“Tidigare brukade vi gå och lägga oss hungriga och mamma kunde inte handla skolböcker till oss. Men nu har vi råd med både böcker och skoluniform”, berättar åttaåriga Epakan Esekon.
Torkan i norra Kenya är den värsta på över 40 år. I distriktet Turkana riskerar vart tredje barn akut undernäring. Här bor Epakan tillsammans med sina föräldrar och tre syskon i den lilla byn Ngikwatex. Hennes familj är van vid att torkan kommer varje år och har anpassat sina liv efter vädrets makter. Men under de senaste åren har klimatförändringarna gjort att torrperioderna blivit längre och konsekvenserna värre. Boskapsdjuren dör, skördarna slår fel och familjen blir utan mat. Ibland flera dagar i sträck.
Tidigare brukade vi gå och lägga oss hungriga och mamma kunde inte handla skolböcker till oss.
Aloe vera-odling var lösningen
Men mitt i den spruckna marken har något grönt börjat växa. För Epakan och hennes familj var det aloe vera som fick livet att vända. När familjen hade det som allra svårast fick mamma Aweet stöd och utbildning från Erikshjälpen som gjorde att hon kunde börja odla i det torra landskapet. Hon fick lära sig vilka odlingstekniker som fungerar bäst, hur saven från bladen ska prepareras och vad som krävs för att lyckas med försäljningen på den lokala marknaden.
– Jag har fått många bra verktyg för att klara av alla utmaningar när torkan kommer. Nu kan jag ge min familj två mål mat om dagen och barnen kan fortsätta gå i skolan, säger Aweet.
En aloe vera-odling kan verka vara en liten förändring. Men för Epakan är det faktiskt livsavgörande. Pengarna räcker inte bara till mat – nu har mamma Aweet råd att betala barnens skolgång. Och inför skolstart har Epakan fått skoluniform, skor, strumpor och skrivböcker.
Nu har vi råd att handla mat varje dag och våra liv har blivit bättre!
Epakan och mamma Aweet på väg till skolan.
Epakan och mamma Aweet på väg till skolan.
Erikshjälpens partnerorganisation i Bangladesh, Friendship, har utsetts till vinnare av det prestigefyllda Earthshot Prize 2025 i kategorin Fix Our Climate. Priset delades ut den 5 november i Rio de Janeiro och hyllar de mest innovativa lösningarna för att rädda vår planet.
Earthshot Prize grundades 2020 av prins William och Earthshot Foundation med syftet att hitta, uppmärksamma och skala upp de mest effektiva lösningarna för vår planets största utmaningar.
Priset kallas ofta för ”miljövärldens Nobelpris” och delas ut till projekt som kan göra verklig skillnad för klimat, natur och samhälle. Att Friendship nu står som vinnare visar att deras arbete verkligen gör skillnad på global nivå.
Klimatanpassning som räddar liv
Friendship arbetar i några av världens mest utsatta områden längs Bangladeshs floder och kustområden, där klimatförändringar redan idag påverkar människors livsvillkor på ett dramatiskt sätt. Organisationen utvecklar lokala och långsiktiga lösningar som gör samhällen mer motståndskraftiga mot översvämningar, erosion och cykloner.
Bland Friendships insatser finns:
- Flyttbara skolor – modulbyggda skolor som kan monteras ned och flyttas när marken översvämmas.
- Återplantering av mangroveskogar för att skydda kusten mot erosion och stormar.
- Upphöjda bostäder, skolor och vårdcentraler som klarar stigande vattennivåer.
- Flytande sjukhus och mobila kliniker som når människor i avlägsna områden.
- Utbildning, hälsovård och försörjningsstöd till miljontals människor varje år.
Erikshjälpen är med på resan
Erikshjälpen är stolt samarbetspartner till Friendship och stöttar deras projekt via vårt regionkontor i Bangladesh. Tillsammans arbetar vi för att stärka lokala samhällen och skydda barns rättigheter.
