I år fyller Barnkonventionen 35 år och sedan 2020 är den svensk lag. Det är hög tid att vi tar vårt ansvar och ger barn och unga inflytande på riktigt. För att tillgodose alla barns rättigheter och visa att vi tar Barnkonventionen på allvar räcker det inte att vi arbetar för barnen, vi måste arbeta tillsammans med dem.   

Årets rapport från Ungdomsbarometern visar att allt fler ungdomar känner att de har små eller inga möjligheter alls att påverka i samhället. Samtidigt minskar det politiska engagemanget bland unga och deras tilltro till politikernas förmåga att hantera samhällsutmaningarna.    

För fem år sedan startade Erikshjälpen sin första ”Erikshjälpen Framtidsverkstad”. Vi arbetar idag i sex bostadsområden och engagerar barn, unga och föräldrar för att utjämna ojämlika uppväxtvillkor.    

Under Almedalen fanns vi på plats på Barnrättstorget tillsammans med ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad i Gränby, Uppsala. I två seminarier belyste vi erfarenheter och lärdomar från våra första fem år. Tillsammans med politiker och andra samhällsaktörer pratade vi om hur det går att skapa förutsättningar för unga att få vara delaktiga i samhällsdebatten, men också om hur Erikshjälpen Framtidsverkstad uppmuntrar och värnar om den vilja som unga har att förändra samhället.   

Behovet av både akuta och långsiktiga lösningar för att utjämna uppväxtvillkoren och minska samhällsklyftorna är uppenbara. Inte minst för att hindra att fler ungdomar rekryteras till kriminella gäng. Regeringen har också kommit med flera åtgärdsplaner på området, både repressiva och förebyggande. Vi på Erikshjälpen är oroliga över att en del av de repressiva förslagen riskerar att minska förtroendet för både myndigheter och andra samhällsaktörer. Men även leda till ökad diskriminering och stigmatisering, något vi också lyfte vid våra seminarier i Almedalen.

Det handlar inte bara om våra ungdomars framtid, utan också om det liv de förtjänar att leva idag. Ett liv i ett demokratiskt och tryggt samhälle med jämlika förutsättningar där de kan känna framtidstro. Om det är något som Erikshjälpen Framtidsverkstad lärt sig under sina första år, så är det hur avgörande det är att barn och unga får vara med och identifiera lösningar för att möta samhällsutmaningarna. Detta gäller på alla områden som rör kriminalitet, ökande ojämlikhet, segregation, utanförskap och den ökade psykiska ohälsan vi ser i hela landet.

Segregationens konsekvenser framgår tydligt i rapporter och statistik. Åsikterna om orsaker och lösningar på problemen varierar. Men för oss som möter barnen varje dag är det självklart hur stark förändringskraften är när vi låter dem vara delaktiga.

Så låt oss lyssna på barnen och ge dem det inflytande de förtjänar. Det är inte bara en fråga om rättvisa, utan en nödvändighet för att vi tillsammans ska bryta den nedåtgående spiralen och skapa ett starkare och mer demokratiskt samhälle.

Författare: 

Mattias Ingeson 
Generalsekreterare, Erikshjälpen  

Birgitta Johansson 
Sverigeschef, Erikshjälpen 

Att Sverige ska föra en politik som bidrar till genomförandet av Agenda 2030 är beslutat både i Sveriges riksdag och av EU. Tillsammans har 22 organisationer från civilsamhället granskat regeringens arbete med de globala målen. Resultatet presenteras i medlemsplattformen Concord Sveriges “Barometer 2024”.

Inom 24 politikområden är det bara inom ett som regeringen tydligt bidragit positivt. På elva områden har de både bidragit till och motverkat en rättvis utveckling, eller inte gjort något alls. På tolv områden har de motverkat en rättvis och hållbar utveckling.

– Sverige ska vara en ledande nation när det gäller genomförande av en samstämmig politik. Att regeringens politik enbart bidrar positivt inom ett enda område måste ändras, annars finns det ingen möjlighet att uppfylla våra åtaganden, säger Anders Malmstigen, internationell chef för Erikshjälpen.

Nu skriver Concord tillsammans med Erikshjälpen och 34 andra organisationer i en debattartikel på altinget.se, att Sverige måste höja ambitionerna för att vi ska kunna uppnå de globala målen.

I Staffan Eklöfs (SD) och Ida Kors (SD) debattartikel i JP den 17 januari skriver Sverigedemokraterna att farhågorna för att införa säkerhetszoner är överdrivna och att riskerna inte står i proportion till de potentiella vinsterna. ”Möjligheten att rädda ett barn från att rekryteras in i kriminella nätverk väger tyngre än risken för att ett barn kan komma att uppleva misstro.”

SD menar också att det är politikerna som har matat utlandsfödda med att de är diskriminerade. Man tar upp ett exempel från Erikshjälpen Framtidsverkstad där ungdomar upplever att alla tycker illa om människor som bor i förorterna.

