Barnrättsarbete-arkiv - Sida 9 av 10 - Erikshjälpen

Först en intensiv värmebölja. Därefter kraftigt regn. Norra Indien har drabbats av rejäla översvämningar som har fört med sig enorm förstörelse och upp mot 200 dödsfall. Erikshjälpen bidrar med hjälp till drabbade hushåll genom den lokala partnerorganisationen EFICOR.

I juli svepte monsunregnet in över norra Indien. Perioden beräknas pågår fram till september och nederbörden är oerhört viktig för det indiska jordbruket. Men med regnet kommer även översvämningar och följderna är ofta förödande med såväl dödsfall som helt förstörda samhällen.

Så ser det ut just nu i norra Indien. Här har vädret blivit alltmer extremt under de senaste åren och årets monsunregn kom efter en lång och intensiv värmebölja. Resultatet blev snabbt katastrofalt med flera jordskred och kraftiga översvämningar. Värst drabbades områdena längs Indiens stora floder där invånarna har tvingats fly tomhänta från sina hem och söka tillfälligt skydd i provisoriska tält.

Människor som står på gatan i ett katastrofdrabbat område i norra Indien.

Stödpaket till nästan 600 hushåll

Upp mot 200 dödsfall har rapporterats från sex delstater samtidigt som förstörda hus, broar och vägar har ödelagt både mindre byar och större samhällen. Erikshjälpens lokala samarbetsorganisation EFICOR var snabbt på plats i områdena Punjab, Himachal Pradesh och Delhi för att bistå med såväl akut hjälp som ekonomiskt stöd till de drabbade hushållen.

Erikshjälpen bidrar till en insats som är fokuserad till de familjer som har drabbats av översvämningar längs floden Yamuna i östra Delhi. Här har stödpaket med mat, redskap och skyddsmaterial delats ut till nästan 600 hushåll – främst till utsatta grupper som personer med funktionsnedsättning, änkor och ensamstående kvinnor. Förhoppningen är att ytterligare 300 hushåll i Delhi ska få stödpaket under de kommande veckorna.

Hopp om att kunna flytta hem igen

Sedan EFICOR påbörjade insatsen i mitten av juli har över 1 700 hushåll fått hjälp i form av stödpaket eller ekonomiskt stöd. Hjälp som ger de drabbade familjerna hopp. Hopp om att klara av alla de utmaningar som översvämningarna för med sig och hopp om att så småningom kunna flytta tillbaka till sin hem. För EFICOR fortsätter arbetet i de drabbade områdena och målsättningen är att nå sammanlagt 5 000 hushåll i Punjab, Himachal Pradesh och Delhi.

Författare: Johan Larsson

Ge till katastroffonden

Lyssna

Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina är nästan 2 miljoner barn i behov av humanitärt stöd. Många barn är på flykt ensamma, genom otrygga och farliga miljöer. Erikshjälpen är delaktiga i hjälpinsatser för att stötta barn och familjer i Ukraina – de som tagit sig över landets gränser och de som är kvar.

Så ger vi stöd till de som flyr

Vi förmedlar omedelbar hjälp till människor på flykt, med särskilt fokus på barnens situation – hur de kan få skydd om de separeras från sina familjer, skiljs från sina föräldrar eller när institutioner evakueras.

Vi arbetar sedan många år tillbaka i Ukrainas grannländer Rumänien och Moldavien, med ett av våra regionkontor placerade i Rumänien. Tillsammans med lokala partnerorganisationer och personal på plats ser vi till att ge stöd till de familjer som kommer över gränsen från Ukraina.

Våra insatser genomförs i olika faser. Vi delar upp insatserna för att kunna ge uthållig hjälp över en längre tid.

Vi ger flyktingar den information de behöver

Vi hjälper ukrainska flyktingar att registrera sig och ger dem den information de behöver; från säkra transporter till vilka rättigheter de har. Vi gör det för att minska de risker som ökar vid flykt, som till exempel trafficking.

Vi erbjuder psykosocialt stöd på trygga mottagningscenter

I Moldavien bistår vi med psykosocialt stöd och trygga barnaktiviteter på mottagningscenter för ukrainska flyktingar. På våra mottagningscenter är det många minderåriga som kommit över gränsen utan föräldrar eller andra vårdnadshavare, som saknar dokumentation.

Vi hjälper familjer på flykt att hålla kontakten

I Rumänien fokuserar Erikshjälpen på socialstöd till barn och familjer som kommer över gränsen och där har man också inlett ett samarbete med organisationer som specialiserat sig på översättning, till ukrainska och ryska.