Med Earthshot-priset följer internationell uppmärksamhet och nya resurser som gör det möjligt för Friendship att skala upp sina klimatlösningar och nå ännu fler människor. Erikshjälpen kommer fortsätta att vara en nära partner i det arbetet – och tillsammans fortsätter vi kämpa för en rättvis och hållbar framtid.
Stärkta föräldrar ger trygga barn. Genom Erikshjälpens projekt Föräldrakraft får de vuxna mötas i en trygg gemenskap och växa i sitt föräldraskap. Varje vecka samlas familjer i bostadsområdet Skäggetorp i Linköping för att dela sin vardag, glädje och erfarenheter.
Det stora rummet i aktivitetshuset Kulturhuset Agora i Skäggetorp fylls av skratt, musik och rörelse. Barn och föräldrar trummar tillsammans med glädje och inlevelse. När musiken tystnar säger en av deltagarna:
– Vi behövde det här! Stressen försvinner. Det är så roligt att bara få vara som man är.
Efter djembetrummorna fortsätter kvällen med att barnen kopplar av med sagoläsning och de vuxna samlas för en stunds samtal. Flera föräldrar beskriver att det känns skönt att inte vara ensam.
De säger att det är första gången de pratar öppet med andra vuxna om hur det är hemma och hur det är att vara förälder.
Chrysanthi Tsafantaki.
Chrysanthi Tsafantaki.
Vad är Föräldrakraft?
Föräldrakraft är ett nytt projekt inom Erikshjälpen Framtidsverkstad, som idag finns på sex orter i Sverige. Tidigare i höstas fick Erikshjälpen 11,3 miljoner kronor från Postkodlotteriet för att starta och driva projektet under fyra år.
Syftet är att stärka föräldrar så att de kan stötta sina barn i de utmaningar de möter i skolan och i livet. Under föräldraträffar får deltagarna utbyta erfarenheter, men också lära sig mer om hur samhället fungerar och hur de kan stötta sina barn.
– Föräldrarna är de viktigaste personerna i barns liv. Vi vill ge dem kraft och mod att växa, säger Chrysanthi, även kallad Chrissa. Det finns många föräldrastärkande insatser i kommunen men vi upplever att alldeles för få tar del av dem.
Skäggetorp Family – barn och vuxna skapar tillsammans
Många föräldrar i Skäggetorp är utrikesfödda och har bott olika länge i Sverige. Att vara förälder i ett nytt land kan vara en stor utmaning – man behöver lära sig ett nytt språk, en ny kultur och samtidigt förstå samhällets regler.
– Många vill så mycket men behöver stöd och trygga mötesplatser för att våga bli delaktiga, säger Chrissa.
I aktiviteten Skäggetorp Family i Linköping får familjerna skapa något gemensamt. Vid första mötet fick de i uppgift att presentera sig. Barnen tog initiativ och ville gärna berätta, medan en del av föräldrarna stod i bakgrunden.
– Barnen behärskar ofta svenska språket bättre, men när vi uppmuntrade föräldrarna att våga delta blev det en fin stund för alla, berättar Chrissa. Det gäller att hitta en balans där både barn och vuxna får utrymme.
”Här får jag prata svenska och träffa andra mammor”
Ruun kommer från Somalia och har bott i Sverige i fem år. Hon deltar i Skäggetorp Family med sina barn Geedi och Madhi.
– Jag ville att mina barn skulle få vänner – och jag också. Här får jag träffa andra föräldrar, men också prata svenska och lyssna på när andra pratar, säger Ruun.
Geedi och Madhi är med på flera av Erikshjälpen Framtidsverkstads aktiviteter som läxläsning och olika fritidsaktiviteter. Ruun är ofta med dem, men känner sig alltid trygg även när barnen är på Framtidsverkstaden själva.
Jag tycker man ska lita på sina barn. Tillit skapar en bra relation.
Mot framtiden
Målet med Föräldrakraft är att fler föräldrar ska känna sig trygga, engagerade och delaktiga – både hemma och i samhället. Under projekttiden ska Erikshjälpen Framtidsverkstad etablera mötesplatser och plattformar för barn och föräldrar och planen är att arbetet i framtiden ska bli en viktig del av Erikshjälpens ordinarie verksamhet.
