Roland Nelsson, som under många år var ledare för Erikshjälpen, avled söndagen den 24 augusti efter en kort tids sjukdom. I ett gemensamt minnesord delar nuvarande och tidigare generalsekreterare sina tankar och minnen av honom.
Minnesord av Erikshjälpens generalsekreterare
Efter en kort tids sjukdom har Roland Nelsson gått ur tiden. Det är med stor tacksamhet vi minns hans liv och gärning. Han var Erikshjälpens direktor¹, vår företrädare, mellan 1983 och 1998. Under denna period präglades organisationen starkt av hans kreativitet, frimodighet och orädda vilja att pröva nya vägar.
Det var under Roland Nelssons ledarskap som Erikshjälpen Second Hand tog form. En idé som i dag utvecklats till ett landsomfattande nätverk av butiker, som finansierar biståndsarbete, skapar gemenskap, integration och hållbarhet. Han var även en av initiativtagarna till Skandinaviska Läkarbanken, som möjliggör för hundratals nordiska läkare att arbeta ideellt på sjukhus och kliniker världen över där kunskap och insatser behövs. Genom dessa initiativ lämnade Roland avtryck som än i dag bär frukt och som förändrat livet för oräkneliga barn och familjer världen över.
Roland har alltid varit en färgstark personlighet, präglad av en tydlig kallelse att tjäna Gud och bistå de mest utsatta. Han intog gärna rummet med sin ventilbasun, sitt klingande skratt och underfundiga berättelser. Det kunde gälla statsmän och potentater som han mött, men lika ofta utsatta barn och kvinnor som berört honom på djupet. Roland var en predikant i själ och hjärta, en folktalare och folkkär ledare. Han trivdes i korsdrag när åsikter bröts och debattens vågar gick höga. Efter sin tid på Erikshjälpen var han organisationens ambassadör och inspiratör resten av livet. Han intervjuades på personalsamlingar, talade i kyrkor och Secondhandbutiker. Han uppmuntrade och förmanade i en god blandning.
Roland var djupt fäst vid sin hustru Gudrun, eller Guggan som hon kom att kallas. Han var också enormt stolt över sina barn Camilla och Putte, och senare barnbarnen, som ofta fick en självklar plats i hans berättelser.
Roland Nelsson lämnar efter sig en rik gärning, ett liv präglat av tro, engagemang och glädje. För många är han själva sinnebilden av Erikshjälpen. Hans betydelse för organisationen och för barn världen över kan inte överskattas. Vi är många som med stor tacksamhet minns en vän, ledare och inspiratör. Han har satt djupa spår – i den stora världen och i enskilda människors hjärtan.
Författare: Lars Anderås, Bengt Swerlander, Daniel Grahn, fd generalsekreterare
Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen
¹Titeln generalsekreterare hette tidigare direktor inom Erikshjälpen. I minnesordet används båda benämningarna.
Almedalsveckan 2025 är i gång och Erikshjälpen är på plats! I år leds vårt seminarium av ungdomar från bostadsområdet Skäggetorp i Linköping. Ungdomarna har själva planerat innehållet och deltar som experter tillsammans med Barnombudsmannen Juno Blom.
Hur bostadssegregation och utanförskap påverkar unga är en ständigt aktuell fråga. Alla är överens om att vi behöver göra mer och vända utvecklingen men gör vi tillräckligt för att engagera unga själva i lösningen?
Ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad har förberett både innehåll och budskap till vårt kommande seminarium i Almedalen. Ungdomarna är talare, paneldeltagare och har haft en aktiv roll i planeringen, inte bara som “inspiration”, utan som expertis för att utmana bilden av förorten.
Vuxna måste lyssna på vad vi unga vill och inte bara ta beslut över våra huvuden.
Unga samarbetar för lösningar på samhällsproblem
Inför seminariet har ungdomarna deltagit i workshops där de diskuterat vilka utmaningar som de ser i samhället, utifrån sin vardag och sina erfarenheter. De har även berättat om sina lösningar och vad de vill skicka med till politiker och makthavare.