Så är det givetvis inte, men ungdomars upplevelse kan vi inte ifrågasätta. Att de som utsätts för misstänkliggörande och visiteras upplever en misstro och minskad tillit till polis och samhälle är ingen risk utan redan verklighet. Flera studier visar att diskriminering, stigmatisering och rasism är ett faktum i vårt samhälle, faktorer som också djupt oroar FN:s barnrättskommitté.

Länk till offentliga samhället

Erikshjälpen Framtidsverkstad möter barn, unga och föräldrar i flera av Sveriges underprivilegierade områden. Vi lyssnar och synliggör deras röster och vill vara en länk till det offentliga samhället, som många saknar tillit till. Ofta möter vi barn och unga som tappat tron på sig själva och sina möjligheter.

Våld och kriminalitet måste stoppas samtidigt som vi behöver bygga upp tilliten till vårt samhälle. Då räcker inte tuffare tag. Barn är både offer och förövare menar Polischef Karin Götblad i sitt Vinterprat och beskriver hur barn hamnar i en rävsax som man inte kan ta sig ur. Hon hänvisar också till att samverkan mellan myndigheter och ett inkluderat civilsamhälle är nödvändigt. Samhället behöver bli bättre på att förstå ungas utsatthet.

Samma rättigheter

Barnkonventionen är tydlig: Alla barn har samma rättigheter, oavsett vart du bor. Så är inte fallet idag och Sverige fick senast förra året kritik från FN:s barnrättskommitté om att få bort skillnader och diskriminering på grund av bostadsort.

Erikshjälpen Framtidsverkstad vill bidra till att varje människas potential tas tillvara. Detta genom att stödja barn, unga och föräldrar att vara förändringsaktörer, både i sitt liv och i sitt område.

Det bidrar också till att bryta utanförskapet som annars riskerar att gå i arv. Det handlar inte om att klä kapabla människor i ”offerkofta”, utan att uppmuntra och stötta dem i att tro på sina förmågor för att kunna påverka sin framtid.

Så här säger en 15-årig deltagare i en av Erikshjälpens Framtidsverkstäder:
”Innan var det ingen som brydde sig om oss eller vår framtid, inte ens vi själva. Med Framtidsverkstaden förändrar vi inte bara synen på vårt område, vi förändrar oss också som människor.”

Människor får inte vara så lättkränkta, säger Staffan Eklöf och Ida Kors. Men att uppleva sig kränkt är en personlig upplevelse och det är inget som någon annan kan avgöra om man är. Känslan kan bara förändras genom positiva upplevelser och erfarenheter.

Säkerhetszoner kontraproduktivt

Särskilda säkerhetszoner är en kortsiktig insats som riskerar att bli kontraproduktiv och förstärka redan negativa cirklar. Förstärka den bild som många redan har av de här områdena, men också hur barnen som bor där ser på sig själva. Det är ingen tvekan om att alla former av kriminalitet och våld måste bekämpas och brottslingar lagföras, men då ska alla vara lika inför lagen oberoende av vilken adress man har. Vi får inte glömma att de flesta som bor i underprivilegierade områden är vanliga människor, som vill leva och ha ett bra liv med jobb, bostad och familj.

Författare:

Daniel Grahn, Generalsekreterare Erikshjälpen.

Birgitta Johansson, Sverigechef Erikshjälpen.

– Situationen är olidlig, det är förfärligt att hoppet om fred och försoning i regionen kan ha grusats för flera generationer framåt, säger Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.

I en konflikt är barn särskilt sårbara och krig är den yttersta kränkningen av barns rättigheter. Ändå blir det allt vanligare att skolor, sjukhus och bostadshus är mål för krigförande länder. En strategi som strider mot all humanitär rätt och mänsklig värdighet.

– Det finns inget så djävulskt som att angripa barn, att använda dem som sköldar eller vapen, säger Daniel Grahn.

Nyligen översteg antalet dödsfall 25 000 i Gaza. Drabbade är främst civila och en tredjedel är barn. De som överlever bomber och markstrider riskerar i stället att dö av sjukdom, svält och uttorkning, om inte humanitär hjälp når fram i tid.

Erikshjälpen har ingen egen personal på plats eller genomför något direkt arbete i regionen, men vi följer utvecklingen noga.

– Kriget som drabbar oskyldiga barn på båda sidor är fullständigt oförsvarligt. Vi fördömer varje enskilt övergrepp mot barn, oavsett vilken sida av gränsen det sker, säger Daniel Grahn.

Erikshjälpen uppmanar alla inblandade i konflikten att respektera internationell humanitär rätt och sätta barns rättigheter främst. I vår roll vädjar vi till Sveriges regering att göra allt som står i dess makt för att nå en bestående vapenvila.

Våldet mot barn i Gaza och Israel måste få ett slut!

