Rekordstort EU-bistånd 2022 bygger på uppblåsta siffror
EU:s bistånd nådde sin hittills högsta nivå 2022, framför allt som effekt av stödet till Ukraina. Men även urholkningen av biståndet nådde nya rekordnivåer. Mer än en femtedel av EU:s bistånd uppfyller inte grundkriterierna för att definieras som bistånd. Detta framkommer i AidWatch-rapporten som tas fram av CONCORD Europa varje år.
Från Afrika till Ukraina
EU:s bistånd ökade till 0,59 procent av bruttonationalinkomsten, BNI, under 2022, att jämföra med 0,48 procent 2021. Stödet till Ukraina och närområdet stod för så gott som hela ökningen av EU:s och medlemsstaternas bistånd. Samtidigt minskade biståndet till Afrika söder om Sahara med hela 7,8 procent 2022. Där finns majoriteten av de enligt FN:s definition minst utvecklade länderna, och många av de människor som drabbas hårdast av effekter av klimatförändringar, krig och konflikter, växande skuldbördor och hot mot livsmedelsförsörjningen.
Många barn och unga som vi möter i länder som Burkina Faso och Sydsudan blir idag svikna av beslutsfattare som inte står upp för barns rättigheter enligt barnkonventionen. Det gäller beslutsfattare både i de länderna och i Europa.
Endast tre länder, Luxemburg, Sverige och Tyskland, nådde åtagandet om att avsätta minst 0,7 procent av BNI i bistånd. För första gången på fyra decennier hamnade Danmark under 0,7 procent.
– Inom Erikshjälpen har vi fullt fokus på att använda våra knappa resurser för att bekämpa fattigdom och bidra till Globala målen. Det minsta man kan förvänta sig i det kritiska globala läget just nu är att våra beslutsfattare i Sverige och EU använder biståndet så att de mest utsatta nås först och får mest, säger Daniel Grahn.
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen.
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen.
Urholkat bistånd
Så mycket som var femte biståndspeng, hela 20 miljarder euro, rapporteras som bistånd men uppfyller inte kriterierna. Pengarna fokuserar inte på de människor i fattigdom och förtryck de är avsedda för.
– Vi arbetar med 3,5 miljoner bönder i 20 länder. Ofta kvinnor. De kämpar mot torka, skyfall, översvämningar och växande hunger i en ekonomisk kris som chockhöjt priser på utsäde, frön och bränsle. Det finns en grundläggande orättvisa i hur de drabbas av klimatförändringar, krig och ojämlikheter som de inte har orsakat, säger Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect.
Den största delen av urholkningen står användandet av biståndsmedel för att täcka inhemska flyktingkostnader för. Det har lett till att några EU-medlemsstater 2022 ger så mycket som hälften, i vissa fall ännu mer, av sitt bistånd till sig själva. Totalt utgör inhemska flyktingkostnader 13,9 miljarder euro. En annan bidragande orsak är att medlemsländer överdriver hur mycket av deras långivning som är bistånd med hela 1,7 miljarder euro.
I halvtid står vi längre ifrån flera av de Globala målen än när vi började. Nu måste trenden vända snabbt! Både pandemin och stödet till Ukraina visar att vi kan när vi vill. Beslutsfattare i EU måste klara av att se världen också bortom Europa.
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect.
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect.
Sverige
I Sverige blev det 3,9 miljarder kronor som i slutändan gick till att täcka inhemska flyktingkostnader, efter ett år av många och plötsliga budgetändringar. Eftersom Migrationsverkets prognoser visat sig vara överdrivna användes inte 2,1 miljarder kronor. Regeringen, varken den nuvarande eller föregående, har ändå inte återfört pengarna till biståndsverksamheten.
Det är stötande att Sverige inte klarar av att ta emot människor som flyr krigets fasor i Ukraina utan att ta pengarna från utsatta grupper i Afrika, Asien och Latinamerika.
Samtidigt som EU-biståndet ökar totalt sett minskar Sveriges bistånd till 0,9 procent av BNI, och minskningen förväntas fortsätta under de kommande åren.
Läs mer om Sveriges förväntade minskning av bistånd, ”Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet står fast vid enprocentsmålet”.
– Det var också förfärligt att se hur mycket arbetet försvårades för våra medlemmar och deras samarbetspartners för att denna och tidigare regeringar hanterade flytten av pengar mellan Sidas och Migrationsverkets budgetar så illa. Ett mer stabilt och långsiktigt system måste till för detta, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCIv.
Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCIv.
Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCIv.
Fakta Aidwatch-rapporten
AidWatch-rapporten tas fram årligen av den europeiska plattformen för hållbar utveckling och internationellt samarbete, CONCORD Europa. CONCORD Sverige är en av 26 nationella plattformar inom CONCORD Europa.
CONCORD Sverige har samordnat arbetet med rekommendationerna till den svenska regeringen på Sverigesidan i rapporten. Här följer en kortversion av dem:
- Säkerställ att alla förslag i biståndspolitiken kopplar tydligt till det riksdagsbundna övergripande målet med biståndet, till ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv, och upprätthåller de internationella principerna för effektivt utvecklingssamarbete och OECD DAC-reglerna.
- Behåll tyngdpunkten i biståndet på de minst utvecklade länderna, där behoven är störst och möjligheten att mobilisera andra finansiella resurser är minst, och säkerställ att processen för landfokusering är väl genomtänkt och transparent med tydliga kriterier.
- Öka budgettransparensen, både när det gäller biståndets nivå av BNI, och att åtgärda den återkommande överbudgeteringen av inhemska flyktingkostnader ur biståndet.
- Håll löftet om ökat finansiellt stöd till civilsamhället, kvinnors och flickors rättigheter, samt demokrati- och människorättsförsvarare.
Läs mer om CONCORD Europa.
Länk till rapporten i sin helhet: Aidwatch 2023
Författare: Lena Elf
Publicerad: 20 oktober 2023
Lyssna 