Vi ger unga en plattform på Almedalen
Vi ser ungas delaktighet som en självklar del i vårt arbete för barns rättigheter. Erikshjälpen Framtidsverkstad finns för att ge barn och ungdomar möjlighet att skapa positiv förändring för sig själva och andra utifrån behov, intressen och drömmar. Genom fritidsaktiviteter, studiestöd och utbildningar i ledarskap och barnrätt ges unga möjligheten att utveckla sin röst och att påverka.
Seminariet i Almedalen är ett tydligt exempel på hur barnkonventionen blir verklighet – unga får både plats och makt att påverka.
– Vi vill att unga ska känna att deras erfarenheter och åsikter spelar roll, säger Jonatan Saldner, Sverigechef för Erikshjälpen. Det är först då vi på riktigt kan prata om delaktighet och hållbar samhällsutveckling.
Att lyssna på barn är inte bara fint, utan en skyldighet.
Seminarium: Vi gör det ni snackar om – hur ungas drivkraft skapar förändring
Tid: Onsdagen den 25/6 klockan 11.00-11.45
Plats: Hamnplan, plats 209 – Barnrättstorget i Almedalen
Lena Elf
Presskommunikatör
Nancy Mbiti är 18-åringen i västra Kenya som kräver att mensskydd ska vara gratis för alla flickor och kvinnor i Kenya. Hon är en av flera modiga flickor på sin skola som har börjat höja rösten mot ett ojämlikt samhälle.
För oss i Sverige kanske det inte ses som ett stort problem. Men för flickor och kvinnor i Kenya – framför allt på landsbygden och i fattigare områden – är det ingen självklarhet att det finns tillgång till mensskydd. Och om det väl finns är det heller inte säkert att alla har råd med det.
Nancy berättar om flickor i hennes egen ålder som har tvingats använda trasor eller andra textilier som mensskydd eftersom de inte har råd att köpa bindor i butiken. Visst, ibland delas det ut mensskydd i skolan men utdelningen är oftast orättvis och kan dessutom hamna i fel händer.
Nancy Mbiti brinner för flickors rättigheter. Foto: Kakenya's Dream
Nancy Mbiti brinner för flickors rättigheter. Foto: Kakenya's Dream
– Vi vill att politikerna, framför allt de som sitter i parlamentet, ska ta fram en lag som ger fri tillgång till mensskydd över hela landet. Om det är gratis är det inte lönt för exempelvis lärare att roffa åt sig bindor för att sedan sälja vidare. Det hade också gjort så att inga fler flickor hade behövt sälja sex för att ha råd med mensskydd och att antalet tonårsgraviditeter hade minskat, säger Nancy.
Vi kan inte vara tysta. Mensen är en naturlig del av livet och något som vi måste våga prata öppet om.
Skriver debattartiklar för att påverka
När Nancy gick i fyran kom hon i kontakt med Erikshjälpens arbete i Kenya och kunde fortsätta gå i skolan tack vare vårt samarbete med den lokala organisationen Kakenya’s Dream. Förra året tog hon studenten och nu drömmer hon om att komma in på universitet och plugga vidare till lärare. En annan dröm är att synen på mens i samhället ska förändras.
– Det borde finnas gratis mensskydd på alla vårdcentraler så kvinnor och flickor kan hämta bindor när de vill. Det här borde vara lika normalt som att det finns kondomautomater överallt, säger hon.
Varje månad träffar Nancy jämnåriga flickor som kämpar för att få tag på bindor och hon märker samtidigt att det är ett ämne som ingen egentligen vill prata om. Något som hon vill ändra på. Därför försöker hon att prata om menshälsa med sina klasskamrater och skriva debattartiklar i lokala tidningar för att få till en förändring.
– Vi kan inte vara tysta. Mensen är en naturlig del av livet och något som vi måste våga prata öppet om. Det är vår rättighet att ha tillgång till mensskydd och ska inte vara beroende av om man har råd med det eller inte.
Konsekvens av mens
I maj uppmärksammar Erikshjälpen menshälsa och flickors rätt till hälsa och framtidshopp. Du kan vara med och göra skillnad!
Läs mer om Erikshjälpens arbete för menhälsa.