Genom ett samarbete med NetOnNet i Sverige kan Erikshjälpen, via sin partner, förse flera mottagningscenter i Rumänien med laddare till mobiltelefoner – något som många av de som flytt glömde i flykten men som är nödvändigt för att kunna hålla kontakten med de familjemedlemmar och vänner som är kvar i Ukraina.

Vi stöttar ukrainska flyktingar i Sverige

Barn och familjer på flykt är välkomna till Erikshjälpen Framtidsverkstad som finns på flera orter i Sverige. Här kan man delta i aktiviteter som utformas tillsammans med andra barn och familjer på orten för ökad samhörighet, nätverksbyggande och personlig utveckling. Insatserna erbjuder vi i samverkan med lokala aktörer från både myndigheter och civilsamhälle.

Så ger vi stöd till de som är kvar

Våra insatser inne i Ukraina syftar till att hjälpa och stötta de barn och familjer som tvingas söka skydd i skyddsrum eller lever som internflyktingar. Vår partner på plats i landet arbetar med att förse de utsatta med mat, vatten, filtar, kläder och andra förnödenheter. Vi erbjuder även psykosocialt stöd och socialhjälp till drabbade människor – direkt på plats men även via telefon och internet.

Många av internflyktingarna är barn och unga. De tvingas till svåra rutter, med osäkra transporter och boenden. Vi arbetar för att stärka deras skydd, med hjälp av våra lokala partners, som arbetar på plats för att möta varje barns unika behov.

Författare: Elin Jonsson

Erikshjälpen arbetar för att fler flickor ska kunna gå i skolan, för att ge dem möjlighet att själva kunna påverka sina liv och sin framtid. Under den internationella utbildningsdagen den 24 januari uppmärksammar vi vårt arbete i Bangladesh, som är ett av projekten i Postkodlotteriets stora temasatsning för flickors utbildning.

260 miljoner barn i världen går inte i skolan, trots att alla barn har rätt till det. Av de barn som går miste om sin skolgång är flickor klart överrepresenterade. Erikshjälpen arbetar på många sätt för att ändra på det.

I Bangladesh kustområden är fattigdomen enorm. Situationen gör att barnarbete, skolavhopp, barnäktenskap och migration på grund av klimatförändringar är en stor del av barnens vardag. De statliga skolorna som finns i dagsläget räcker inte till och det är svårt att rekrytera lärare. Många flickor slutar skolan redan efter klass fem.

Från avhopp till hopp

Under sommaren 2022 inledde vi ett treårigt projekt i två av Bangladesh fattigaste kustdistrikt – där de första spadtagen togs för att bygga åtta nya skolor. Projektet ”Från avhopp till hopp”, gör Erikshjälpen tillsammans Codec och Friendship – två lokala partnerorganisationer.

Arbetet finansieras av Postkodlotteriet, där Erikshjälpen är en av sju organisationer som tillsammans fått 50 miljoner kronor för att främja flickors rätt till utbildning. Läs mer om Postkodlotteriets temasatsning här.

Det här gör vi i projektet

Vi bygger åtta skolor för klass sex till åtta (motsvarande högstadiet).
Skolorna placeras nära barnens hem för att förhindra skolavhopp.
Skolorna byggs med hållbar teknik och solpaneler, för att möjliggöra digital utbildning via bildskärmar av några av Dhakas bästa lärare.
Vi låter barnen delta i barnrättsgrupper där deras självförtroende stärks, så att de kan växa som individer och lära sig att stå upp för sig själva.
Vi kommer att öka familjers beredskap i förhållande till klimatförändringar och kraftiga väderomställningar.
Vi driver påverkansarbete i området, så att vuxenvärlden tar flickors rätt till utbildning på allvar.

I arbetet är de blivande studenterna en del av projektet, och vi kommer att följa dem på deras väg mot utbildning. De är med i diskussioner kring bygget och deltar i workshops där de får drömma och planera tillsammans.

Hela samhället gynnas av flickors rätt till utbildning

Att satsa på utbildning för flickor är att satsa på hela samhällen. Fler barn får större valmöjligheter, kan få jobb och blir mer självständiga. Det är livsviktigt både för dem, deras familjer och samhället runt dem.

I veckan besökte Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi Erikshjälpens Framtidsverkstad i Gränby, Uppsala. Ungdomarna i Framtidsverkstaden presenterade sin verksamhet och fick ställa frågor till Märta som berörde olika ämnen, som orättvisor i kollektivtrafiken och den växande psykiska ohälsan bland unga.