Bilder med sjukvårdspersonal är från Individuell Människohjälps (IM) partnerorganisation Palestinian Medical Relief Society (PMRS).

Författare: Daniel Grahn

Oro för kopplingen mellan handel och bistånd

– Det finns några positiva inslag i regeringens nya biståndspolitik, men framför allt mycket som väcker oro. Ett exempel är den tydliga koppling mellan handel och bistånd som nu leder till att man vänder ryggen till några av de länder som behöver mest stöd, säger Erikshjälpens internationella chef Anders Malmstigen.

”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt” heter regeringens reformagenda som ska bestämma riktningen för Sveriges framtida globala utvecklingsarbete.

När regeringens reformagenda för bistånd släpptes i början av december väntade Erikshjälpen med spänning på regleringsbrevet till Sida för att se vilka specifika följder den nya reformagendan skulle få. Regleringsbrevet med direktiv till Sidas verksamhet kom veckan efter och går till stor del i linje med de förändringar som reformagendan innehåller.

– Tydligt är att biståndspolitiken skiftat fokus från fattigdomsbekämpning till att i första hand främja handel och utveckling, säger Anders Malmstigen.

Oron kring kopplingen mellan handel och bistånd är att Sveriges biståndspolitik rör sig bort från konfliktdrabbade länder där fattigdomen ökar. Detta gäller exempelvis Burkina Faso, Mali och Sydsudan, länder där Erikshjälpen är verksamma och där behoven ökat.

I regeringens direktiv till Sida för 2024 bekräftas nu att biståndet till dessa tre länder i Afrika, tillsammans med Kambodja i Asien, fasas ut inom ramen för ett pågående regionalt stöd. I de fyra länderna som fasas ut har Erikshjälpen insatser tillsammans med lokala partnerorganisationer.

– Regleringsbrevet bekräftade oron för att Sveriges bistånd inte längre sätter störst fokus på människor som lever i fattigdom och förtryck. Nu blir vårt och andra civilsamhällesorganisationers arbete än viktigare. Vi kan inte bara stillatigande se på hur svenska intressen ska styra vem som får del av biståndet, säger Anders Malmstigen.

Analys av reformagenda och regleringsbrev

Concord Sverige är en paraplyplattform som samlar 82 biståndsorganisationer i civilsamhället. I sin analys av biståndspolitiken och regleringsbrevet till Sida lyfts några punkter särskilt fram av Concord:

• Det generella villkoret om att medlen endast får användas i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer, för vad som kan klassificeras som bistånd, finns inte med i regleringsbrevet.
• Anslagsposten för kommunikations- och informationsinsatser i Sverige tas bort helt.
• Det blir ett lika lågt anslag till biståndet genom svenska folkrörelseorganisationer (CIVSAM-anslaget) som förra året.

Under året har Erikshjälpen tillsammans med nätverket Concord Sverige arbetat fram rekommendationer för hur regeringens biståndsreformer bör se ut för en hållbar global utveckling. En viktig pusselbit har varit att säkerställa att man kan hålla löftet om ökad finansiering till civilsamhället.

I reformagendan finns tecken på att ett framtida samarbete med civilsamhällsorganisationer är prioriterat, men det finns inga tydliga strategier.

– Nu gäller det bara att se till att detta omsätts i praktiken. Även om stödet som förmedlas genom svenska folkrörelseorganisationer proportionerligt har ökat, så är det ändå i faktiska pengar en minskning som vi ser. Detta eftersom biståndets totala volym minskat, säger Anders Malmstigen.

Positivt med reformagendan

I regeringens reformagenda för biståndet ser Erikshjälpen positivt på att barn lyfts fram som en prioriterad grupp med egna specifika rättigheter och att flickors fri- och rättigheter får en framskjuten position. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, och att arbeta mot exempelvis könsstympning finns även det med på agendan, vilket bådar gott för framtiden. Men viktigt är nu att barns rättigheter synliggörs i kommande strategier för att få ordentligt genomslag.

Analys av reformagenda för biståndet, concord.se.

Analys av regleringsbrev till Sida, concord.se.

Läs Anders Malmstigens debattreplik på ämnet i Dagen, Sverige fasar ut stöd till särskilt utsatta länder, Dagen.se.

Författare: Lena Elf.

Läs debattartikeln i Global Bar Magazine här: Debatt: Satsa på flickors utbildning och fördubbla resultaten.

Utbildning för flickor är ett skydd mot både barnäktenskap och barnarbete. Satsningar för att stärka flickors rättigheter är viktiga och gynnsamma både för flickor och deras familjer, för hela samhällen och för den globala utvecklingen.

Tillsammans med sju andra organisationer deltar Erikshjälpen i ett samarbetsprojekt som är finansierat av Postkodlotteriet och koordinerat av Postkodsstiftelsen. Samarbetsprojektet innebär att flera olika projekt genomförs i olika delar av världen för att ge flickor tillgång till utbildning.