Svante Wendal ska åka slalomskidor och för varje höjdmeter han klarar av samlas det in pengar till barn som lever på gatan i Uganda. Tidigare har Svante samlat in över 20 000 kronor till Erikshjälpen när han simmade för barn i Ukraina!
Det är under tisdagen vecka 16 som Svante ska genomföra utmaningen i Sälen. Flera personer har valt att sponsra Svantes insamling där de lovar ett visst belopp för varje höjdmeter som han lyckas klara av under tisdagen i backarna. Till sin hjälp har Svante pappa Markus som sköter det administrativa.
Svante Wendal från Bodafors samlar in pengar till barn i Uganda genom en slalomutmaning. Foto: Markus Wendal
Svante Wendal från Bodafors samlar in pengar till barn i Uganda genom en slalomutmaning. Foto: Markus Wendal
Svante vill skänka de insamlade pengarna till Erikshjälpens arbete för barn som lever på gatan i Uganda. Arbetet går ut på att stötta barn att ta sig bort från livet på gatan och kunna återförenas med sina familjer.
Svantes pappa Markus berättar på Facebook hur man kan stötta Svantes insamling genom att bli sponsor till utmaningen. Om du vill stötta Svante med en enskild summa kan du swisha till 900 92 83 och märka din betalning med “Svante”.
Den 28 mars drabbades Myanmar av en kraftig jordbävning. Över 7,5 miljoner människor är i akut behov av humanitär hjälp och behovet av stöd från omvärlden är stort. Erikshjälpen agerade snabbt och påbörjade en katastrofinsats redan samma dag.
Jordbävningen, som bestod av två skalv, drabbade främst regionerna runt storstaden Mandalay i mellersta Myanmar. Över 2 000 människor har dött och mer än 30 000 har skadats. Dessutom beräknas omkring 3 000 människor vara fast under raserade byggnader.
– Många familjer har förlorat sina hem och saknar tillgång till rent vatten. Situationen förvärras dessutom av den humanitära kris som råder i landet efter år av interna konflikter och flyktingkatastrofer. Även om Erikshjälpen var snabbt på plats finns det fortfarande ett akut behov av ytterligare hjälp för att kunna möta krisen, säger Rathy Chheng, programkoordinator på Erikshjälpens regionkontor i Sydostasien.
Förutom bostäder och skolor har även viktig infrastruktur som flygplatser, motorvägar och broar totalförstörts i de drabbade regionerna. Förstörda dammar i Pyin Ma Nar resulterade i kraftiga översvämningar och en stor brand i Mandalay förstörde 50 hem. Totalt är 7,6 miljoner människor i Myanmar i behov av akut humanitär hjälp.
– Barn och familjer drabbas allra hårdast. Många är på flykt och lever under svåra förhållanden utan tillräckligt med skydd från väder och hälsofaror. Barnen kan inte längre gå till skolan eftersom skolorna har förstörts och de saknar en säker plats där de kan återhämta sig från traumatiska upplevelser. Den psykologiska påfrestningen är enorm och familjerna kämpar varje dag med att hantera förluster, osäkerhet och att bara försöka överleva, säger Rathy Chheng.
Barnen kan inte längre gå till skolan eftersom skolorna har förstörts och de saknar en säker plats där de kan återhämta sig från traumatiska upplevelser.
Viktigt med långsiktiga insatser
– Vår insats fokuserar på nödbostäder, mat, rent vatten och sjukvård. Vi prioriterar även säkerheten för drabbade barn för att skydda dem från att bli utnyttjade och ytterligare trauman. Det är dessutom avgörande med långsiktiga insatser för att kunna återuppbygga hem, skolor och nödvändig samhällsstruktur och på så sätt ge hoppet tillbaka till drabbade familjer, berättar Rathy Chheng.
Erikshjälpens insats i Myanmar fokuserar på:
Mat och vatten – akuta matpaket och dricksvatten, fokus på sårbara grupper som barn, gravida och äldre.
Skydd och material – temporära bostäder, filtar, hygienartiklar och hushållsartiklar.
Sjukvård – akutvård och behandling av skador.
Säkerhet – skydd för kvinnor och barn som löper risk att bli utnyttjade eller utsättas för våld.
