Visst rimmar det illa med den så ofta citerade definitionen av hållbar utveckling från Brundtland-kommissionen; 

”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Sedan FN-rapporten publicerades har vi upprepat denna mening som ett slags mantra, men inte mycket har förbättrats när det kommer till våra konsumtionsnivåer. Tvärtom faktiskt. Materialkonsumtionen i Sverige ligger på hela 25 ton per person och år, eller 70 kg per dygn. 2020 konstaterades att massan av material skapat av människan överstigit massan av allt levande på planeten. Att vi står inför en planetär kris är ett faktum. 

Att Sveriges Over Shoot Day infaller allt tidigare på året visar att omställningen till en cirkulär ekonomi inte sker tillräckligt snabbt. Frågan är vad vi måste göra för att skynda på processen? Det pratas ofta om en generationsklyfta i klimatdebatten, men när det kommer till konsumtionens påverkan visar studier att kön är en mer avgörande faktor. Män och kvinnor har generellt olika syn på klimatförändringarna, den egna konsumtionen och hur de bidrar till utsläpp. Och de bidrar olika mycket till klimatutsläppen genom sina konsumtions- och livsstilsval. 

Undersökningar visar tyvärr att män i stor utsträckning fortfarande handlar väldigt lite second hand. Enligt en rapport från Tise (digital marknadsplats för secondhand-kläder) Svenskarnas hållbara köpvanor, handlar nära dubbelt så många kvinnor som män på andrahandsmarknaden. 27 procent av kvinnorna är lika nöjda med att köpa begagnat som nytt, jämfört med 14 procent av männen. Nästan dubbelt så många kvinnor (40 procent) som män (24 procent) planerar att välja begagnade produkter framför nya under kommande kvartal enligt Prisjakts rapport Konsumentkompassen 2024. 

Att så få män handlar cirkulärt uppges ofta hänga på utbudet. Ett utbud som är skapat av kvinnor som skänker till second hand. För att skapa en återbruksmarknad som tilltalar fler män, behöver också fler män skänka till second hand. Vi ser också en övervägande majoritet av kvinnor som är ambassadörer och inspiratörer inom cirkulär konsumtion. Det är alldeles för få män som tagit på sig hållbarhetsmanteln i sociala medier.

Om vi får männen som cirkulenter och inspiratörer, så kan vi flytta fram Sveriges Over Shoot Day i framtiden. Inte bara för planeten och kommande generationer skull. Vi behöver göra det i solidaritet med de länder som idag saknar möjlighet att tillgodose sina grundläggande behov. Högkonsumtionsländer som Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck så att andra länder har möjlighet att höja sitt, på ett sätt som gör att vi stannar oss inom planetens gränser.

Men det är nu det gäller. Som individer måste vi göra förändringar för att säkerställa en hållbar framtid för alla. Det börjar med oss själva, med våra dagliga val. Genom att minska vår konsumtion, välja hållbara alternativ och inspirera andra att göra detsamma, kan vi göra verklig skillnad för vår planet.

Författare: 

Mattias Ingeson, Generalsekreterare Erikshjälpen

Anette Alm Gustafsson, Verkställande Chef Erikshjälpen Second Hand

2016 beslutades att ideell second hand skulle vara fortsatt momsfri utifrån sin allmännyttiga verksamhet. De ideella organisationerna skulle, om vi konkurrerar på lika villkor som de kommersiella aktörerna, annars ”riskera att drabbas av försämrade förutsättningar med neddragning som följd”. Denna oro finns kvar än i dag.

I dagarna kom nyheten om att regeringen lanserar en utredning som ska undersöka om det går att förenkla regelverket för företag som säljer begagnade varor och för företag som vill skänka varor till välgörenhet. Svensk Handel kommenterar nyheten med att man saknar utredningar om momssatsen. Att dubbelbeskattningen som i dag sker på begagnade varor hos kommersiella företag hämmar ytterligare steg i omställningen. Vi håller i grunden med om detta påstående och dubbelbeskattningen är svår att försvara. Men för miljöns skull krävs i första hand en lagstiftning som tar itu med problematiken i överproduktionen och den ständigt ökande försäljningen av nyproducerade varor. Det bör kanske vara lite krångligt för företagen, inte så att de i stället väljer att kassera varor, men så att konsekvensen av överproduktionen faktiskt tillåts vara både kostsam och kännbar. Det är ett incitament att se över sin affärsidé. Det är nämligen inte cirkulärt att fortsätta producera nytt, för att sedan skänka bort det som inte sålts.