– Det var otroligt inspirerande att höra om Erikshjälpens arbete i Gränby. De jobbar brett för att ge barn, unga och föräldrar en känsla av delaktighet och självbestämmande i sin stadsdel, berättar Märta.

I Gränby upplever många barn och unga att det finns en stark negativ bild av området och de som bor där. Erikshjälpens Framtidsverkstad har blivit en plattform där unga kan göra sina röster hörda gentemot allmänhet och beslutsfattande personer.

– Att unga blir mer delaktiga i hur bostadsområden utvecklas gör dem mer inkluderande, trygga och levande, säger Hanna Löfstrand, Enhetschef för Erikshjälpens Framtidsverkstad.

Om vi ska kunna bryta den negativa kriminella spiralen så behöver resurser sättas in tidigt från olika håll, för att barn som far illa hemma eller har hamnat snett fångas upp.

Märta Stenevi

Om Erikshjälpen Framtidsverkstad i Gränby

Erikshjälpens Framtidsverkstad i Gränby startade våren 2021. Idag finns det många olika aktiviteter för både tjejer och killar. Som olika typer av grupper i dans, kill- och tjejgrupper, natur- och kultur, men man har också börjat med att anordna läger för ungdomarna.

– Vi har också ett positivt samarbete med kommunen med ferieungdomar, som nu går in på sitt tredje år, berättar Hanna Löfstrand. I år med fokus på aktiviteter för barn på olika fritids som ska ge ungdomarna ökade kunskaper i barnkonventionen utifrån Erikshjälpens material, ”Barnrättsäventyret”.

Märta Stenevi fick tid till att prata med ungdomarna i Gränby. Det blev ett samtal som handlade om allt från orättvisor i
kollektivtrafiken till den ökade psykiska ohälsan bland unga.

Märta Stenevi pratar med ungdomar från Erikshjälpen Framtidsverkstad.

Engagerade samtal om orättvisor och psykisk ohälsa

När Erikshjälpens Framtidsverkstad och ungdomarna fått berätta om verksamheten i Gränby var det dags för ungdomarna att ställa frågor till Märta Stenevi. Det blev ett bra samtal som handlade om allt från orättvisor i kollektivtrafiken till den ökade psykiska ohälsan bland unga.

– Jag har under våren rest runt i landet och träffat poliser, lärare, socialarbetare och aktörer från civilsamhället som alla jobbar med ungdomar, berättar Märta Stenevi och fortsätter:

– Alla säger samma sak. Om vi ska kunna bryta den negativa kriminella spiralen så behöver resurser sättas in tidigt från olika håll, för att barn som far illa hemma eller har hamnat snett fångas upp.

Erikshjälpen Framtidsverkstad erbjuder ungdomar en plats och ett sammanhang där de kan vara i sommar – för alla barns rätt till en meningsfull fritid.

Sommarlovet är den tid på året då många av de ojämlika uppväxtvillkor som finns i Sverige blir som allra tydligast. Skolavslutningar och studentfiranden står för dörren, och många barn och ungdomar får nu ett välförtjänt sommarlov efter ett flitigt läsår. Men sommarlovet är också en tid som skaver för många.

Många familjer i Sverige har det extra tufft ekonomiskt under sommarperioden. Alla har inte råd att åka i väg på semester och många barn stannar hemma, utan något att göra.

Ungdomar saknar de resurser som krävs för att få ett första sommarjobb, vilket leder till brist på aktiviteter och en sysselsättning under flera månaders tid. En brist som kan leda till en känsla av hopplöshet – en känsla och situation som kriminella gäng gärna utnyttjar för att rekrytera nya medlemmar.

En pojke springer med en jättestor såpbubbla genom ett bostadsområde.

Vi erbjuder feriepraktik under sommaren

Varje år tar Erikshjälpen Framtidsverkstäder in ungdomar som feriepraktikanter och erbjuder dem en sysselsättning under sommaren. Feriepraktiken ger ungdomarna ett sammanhang, men också en inkomst och lärdomar som går att bygga vidare på kommande somrar – som en värdefull rad i ett CV. Under feriepraktiken får ungdomarna anordna aktiviteter för andra ungdomar, delta i lokala evenemang och vara med och påverka genom att exempelvis intervjua makthavare.

Erikshjälpen Framtidsverkstad Linköping välkomnar fyra ungdomar som gör sin feriepraktik på plats i området Skäggetorp i år.