Vatten och sanitet – tillgång till rent vatten och toaletter.
Du kan vara med och bidra genom en gåva till Erikshjälpens katastroffond.
Utanförskap bland unga som växer upp under tuffa socioekonomiska förhållanden är en av Sveriges största samhällsutmaningar. Nu tilldelas Erikshjälpen 11,3 miljoner från Postkodlotteriet för att förverkliga drömprojektet Föräldrakraft.
– Behovet av föräldrastöd är något vi ofta möter i kontakten med våra ungdomar i Erikshjälpen Framtidsverkstad, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen. Genom Föräldrakraft får vi nu äntligen resurser att samverka även med föräldrarna.
Varje år delas Svenska Postkodlotteriets överskott ut till de ideella organisationer som man samarbetar med. Den absolut största delen av detta är icke öronmärkta pengar, så kallat basstöd. Men utöver basstödet finns Drömprojekten. Ett Drömprojekt har alltid ett särskilt fokus, som till exempel något av FN:s globala hållbarhetsmål.
Vill bidra till trygga familjer
Erikshjälpens dröm med det fyraåriga projektet “Föräldrakraft” är att bidra till trygga och stabila familjer. Oavsett var man bor så ska föräldrar kunna stötta sina barn i de utmaningar de möter i skolan och livet.
En trygg start lägger grunden för hela livet, och vårdnadshavare spelar en avgörande roll för barns utveckling och livsval. Goda familjerelationer skapar bättre förutsättningar för barn att klara motgångar och minskar riskerna för att hamna i utanförskap, kriminalitet, destruktiva miljöer och missbruk.
– Det är viktigt att få träffas med andra föräldrar och utbyta tankar och idéer om familjelivet och hur man är en bra förälder, säger en mamma från en föräldragrupp i Motala.
Ett av de bästa sätten att hjälpa barn är att ge stöd till föräldrarna.
Erikshjälpen Framtidsverkstad finns idag i Motala, Helsingborg, Linköping, Borlänge, Uppsala och Kristianstad. Arbetet handlar bland annat om att ge ungdomar verktyg att påverka och skapa positiv förändring för sig själva och sina bostadsområden. I och med Föräldrakraft riktas insatser också till att inspirera till ett aktivt föräldraskap och stärka familjerelationer.
– Med många års erfarenhet av att jobba för barns rättigheter i olika länder, vet vi att ett av de bästa sätten att hjälpa barn är att ge stöd till föräldrarna, säger Mattias Ingesson.
Erikshjälpens generalsekreterare Mattias Ingeson och t.f. Sverigechef Jonatan Saldner överraskades med checken under ett besök hos Erikshjälpen Framtidsverkstad i Uppsala.
Erikshjälpens generalsekreterare Mattias Ingeson och t.f. Sverigechef Jonatan Saldner överraskades med checken under ett besök hos Erikshjälpen Framtidsverkstad i Uppsala.
Bygger broar mellan föräldrar och samhället
Erikshjälpen Framtidsverkstad möter ibland föräldrar som uttrycker en bristande tilltro till sin egen förmåga och som har svårt att förena ett närvarande föräldraskap med utmaningar kopplat till ekonomi och arbetsvillkor. Misstron mot myndigheter kan vara stor, så Erikshjälpen vill förutom föräldrastärkande åtgärder också agera brobyggare till olika instanser i samhället. På det sättet kan offentliga resurser och insatser tillgängliggöras för många fler.
Erikshjälpen ska också utveckla mötesplatser på varje ort för inspiration, engagemang och erfarenhetsutbyte.
– Erikshjälpen har nu möjlighet att utveckla en befintlig verksamhet med nya perspektiv. Det är viktigt och angeläget, säger Anders Årbrandt, managing director på Svenska Postkodlotteriet.
Projektet Föräldrakraft förväntas resultera i:
- 150 familjer per år som deltar i familjeaktiviteter.
- 300 föräldrar som genomgår utbildningen Föräldrafokus.
- 500 föräldrar tar del av föreläsningar och aktiviteter som syftar till en ökad kunskap om föräldraskap i det svenska samhället och tillit till befintliga stödfunktioner.
