De enorma volymerna som sätts på marknaden, utan verklig efterfrågan och utan chans till en bra hantering vid deras allt för tidiga end-of-life, är ett hot mot barns trygghet, nu och i framtiden.

När Erikshjälpen Second Hand nu sammanfattar nu sitt år 2023 kan vi konstatera att den cirkulära handeln är här för att stanna. Under 2023 ökade försäljningen av vuxenkläder med 8 procent. Det innebär en omsättning av 1 268 654 plagg i våra butiker. Totalt ökade Erikshjälpen Second Hand också sin totala försäljning med 10 procent under 2023 samt en ökning med 9 procent av antalet kunder.

Vår önskan är att modeproducenterna låter denna period av ekonomisk nedgång bli en reflektion kring volymproblemet. Under 2023 har det blivit tydligare än någonsin att det inte finns en cirkulär värdekedja inom fast fashion-systemet. Det är hög tid för förändring. Låt oss se minskade volymer av nyproducerat mode på marknaden och se till att det som produceras är av design och kvalitet som håller för att återbrukas. Det vinner både handeln, vi och framtida generationer på.

Författare: Emelie Johansson

Erikshjälpen Second Hands ”Vanliga veckan” inträffar strax innan årets stora köphelg, Black Friday. ”Vanliga veckan” innebär en vecka med utökade öppettider, men annars som en vanlig vecka i second hand-kedjans butiker.

– Vi behöver inte erbjuda varor med nedsatt pris för att vara konkurrenskraftiga och vi behöver inte göra oss till för att verka hållbara. Vi är hållbara i vår vardag och känner trygghet och stor stolthet över den verksamhet vi bedriver – 365 dagar om året, säger Cathrine Kylesten.

I denna tid skriker handeln ut sina rabatter medan det i andra änden möts upp med olika hållbarhetspåståenden för att bättra på sin image. Varje år slås nya försäljningsrekord, samtidigt som klimatkrisens effekter blir alltmer kännbara. Lagstiftning, globala överenskommelser och klimatrapporter talar sitt tydliga språk – men ändå fortsätter företag att producera, och vi människor att konsumera, nytt.

– Det är dags att förändra vår syn på vad som är ett vanligt sätt att konsumera. Hur kan det exempelvis vara så att det anses mysigt att sova i en hotellsäng, men samtidigt kan man inte tänka sig att köpa lakan second hand? säger Cathrine Kylesten.

I den kraftiga lågkonjunkturen framställs Black Friday som en slags ”välgörenhet för konsumenter” – en möjlighet att handla prisvärt fast pengarna tryter. Men i stället lockar konceptet folk att köpa mer än de har planerat, saker som inte behövs, men som ändå kostar planeten i form av råmaterial, vatten, kemikalier, energi och giftiga utsläpp.

– Fler konsumenter vill handla hållbart och cirkulärt, inte fortsätta att driva på jordens uppvärmning genom sitt köpbeteende, säger Cathrine Kylesten. Vi vill påverka normen för att second hand ska ses som något för alla och vill att fler ska få upp ögonen för vår hållbara vardag.

Läs gärna Erikshjälpens debattartikel i ämnet som publicerats i Göteborgs-Posten.

Det som är ”ofräscht” är inte att handla begagnat utan hetsen att köpa nytt.