– Jag ser fram emot att få göra roliga aktiviteter för barn och unga i Skäggetorp, säger en av ungdomarna när de träffas för en introduktion vid Framtidsverkstaden den 2 juni.

För vidare information

Erikshjälpen Framtidsverkstad

Stötta Erikshjälpen Framtidsverkstad

Din gåva spelar en viktig roll i arbetet med våra Framtidsverkstäder. Det är genom ditt engagemang för barns rättigheter som vi kan driva Framtidsverkstäderna och erbjuda ungdomar i underprivilegierade områden en sysselsättning över sommaren. Ge en gåva till vårt arbete för barn i Sverige. och var med och ge fler barn rätt till en meningsfull sommar.

I veckan godkände Ugandas president en av världens strängaste hbtqi-lagar – där bland annat ”förvärrad homosexualitet” kan leda till dödsstraff. Erikshjälpen tar kraftigt avstånd till den nya lagen då den kränker mänskliga rättigheter och försvårar vårt arbete i landet.

Uganda har sedan länge haft stränga antigaylagar. 2014 undertecknade Ugandas president Yoweri Museveni, en kontroversiell lag som syftade till att förbjuda homosexualitet. Lagen innebär stränga straff för samkönade relationer och ”homosexuella handlingar”, inklusive livstids fängelse för upprepade brott. Nu skärps lagarna ytterligare – vilket betyder att en människas sexualitet i landet kan leda till dödsstraff. De nya lagarna riktar sig även mot bisexuella, transpersoner och queera.

En regnbågsfärgad HBTQ flagga svajar i vinden.

En fråga om mänskliga rättigheter

Erikshjälpen har flera insatser i Uganda, där vi arbetar tillsammans med lokala partnerorganisationer för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses. Vårt arbete vilar på FN:s barnkonvention som lyfter alla individers lika och unika värde, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, livsåskådning eller religion.

Att straffa människor på grund av deras sexualitet äventyrar deras grundläggande friheter och rättigheter. Lagarna skapar dessutom ett klimat av fruktan och hat, vilket leder till stigmatisering, förföljelse och våld – där människor tvingas leva i hemlighet eller fly landet för att undvika trakasserier och diskriminering.

Vi tar kraftigt avstånd från den nya lagen. Den kränker inte bara alla människors rätt till sin sexualitet, det är en kränkning mot mänskliga rättigheter – något som försvårar vårt viktiga arbete för barnen i Uganda. Och världen de drömmer om.

Vår värdegrund

Östafrika

HBTQI (RFSL)

Tidigare ville 15-åriga Soeum inte prata så mycket om mens. Hon tyckte det var pinsamt och visste inte riktigt vad som hände i kroppen. Tack vare Erikshjälpens insats i Kambodja har hon nu inga problem med att be om hjälp – eller att gå till skolan under mensen.

Skolan betyder allt för 15-åriga Soeum Sreynoch i den lilla byn Chrey Thom i nordvästra Kambodja. Här får hon läsa sitt favoritämne biologi, här träffar hon alla sina vänner och här möter hon dagligen sina fantastiska lärare. Drömmen är att en dag själv bli lärare och bidra till en trygg uppväxt för de lokala barnen.

Men alla flickor i Kambodja har inte samma möjligheter som Soeum.

Särskilt inte i de avlägsna byarna i nordvästra Kambodja där kunskapen är låg kring flickors personliga hygien, där tillgången till mensskydd är bristfällig och där skolorna ofta saknar säkra miljöer för att eleverna ska kunna hålla en god menshälsa.

Allt detta gör att många flickor stannar hemma från skolan – eller i värsta fall hoppar av i förtid.

– Vi fick helt fel information om mens tidigare och det spreds många rykten bland vänner och de äldre i byn. Att det gör väldigt ont, att det är farligt och att det är skamligt att prata om. Men nu har vi fått utbildning i skolan om personlig hygien och hur kroppen fungerar under mensen, säger Soeum.

Vi fick helt fel information om mens tidigare och det spreds många rykten bland vänner och de äldre i byn. Att det gör väldigt ont, att det är farligt och att det är skamligt att prata om. Men nu har vi fått utbildning i skolan om personlig hygien och hur kroppen fungerar under mensen, säger Soeum.

Här i nordvästra Kambodja jobbar Erikshjälpen tillsammans med den lokala organisationen Hagar med att öka kunskapen om menshälsa bland invånarna i de små byarna. Arbetet har gjort stor nytta och bidragit till att gamla vanor och traditioner börjar ersättas med ny kunskap och en större öppenhet kring flickors personliga hygien.