En viktig del i projektet är utbildningen Föräldrafokus som bland annat fokuserar på stärkta relationer inom familjen.
Kriget i Ukraina har nu pågått i tre år. Läget är fortsatt allvarligt och Erikshjälpen ser ett stort behov av långsiktiga insatser för drabbade barn och familjer. Därför intensifierar vi vårt arbete i landet och påbörjar samarbete med ytterligare tre organisationer på plats.
Den 24 februari påbörjas det fjärde året av krig i Ukraina. De ryska attackerna skapar fortsatt skräck och otrygghet för barnen. Under den senaste tiden har en potentiell fred börjat diskuteras där USA ska förhandla med Ryssland. Men orosmolnen är många för vad en sådan fred kan innebära. Det som står klart är att även om bomberna skulle sluta falla imorgon, kvarstår ett enormt behov hos barnen i Ukraina.
Women's Consortium of Ukraine delar ut nödpaket till familjer i Zaporizhzhia. Foto: Women's Consortium of Ukraine
Women's Consortium of Ukraine delar ut nödpaket till familjer i Zaporizhzhia. Foto: Women's Consortium of Ukraine
Ända sedan krigets början 2022 har Erikshjälpen varit på plats i Ukraina. En del av vårt arbete innefattar materiellt stöd och nödhjälp, men också psykosocialt stöd för att ge barn trygga platser i kaoset. Det psykosociala stödet fungerar som andningshål från kriget. Barnen ges en plats att leka och vara kreativa som ett sätt att bearbeta det de varit med om. Helt enkelt en plats där de kan vara barn. Ett arbete som inte får upphöra bara för att en fred skulle komma på plats.
Nya samarbetsorganisationer
För att stärka arbetet i landet har Erikshjälpen börjat arbeta tillsammans med tre nya organisationer på plats i Ukraina.
Genom detta vill Erikshjälpen skicka en tydlig signal: Vi lämnar inte Ukraina. Vi växlar upp för att tillgodose de enorma behov som barnen i landet har och som kommer finnas under en lång tid framöver.
Sedan tidigare har Erikshjälpen samarbetat med organisationen Women Consortium of Ukraine (WCU). Organisationen har lång erfarenhet av humanitära insatser, både före och efter Rysslands fullskaliga invasion. WCU stöttar barnfamiljer med kontanter, mat, hygienartiklar, juridisk hjälp och psykosocialt stöd. Nu har insatserna i landet utökats med tre nya organisationer.
Erikshjälpens nya samarbetsorganisationer
Voices of Children
Voices of Children’s Center i Mykolajiv erbjuder psykologiskt stöd till barn genom individuell och gruppbaserad rådgivning samt psykosociala aktiviteter. Varje månad tar centret emot cirka 300 deltagare, varav runt 100 är nya. Organisationen fokuserar på att hjälpa barn hantera krigets trauman och skapa en trygg miljö för deras återhämtning.
Dobrobut
Den ukrainska välgörenhetsorganisationen “Eudemony of Ukraine” arbetar med barn utifrån en icke-våldsprincip som betonar säkerhet, respekt och empati. Under kriget har fokus legat på psykosocialt stöd och att stärka barns motståndskraft genom en trygg och kommunikativ miljö. Arbetssättet anpassas efter barnens ålder och behov för att ge rätt stöd och engagemang.
Martin-club
GO MARTIN-klubben har sedan 1999 stöttat barn och kvinnor som drabbats av fattigdom, krig och våld. Organisationen arbetar för att ge dem sociala färdigheter och möjligheter till ett bättre liv. De främjar en trygg uppväxtmiljö för barn, har nolltolerans mot våld och samarbetar med myndigheter och civilsamhället för att driva sociala reformer.
Lena Elf
Presskommunikatör
Erikshjälpens utlottning av en unik sidenklänning avgjordes i slutet av 2024. Klänningen är designad av Sofia Corneskog från Bankeryd och bars av Sonja Aldén under sex konserter. Nu har vinnaren fått sin klänning – och bli inte förvånad om den kommer att synas på en scen igen.
