Barn äter massor av olika sorters mat runt om i världen. Vissa rätter kanske du aldrig har smakat. Andra barn har kanske inte smakat det du brukar äta. Nu tar vi reda på vad barn äter i andra länder.
Kame är 13 år och bor i norra Kenya. Kame brukar börja sin dag med att dricka en kopp varmt chai-te med socker och kamelmjölk. Ibland äter hon lite bröd till. I skolan äter Kame och hennes vänner lunch på bönor, majs och ris. Av bönor och majs lagar man kideri.
– Det är bra med mat mitt på dagen för då orkar man mera, säger Kame.
För några av barnen är skollunchen det enda mål mat de får under dagen. Kame berättar att om hennes familj får mat över från middagen så ger de maten till en granne som behöver den. Hon tycker det är bra och säger:
– En annan gång kanske det är vår familj som inte har tillräckligt med mat.
Ezekiel är 11 år och bor i Uganda. Hemma hos Ezekiel brukar de äta ris, bönor, grönsaker, jordnötssås och matoke. Matoke är mos gjort på matbananer. Ezekiels favoritmat är kött med ris.
Vanessa är 12 år och bor i Uganda. Hemma hos Vanessa brukar de äta sötpotatis, ris, matoke och fisk. De äter också kassava, som är en buske som bildar stora knölrötter.
Nyaing och Suang Tong är 11 och 12 år och bor i Laos. Hemma hos dem äts det ofta ris och ibland nudlar. De äter också mycket grönsaker och olika blad som de plockar i skogen. Suang Tong älskar ägg och Nyaing gillar griskött mest.
Arbe och Ali är 13 år och bor i Kenya. Både brukar äta bröd och dricka te till frukost. Till middag är Alis favoriträtt ugali (gröt) sukuma wiki (tillagade grönsaker) och kött. Arbe gillar ris och kål mest.
Behovet av mat kommer att öka i takt med att jordens befolkning växer. Samtidigt måste maten fördelas mer rättvist. Redan idag finns det många lösningar för hållbart jordbruk. Här är några exempel:
Många små producenter, som till exempel familjejordbruk, odlar det mesta av världens mat. I Afrika kommer 80 procent av maten från små jordbruk, vilka ofta är fattiga. De behöver tillgång till moderna redskap och miljövänliga odlingsmetoder. De behöver också odla sådant som fungerar när klimatet ändras.
Att odla flera grödor samtidigt på sin mark är viktigt för ett hållbart jordbruk. Människorna får varierad mat och det gör inte så mycket om en sort inte växer eller om priset sjunker på en annan. Det gör också att det alltid växer något på ytan och då blir det mindre erosion och färre växthusgaser.
Texten är ursprungligen publicerad 1 mars 2020.
Publicerad: 26 augusti 2024