I Skäggetorp finns en stark vilja att samarbeta. Många olika aktörer arbetar mot samma mål – att stötta familjer och skapa trygghet i området. Samhället har bekräftat att Föräldrakraft verkligen behövs, och engagemanget är stort.
– När föräldrar växer, växer också barnen, säger Chrissa. Vi är övertygade om att när varje familjemedlem tar ansvar för sin roll skapas balans – barn får vara barn, fokusera på skolan och växa i sin egen takt.
Ruun tillsammans med barnen Geedi och Madhi.
Ruun tillsammans med barnen Geedi och Madhi.
12-åriga Fatoumata fick bygga upp en ny vardag i ett flyktingläger långt hemifrån. Drömmen är att en dag kunna återvända hem och jobba som barnmorska.
– Vi var tvungna att lämna allt. Vår by, skolan och vårt hem. Det gick så snabbt och jag fick inte med mig några av mina saker. Inga kläder eller leksaker, inte ens mitt födelsebevis, berättar Fatoumata.
I Mali har den säkerhetskris som pågått sedan 2012 påverkat tusentals barns liv. Fatoumata är en av dem. När hennes skola stängde efter terroristattacker valde familjen att lämna sin hemby i hopp om att hitta en tryggare tillvaro.
När min skola stängde blev jag väldigt ledsen. Jag kunde inte längre gå i min skola där hemma eller träffa mina klasskompisar.
Livet i flyktinglägret
Fatoumata bor med sin familj i Ségou, i ett flyktingläger som ligger i västra Mali. Att växa upp i ett flyktingläger är tufft.
– Hela familjen sover tillsammans i ett litet rum. Det finns ingen plats att vara för sig själv, berättar Fatoumata.
Bristen på mat gör att många aldrig kan äta sig mätta. Människor trängs på liten yta och bristen på sanitet och rent vatten gör att sjukdomar lätt sprids. Många mår väldigt dåligt och risken för att utsättas för övergrepp är stor.
Svårt att börja ny skola
Mitt i oroligheterna fick Fatoumata möjlighet att gå tillbaka till skolan, men de första åren i nya skolan blev också extra tuffa. I skolan blev Fatoumata utsatt för mobbing av andra barn. Det gjorde det svårt att fokusera på skolarbetet.
– De retade mig för mitt utseende och kallade mig fula ord. Jag var alltid själv och jag hade inga vänner, berättar hon.
När Erikshjälpen startade en barnrättsklubb på Fatoumatas skola förändrades det. I klubben fick barnen lära sig mer om inkludering och rätten till utbildning, hälsa och trygghet. Och Fatoumata har äntligen funnit nya kompisar och fått tillbaka motivationen för skolarbetet.
– Skolan fungerar bra. Mina klasskamrater är snälla mot mig nu, även om jag blev utanför i början.
Fatoumata, 12 år, går i skolan i Bagadadji Sud i västra Mali.
Fatoumata, 12 år, går i skolan i Bagadadji Sud i västra Mali.
Drömmen om en bättre framtid
Fatoumata är ett av många barn i Mali som får växa upp med rädsla, hunger och otrygghet. Men tack vare möjligheten att fortsätta skolan har hon hopp om en bättre framtid.
– Det var svårt i början men skolarbetet går bra nu, det gör mig glad. Samtidigt är jag fortfarande rädd för mycket… Rädd för att bli attackerad av beväpnade män och för att bli utsatt för övergrepp.
Även om Fatoumata fortfarande känner rädsla för våldet runt omkring bär hon på en dröm: att få återvända till sin by när det blir fred och arbeta som barnmorska.
Jag vill bli barnmorska. Efter skolan vill jag återvända hem och hjälpa mammor genom en säker graviditet och förlossning.
I Mali är över 400 000 människor just nu på flykt inom landet, och många av dem är under 18 år. De flyr på grund av oroligheter och svält.
År 2024 stängdes mer än 1 700 skolor på grund av hot om terrorattacker. Det innebär att 520 000 barn har förlorat sin skolgång och en trygg plats att vara på.
