Erikshjälpen arbetar för alla barns rätt att växa upp i en familj och inte på en institution som barnhem, med de psykiska och fysiska risker som medföljer.
Enligt FN:s barnkonvention ska barn inte separeras från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. För barn som inte kan bo kvar med sin ursprungsfamilj har FN tagit fram riktlinjer som tydligt säger att barn i första hand ska placeras i andra familjer och att barnhem alltid ska vara ett sista alternativ. 2019 antog FN en resolution som uppmanar världens länder att fasa ut barnhem, då mer pengar borde läggas på att ge stöd till familjer som lever i utsatthet och till omplacering i familjehem.
En familj kan bestå av olika personer och se ut på olika sätt, men ändå räknas som en familj. Det viktigaste är att ett barn får växa upp under familjeliknande omständigheter, i en trygg och säker miljö.
Att bo på ett barnhem, även under kortare perioder, kan ha stor negativ påverkan på ett barns mående och framtid.
Många barn som bott på barnhem drabbas av posstraumatiskt stressyndrom. Volontärer kommer och går, barnen får ofta problem med känslomässig anknytning och den skyddande och isolerade uppväxten gör det svårt för barnen att anpassa sig till samhället den dag de ska börja sitt liv utanför barnhemmet.
Dessutom är risken för övergrepp högre för barn uppväxta på institution, inte minst för barn med funktionsvariationer.
Trots den negativa påverkan barnhem har på barn ökar antalet barnhem kraftigt i många länder runt om i världen. En viktig förklaring till det är att organisationer, kyrkor och privatpersoner från Europa och andra rika delar av världen fortsätter att stödja barnhem, genom direkta medel, missionsresor, volontärarbete och turistbesök.
I turisttäta områden har barnhem blivit en lukrativ affär där barn rekryteras till barnhemmen för att visas upp för turister eller för att tillgodose människors önskan att vara volontärer på barnhem. Denna trend drivs omedvetet på genom känslosamma reportage om västerlänningars engagemang. Barnen blir därmed statusmarkörer och handelsvaror.
Det finns situationer där institutionsboende är nödvändigt som akut insats, men då måste barnen mötas av trygga personer som förstår deras bakgrund och talar deras språk. Målsättningen måste dock alltid vara att barnen så långt det är möjligt ska återintegreras i sin naturliga hemmiljö.
Minst 80% av barn på barnhem världen över har minst en förälder i livet. Ändå separeras många barn från sina familjer och växer upp på institution, på grund av att deras föräldrar saknar förutsättningar att försörja sina barn. Fattigdom är den absolut vanligaste orsaken.
Barnhem ses som ett sätt för föräldrar att ge barn tillgång till utbildning, mat, hälso- och sjukvård. I exempelvis Sri Lanka har 50 procent av barnen på barnhem placerats där på grund av fattigdom. I vissa fall sker placeringen på grund av vanvård, övergrepp, eller att barnet övergetts av sin familj. I andra fall beror det på diskriminering eller brist på lämpligt stöd för föräldrar eller vårdnadshavare till barn med fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning.
Vi driver projektet barnhemskollen.se tillsammans med World Childhood Foundation
Publicerad: 04 maj 2023