Egentligen var det mamma Madeleine som vann klänningen. Men den som kommer att bära den i framtiden är hennes dotter Miranda Bergenkull Lorentzson från Göteborg. I mitten av januari besökte Sofia Corneskog henne för att ta mått till de små justeringar som måste göras.
– Jag känner mig precis som när jag hade på mig min brudklänning, lite som en prinsessa. Det är ju väldigt sällan som man är så här fin. Det känns otroligt lyxigt och jag är så taggad på att ha på mig den på scen, säger Miranda när hon provar klänningen.
Det känns otroligt lyxigt och jag är så taggad på att ha på mig den på scen.
”Jag hoppas att jag får tillfälle att använda klänningen på scen en dag”, säger Miranda Bergenkull Lorentzson när hon provar klänningen som Sofia Corneskog gjort.
”Jag hoppas att jag får tillfälle att använda klänningen på scen en dag”, säger Miranda Bergenkull Lorentzson när hon provar klänningen som Sofia Corneskog gjort.
Miranda är 32 år och läser till psykolog. Hon är musikalartist i grunden med en examen från Balettakademin i Stockholm. Samtidigt som hon pluggar håller hon showandet vid liv och uppträder så mycket som hon hinner.
– Jag kommer nog att ha på mig klänningen under lite finare konserter, som när jag sjunger i kyrkor. Det är så bra att toppen och kjolen kan användas var för sig, då går det att klä ner klänningen om man vill. Jag har en vän som snart fyller 40 och då har jag tänkt att bara använda kjolen, men det kanske blir toppen också.
Klänningen är helt i siden, även fodret, och färgen beskrivs enklast som gråblå. ”Den är otrolig. Färgen är så himla fin. Wow”, säger Miranda Bergenkull Lorentzson.
Klänningen är helt i siden, även fodret, och färgen beskrivs enklast som gråblå. ”Den är otrolig. Färgen är så himla fin. Wow”, säger Miranda Bergenkull Lorentzson.
I slutet av november fick mamma Madeleine reda på att hon var vinnaren och då ringde hon direkt till Miranda.
– Min första tanke var: Vad galet, hur kan detta ens hända! Sedan tänkte jag att det var riktigt häftigt. När mamma sa att hon skulle ge klänningen till mig, frågade jag om hon var riktigt säker. Om inte hon ville ha den i stället. Men mamma var säker på att jag skulle få den, säger Miranda.
– Hon ville verkligen göra det för mig och jag är väldigt tacksam för det.
62 140 kronor
Över 380 personer deltog i utlottningen av klänningen och totalt samlades det in 62 140 kronor till Erikshjälpens arbete för barn runt om i världen.
Författare: Johan Larsson.
Fotograf: Lisa Carlbäck.
Det krävs mer än att bara ge ungdomar en formell plats vid bordet; vi måste också ge dem verktyg och stöd för att kunna delta säger Erikshjälpens generalsekreterare Mattias Ingeson och Erikshjälpens Sverigechef Birgitta Johansson.
I år fyller barnkonventionen 35 år. Ända sedan konventionen antogs av FN den 20 november 1989 har den varit en global symbol för skydd och främjande av barns rättigheter. Sverige gjorde dessutom för snart fyra år sedan barnkonventionen till lag, men fortfarande behöver vi ställa oss frågan: Hur långt har vi kommit när det gäller att säkerställa barns rättigheter, i praktiken?
Klyftorna mellan våra bostadsområden växer i allt snabbare takt, en utveckling som tydligt återspeglas i ungas skolresultat, ekonomiska förutsättningar och välmående. De socioekonomiska skillnaderna syns inte bara på individnivå, utan ger hela bostadsområden negativa stämplar. Ungas förutsättningar att lyckas hänger i hög grad samman med var i landet man växer upp.
Vi kan inte längre blunda för den negativa spiralen. Ojämlikheterna i barns förutsättningar måste tas på allvar. Alla unga, oavsett var de växer upp, har rätt till en likvärdig chans till utbildning och ett gott liv. Nu krävs politiska åtgärder för att bromsa utvecklingen.