I regionerna Ségou, San och Koulikoro arbetar Erikshjälpen för att stärka barns rättigheter genom att möjliggöra utbildning för barn på flykt. Här får barn bland annat tillgång till:
- Tillfälliga skolor i flyktingområden.
- Undervisning via radio och digitala medier.
- Intensiva utbildningsprogram (Speed Schools).
- Barnrättsklubbar som stärker gemenskap och självkänsla.
Stötta barns rätt till utbildning
Var med och ge fler barn möjligheten att gå i skolan och drömma om en ljus framtid. Stötta vårt arbete för barns rätt till utbildning och fritid.
Ge en gåva till barns rätt till utbildning
När klimatförändringarna gör att barns trygghet, utbildning och framtid står på spel krävs det politiker som tar sitt ansvar. Därför ställer sig Erikshjälpen bakom kampanjen 89 procent. För oss är klimatkrisen inte bara en miljöfråga. Den är en barnrättskris.
89 procent kräver förändring
En studie från 2024 med över 130 000 medborgare i 125 länder visar att 89 procent anser att deras regeringar gör för lite för att bemöta klimatkrisen. En kris som gör att livet på den här planeten aldrig mer kommer att vara sig likt.
Forskningen bakom kampanjen 89 procent bygger på verkliga röster – individer som ber sina folkvalda politiker att göra mer. Men elvaåriga Mim Akter, som lever i ett av Bangladeshs mest klimatdrabbade områden blev inte tillfrågad. Ändå tillhör Mim den grupp som allra minst bidragit till den osäkra tillvaro hon lever i. Utsläppen från globala nord bestämde Mims öde redan långt innan hon föddes.
Klimatkrisen hotar barns rättigheter
För många människor har klimatförändringarna redan förändrat vardagen. En av dem är Mim Akter, som bor med sina föräldrar och fem syskon på en sandö i Brahmaputrafloden i Bangladesh.
Sandöarna är svårtillgängliga, förändras ständigt och drabbas återkommande av översvämningar och cykloner. Ras och jorderosioner gör det svårt att bygga bestående infrastruktur.
När ovädret drar in sveper det med sig både boningshus och skolbyggnader, och raderar ut barns möjlighet till trygghet och utbildning. Både barnäktenskap och barnarbete är vanligt i Bangladesh, och drabbar särskilt barn som inte längre kan ta sig till skolan.
Mim Akter utanför sin skola.
Mim Akter utanför sin skola.
Våra val påverkar barns framtid
Som barnrättsorganisation med en ideell second hand-kedja arbetar vi ständigt för att förlänga livet på saker och spara på jordens resurser. Hur vi producerar, konsumerar och bedriver klimatpolitik är nämligen en barnrättsfråga. För varje kilo koldioxidutsläpp påverkas möjligheten till en trygg och säker framtid för världens barn.
Överskottet från våra butiker går till arbetet för barns rättigheter och för att minska de orättvisor som klimatkrisen skapar.I Bangladesh samarbetar Erikshjälpen med den lokala organisationen Friendship för att barn ska kunna gå i skolan trots de klimatkatastrofer som ständigt hotar landet. Tillsammans har vi etablerat skolor som går att flytta, de kan monteras ner när översvämningen kommer och byggas upp på en ny och säker plats. Barnen får också utbildning i katastrofberedskap och i deras rättigheter. På så sätt blir dem delaktiga i att förändra, inte bara sin egen framtid, utan hela samhällen.
Dina cirkulära köp ger framtidshopp för klimatet och bidrar till beredskap och anpassning på platser där det redan nu är livsavgörande. Konsumenterna är de som visar vägen idag – genom att välja hållbart, ifrågasätta nykonsumtionsnormen och handla cirkulärt. Val som i det lilla gör en stor skillnad, för planeten och för Mim och hennes klasskompisar.