Det är positivt att Svensk Handel driver på för bättre förutsättningar för hela second hand-branschen. Vi välkomnar sänkt moms eller momsfrihet för miljön och omställningens skull. Men det väcker också en oro hos oss ideella second hand-aktörer när våra konkurrensfördelar ska suddas ut. Second hand-marknaden måste växa och nykonsumtionen minska – men att slopa momsen helt för kommersiell second hand skulle snedvrida konkurrensen och drabba ideell second hand som är en viktig del av civilsamhället.

Ju bättre förutsättningar kommersiella aktörer får desto svårare blir det för oss ideella krafter att höras genom bruset. Vi tävlar redan mot privata bolag med tunga investerare och rejäla marknadsbudgetar bakom sig, där vinsten går till aktieägarna. Hos ideell second hand går vinsten tillbaka till en hållbar samhällsutveckling genom ett omfattande socialt arbete, utöver miljönyttan i att återbruka.

Ideell second hand åtnjuter i dag konkurrensfördelar just för att vi är ideella;

• Vi driver ett socialt arbete för människor långt ifrån arbetsmarknaden
• Vi erbjuder plats för engagemang och gemenskap genom volontärskap
• Vårt överskott återinvesteras i samhällets hållbara utveckling, lokalt och globalt.

Ytterligare en fråga att fundera över är för vem den förenklade eller sänkta momsen är till för? Andra exempel på ändrade skattesatser för att driva nya beteenden, som till exempel den på reparationer, visar att sänkt moms inte lett till lägre priser hos konsument. Och därmed inte ett förändrat konsumentbeteende. Sänkt moms på kommersiell second hand skulle underlätta för företagen, men leder det till att fler faktiskt handlar hållbart?

Ideell second hand kan inte jämföras med den kommersiella. Som bara en av Sveriges ideella second hand-aktörer har vi omkring 4000 medarbetare, varav en stor andel är praktikanter i arbetsträning eller lönebidragsställning på väg mot eller tillbaka till ett arbetsliv. 2022 gav våra butiker dessutom ett överskott på 89 miljoner till arbetet för barns rättigheter.

Huruvida momsen förenklas, sänks eller slopas helt kommer att ha avgörande konsekvenser för ideella aktörers konkurrenskraft i relation till de allt fler kommersiella aktörer som kliver in på återbruksmarknaden.

Vi välkomnar samtal med både Svensk Handel och regeringen om hur den cirkulära omställningen kan gynnas, samtidigt som civilsamhället ges fortsatta förutsättningar att bidra till samhällsnyttan.

Författare: 

Annette Alm Gustafsson, Verkställande chef för Erikshjälpen Second Hand

Cathrine Kylesten, Hållbarhetschef Erikshjälpen Second Hand

Svensk Handel presenterade nyligen sitt Stilindex, med en sammanfattning av modebranschens försäljningsutveckling under det gångna året. Det har varit ett tufft år med ett ännu tuffare avslut för klädhandlarna, och det ser inte ljusare ut framåt. Klädhandeln noterade en ökning på endast 0,3 procent mot föregående år i december och en tvåprocentig ökning över hela året.

Klädhandelns minskning är en naturlig följd av den ekonomiska utvecklingen, men vi vill tro att en del av det också har att göra med en ökad medvetenhet och insikten att klimat- och naturkrisen är ett allvar som behöver hanteras nu. De enorma volymerna som sätts på marknaden, utan verklig efterfrågan och utan chans till en bra hantering vid deras allt för tidiga end-of-life, är ett hot mot barns trygghet, nu och i framtiden.

När Erikshjälpen Second Hand nu sammanfattar nu sitt år 2023 kan vi konstatera att den cirkulära handeln är här för att stanna. Under 2023 ökade försäljningen av vuxenkläder med 8 procent. Det innebär en omsättning av 1 268 654 plagg i våra butiker. Totalt ökade Erikshjälpen Second Hand också sin totala försäljning med 10 procent under 2023 samt en ökning med 9 procent av antalet kunder.

Vår önskan är att modeproducenterna låter denna period av ekonomisk nedgång bli en reflektion kring volymproblemet. Under 2023 har det blivit tydligare än någonsin att det inte finns en cirkulär värdekedja inom fast fashion-systemet. Det är hög tid för förändring. Låt oss se minskade volymer av nyproducerat mode på marknaden och se till att det som produceras är av design och kvalitet som håller för att återbrukas. Det vinner både handeln, vi och framtida generationer på.

Författare: Emelie Johansson