Sverige, och andra länder som har ratificerat barnkonventionen, granskas vart femte år av FN:s barnrättskommitté. En kontroll av hur man som land lever upp till att tillgodose barns rättigheter. I sin senaste granskning gav FN:s barnrättskommitté Sverige flera anmärkningar. Bland annat att många barn inte upplever att deras röster blir hörda och att svenska myndigheter inte tar barns åsikter på allvar.
Vackra ord och löften räcker inte längre – våra ungdomar förtjänar verkligt inflytande och delaktighet.
Mattias Ingeson Generalsekreterare Erikshjälpen
Birgitta Johansson Sverigechef Erikshjälpen
Mattias Ingeson Generalsekreterare Erikshjälpen
Birgitta Johansson Sverigechef Erikshjälpen
En central aspekt av barnkonventionen är just barns rätt att bli lyssnade på och att deras åsikter ska beaktas i beslut som rör dem. Sverige har gjort flera framsteg när det gäller att involvera barn. Barn och unga har i dag rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem i både familje- och rättsliga sammanhang.
Men det finns fortfarande stora brister i hur barns åsikter beaktas i praktiken, särskilt i situationer som rör migrationsfrågor och socialtjänstens arbete. Det händer att barns röster inte väger lika tungt, vilket leder till att deras perspektiv förbises i beslutsprocesser. Det är ett demokratiskt problem och en förlust för hela samhället. Barns åsikter och erfarenheter bidrar till bättre beslut och lösningar, för oss alla.
Vi hör politiker prata om hur de vill inkludera unga i samhällsutvecklingen, men det krävs mer än att bara ge ungdomar en formell plats vid bordet; vi måste också ge dem verktyg och stöd för att kunna delta.
Många av ungdomarna Erikshjälpen möter i sitt arbete med människor i underprivilegierade bostadsområden känner sig som främlingar i sitt eget land. Ingen bryr sig om vad de tycker. Vi menar att detta kan motverkas genom att alla barn får förutsättningar att delta i samhället, särskilt när det gäller frågor som rör dem. Att barn och unga själva får äga sina frågor, plattformar och mötesplatser.
Minna och Fadek från Erikshjälpen Framtidsverkstad i Helsingborg.
Minna och Fadek från Erikshjälpen Framtidsverkstad i Helsingborg.
Barn och föräldrar behöver få hjälp att tillvara den potential som finns och skapa förutsättningar att utveckla både sig själv och sitt område.
Genom dessa åtgärder skulle det kunna bli en verklighet:
- Delaktighet och Inflytande: Barn och unga ska få förutsättningar och möjlighet till plattformar för att ges inflytande och vara delaktiga på riktigt. Kommuner och statliga myndigheter behöver etablera tydliga strukturer för frågor som påverkar unga.
- Utbildning: Politiker och tjänstepersoner ska erbjudas utbildning om barns rättigheter och särskilt barns rätt till delaktighet och hur de kan främja barns inflytande på ett meningsfullt sätt.
- Barnkonsekvensanalyser: Barnkonsekvensanalyser ska vara en obligatorisk del av beslutsfattande processer, för att säkerställa att barns intressen och rättigheter tas i beaktande.
FN:s barnkonvention är tydlig. Alla barn, utan undantag, ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det innebär rätten till utbildning, hälsa, skäliga levnadsvillkor, skydd mot våld och att få växa upp under förhållanden som ger möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential.
Så nu när barnkonventionen fyller 35 år, låt oss se till att barns rättigheter inte bara blir något som är skrivet på ett papper utan att det implementeras och gäller för alla barn oavsett var de växer upp i Sverige. Vackra ord och löften räcker inte längre – våra ungdomar förtjänar verkligt inflytande och delaktighet.
Nu vill vi vill se konkreta åtgärder från ansvariga politiker och tjänstemän: Ge unga makt att påverka de beslut som formar deras framtid. Vi vill se det nu! Sverige kan inte förlora ytterligare en generation i utanförskap. Låt oss tillsammans skapa ett inkluderande samhälle där ungdomars röster inte bara blir hörda, utan också tas på allvar.
Författare:
Mattias Ingeson, Generalsekreterare Erikshjälpen.
Birgitta Johansson, Sverigechef Erikshjälpen.
Lyssna 