Politiker, visa att ni står på barnens sida
Klimatkrisen är en barnrättskris och genom att bemöta den ena kan vi motverka den andra. Gör din röst hörd för att visa att vi är en stark majoritet, för klimatet, och för varje barn. Barns rätt till en trygg framtid kan inte vila på enskilda initiativ – det kräver politiskt ledarskap. Därför ställer vi oss självklart bakom kampanjen 89 procent och uppmanar denna och kommande regeringar: ta ert ansvar, agera nu och visa att ni står på barns sida i klimatfrågan.
Mattias Ingeson och Jerker Sandell.
Mattias Ingeson och Jerker Sandell.
Författare:
Jerker Sandell, verkställande chef för Erikshjälpen Second Hand
Mattias Ingeson, generalsekreterare för barnrättsorganisationen Erikshjälpen
Erikshjälpen öppnar snart sin sjunde Framtidsverkstad – den här gången i Linehed i Halmstad. Målet är att stärka barn och ungas rättigheter och bidra till en positiv utveckling i området, tillsammans med lokala aktörer.
Arbetet med att stötta barn och ungdomar är tänkt att ske i nära samverkan med kommunens verksamheter, boenden på området och den lokala Erikshjälpen Second Hand-butiken i Halmstad. Nu startar arbetet med att rekrytera två verksamhetssamordnare och en arbetsmarknadssamordnare som ska driva verksamheten.
– Deras första uppdrag blir att bygga relationer med olika aktörer och boende på området Linehed. Detta för att ta reda på hur Erikshjälpen Framtidsverkstad bäst kan möta de behov som finns i området och komplettera andra insatser, berättar Jonatan Saldner, tillförordnad programchef på Erikshjälpens Sverigeavdelning.
Målet är att Framtidsverkstaden ska öppna innan årsskiftet.
Erikshjälpen Framtidsverkstad finns idag på sex orter i Sverige. Etableringen i Halmstad blir den sjunde.
Erikshjälpen Framtidsverkstad finns idag på sex orter i Sverige. Etableringen i Halmstad blir den sjunde.
En långsiktig satsning
Erikshjälpen har länge fört en dialog med Ljungbergska Stiftelsen om ett fördjupat samarbete. Det stödet gör nu uppstarten i Halmstad möjlig.
– När barn ges möjlighet att påverka sin vardag växer inte bara deras framtid utan hela samhällets. Vi är övertygade om att Erikshjälpen, i nära samverkan med kommunen, näringsliv och övriga befintliga aktörer blir ett bra tillskott i arbetet att möjliggöra långsiktigt hållbar förändring för barn och unga i Halmstad, skriver Ljungbergska Stiftelsen i ett uttalande.
Barnens rättigheter i fokus
Arbetet i Framtidsverkstäderna utgår alltid från barnens rättigheter. I verksamheten är det barnen själva som kommer få bestämma vilka aktiviteter de vill ha och vilka frågor som är viktiga för dem att driva. Det ger dem makten att själva förändra sitt område, bygga upp ett självförtroende och på sikt följa sina drömmar.
Sök någon av tjänsterna på Erikshjälpen Framtidsverkstad Halmstad
Roland Nelsson, som under många år var ledare för Erikshjälpen, avled söndagen den 24 augusti efter en kort tids sjukdom. I ett gemensamt minnesord delar nuvarande och tidigare generalsekreterare sina tankar och minnen av honom.
Minnesord av Erikshjälpens generalsekreterare
Efter en kort tids sjukdom har Roland Nelsson gått ur tiden. Det är med stor tacksamhet vi minns hans liv och gärning. Han var Erikshjälpens direktor¹, vår företrädare, mellan 1983 och 1998. Under denna period präglades organisationen starkt av hans kreativitet, frimodighet och orädda vilja att pröva nya vägar.
Det var under Roland Nelssons ledarskap som Erikshjälpen Second Hand tog form. En idé som i dag utvecklats till ett landsomfattande nätverk av butiker, som finansierar biståndsarbete, skapar gemenskap, integration och hållbarhet. Han var även en av initiativtagarna till Skandinaviska Läkarbanken, som möjliggör för hundratals nordiska läkare att arbeta ideellt på sjukhus och kliniker världen över där kunskap och insatser behövs. Genom dessa initiativ lämnade Roland avtryck som än i dag bär frukt och som förändrat livet för oräkneliga barn och familjer världen över.
Roland har alltid varit en färgstark personlighet, präglad av en tydlig kallelse att tjäna Gud och bistå de mest utsatta. Han intog gärna rummet med sin ventilbasun, sitt klingande skratt och underfundiga berättelser. Det kunde gälla statsmän och potentater som han mött, men lika ofta utsatta barn och kvinnor som berört honom på djupet. Roland var en predikant i själ och hjärta, en folktalare och folkkär ledare. Han trivdes i korsdrag när åsikter bröts och debattens vågar gick höga. Efter sin tid på Erikshjälpen var han organisationens ambassadör och inspiratör resten av livet. Han intervjuades på personalsamlingar, talade i kyrkor och Secondhandbutiker. Han uppmuntrade och förmanade i en god blandning.
Roland var djupt fäst vid sin hustru Gudrun, eller Guggan som hon kom att kallas. Han var också enormt stolt över sina barn Camilla och Putte, och senare barnbarnen, som ofta fick en självklar plats i hans berättelser.
Roland Nelsson lämnar efter sig en rik gärning, ett liv präglat av tro, engagemang och glädje. För många är han själva sinnebilden av Erikshjälpen. Hans betydelse för organisationen och för barn världen över kan inte överskattas. Vi är många som med stor tacksamhet minns en vän, ledare och inspiratör. Han har satt djupa spår – i den stora världen och i enskilda människors hjärtan.
Författare: Lars Anderås, Bengt Swerlander, Daniel Grahn, fd generalsekreterare
Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen
¹Titeln generalsekreterare hette tidigare direktor inom Erikshjälpen. I minnesordet används båda benämningarna.
Almedalsveckan 2025 är i gång och Erikshjälpen är på plats! I år leds vårt seminarium av ungdomar från bostadsområdet Skäggetorp i Linköping. Ungdomarna har själva planerat innehållet och deltar som experter tillsammans med Barnombudsmannen Juno Blom.
Hur bostadssegregation och utanförskap påverkar unga är en ständigt aktuell fråga. Alla är överens om att vi behöver göra mer och vända utvecklingen men gör vi tillräckligt för att engagera unga själva i lösningen?
Ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad har förberett både innehåll och budskap till vårt kommande seminarium i Almedalen. Ungdomarna är talare, paneldeltagare och har haft en aktiv roll i planeringen, inte bara som “inspiration”, utan som expertis för att utmana bilden av förorten.
Vuxna måste lyssna på vad vi unga vill och inte bara ta beslut över våra huvuden.
Unga samarbetar för lösningar på samhällsproblem
Inför seminariet har ungdomarna deltagit i workshops där de diskuterat vilka utmaningar som de ser i samhället, utifrån sin vardag och sina erfarenheter. De har även berättat om sina lösningar och vad de vill skicka med till politiker och makthavare.
Vi ger unga en plattform på Almedalen
Vi ser ungas delaktighet som en självklar del i vårt arbete för barns rättigheter. Erikshjälpen Framtidsverkstad finns för att ge barn och ungdomar möjlighet att skapa positiv förändring för sig själva och andra utifrån behov, intressen och drömmar. Genom fritidsaktiviteter, studiestöd och utbildningar i ledarskap och barnrätt ges unga möjligheten att utveckla sin röst och att påverka.
Seminariet i Almedalen är ett tydligt exempel på hur barnkonventionen blir verklighet – unga får både plats och makt att påverka.
– Vi vill att unga ska känna att deras erfarenheter och åsikter spelar roll, säger Jonatan Saldner, Sverigechef för Erikshjälpen. Det är först då vi på riktigt kan prata om delaktighet och hållbar samhällsutveckling.
Att lyssna på barn är inte bara fint, utan en skyldighet.
Seminarium: Vi gör det ni snackar om – hur ungas drivkraft skapar förändring
Tid: Onsdagen den 25/6 klockan 11.00-11.45
Plats: Hamnplan, plats 209 – Barnrättstorget i Almedalen
Lena Elf
Presskommunikatör
Lyssna 