– Jag vill se en förändring. Det här är ett problem som hindrar flickors möjligheter till utbildning och säkerhet, säger Soeum.

De rutiner kring mens som tidigare fanns i Soeums by var oftast smärtsamma och direkt skadliga för flickorna. Som att gå ner till den närliggande floden för att tvätta sig och minimera smärtan med det kalla vattnet.

Nu finns det en helt annan kunskap i byn kring vikten av en god miljö med tillgång till rent vatten, tvål och säkra toaletter. Något som i förlängningen gör att fler flickor vill gå till skolan även när de har mens.

– Ibland mår jag inte särskilt bra när mensen kommer i skolan. Jag kan få magknip, dåligt humör och kan vara otrevlig mot mina vänner. Men allt kan också vara precis som vanligt. Jag har i alla fall aldrig behövt stanna hemma på grund av min mens, säger Soeum.

Soeum, en flicka från Kambodja, sitter och läser vid ett bord. Hon syns i profil. I bakgrunden syns grönska i form av buskar och träd.

I bostadsområden där Erikshjälpen Framtidsverkstad finns upplever många barn och unga att det finns en negativ bild av deras område och de som bor där. Det vill de ändra på. Framtidsverkstäderna har blivit en plattform där unga kan göra sina röster hörda. Men också en plats för deras egna intressen och drömmar.

Läxhjälp är en populär aktivitet som Erikshjälpens Framtidsverkstad i bostadsområdet Ekön i Motala anordnar tillsammans med fotbollsklubben Dribbla United. En av dem som hjälper barnen med läxorna är sextonårige Nassir Ali. Även om Nassir aldrig själv fått hjälp med sina läxor vill han gärna ge den möjligheten till de yngre eleverna i området.

Jag ser mig själv i barnen

Nassir Ali

Barn sitter tillsammans och gör läxor vid ett träbord utomhus.

– Jag ser mig själv i barnen, säger han. När läxläsningen är avklarad får barnen fika för att fylla på med energi innan fotbollsträningen börjar. För den som inte vill spela fotboll ordnas andra aktiviteter.

Ekön är ett mångkulturellt område där det bor många barn. Det är också det enda området i Motala där det inte finns någon fritidsgård. Genom att erbjuda barn och ungdomar gratis aktiviteter, läxhjälp och samtalsgrupper är Framtids- verkstaden med och jämnar ut uppväxtvillkoren i Motala, samtidig som de ger fler unga en meningsfull fritid.

– Jag hade önskat att Erikshjälpens Framtidsverkstad funnits när jag var yngre. Då skulle jag haft något att göra och det hade varit enklare för min mamma, säger Nassir.

Lyssna

I Erikshjälpens Framtidverkstäder skapas framtidstro och gemenskap. Barn och ungdomar får där en trygg plats att uttrycka sig och utvecklas på. Det gör att de unga kan förverkliga sin fulla potential, samtidigt som de tar tillbaka narrativet om sina hemorter.

Gränby ligger strax norr om centrala Uppsala. Det är ett av de områden som i medierna beskrivs som ett ”utanförskapsområde”. Visst finns det sociala utmaningar i området men Sudi Osman köper inte beskrivningen om att Gränby skulle vara otryggt.

– Mycket har förändrats till det bättre i Gränby sedan 2019. Folk har kollat illa på vårt område men de som lever här jobbar för att det ska bli bättre. Du ska inte behöva känna dig orolig i Gränby, berättar Sudi.

Sudi står med micken i handen vid talarpodiet. På väggen bakom står orden Livet och politiken i stora bokstäver.

Framtidsverkstaden har blivit som mitt andra hem

Sudi Osman

Sudi är idag 17 år och kom i kontakt med Erikshjälpens Framtidsverkstad för första gången under våren 2022. Hon blev erbjuden att arbeta i Framtidsverkstaden på sportlovet och tänkte först att det kunde vara ett bra första jobb och lite extra pengar i plånboken. Men väl på plats hittade hon en plats som var mer av ett sammanhang än ett jobb.

–Alla vi som träffas här blir som vänner. Vi kan både ha roligt på aktiviteter tillsammans men också prata om viktiga saker. Framtidsverkstaden har blivit som mitt andra hem, säger Sudi.

När du pratar med Sudi märker du snabbt att det är en tjej med skinn på näsan som brinner för Gränby och de ungdomar som bor där. Hennes engagemang och röst tog henne till Almedalen 2022 där hon deltog i ett panelsamtal om ungas uppväxtvillkor i Sverige som Erikshjälpen arrangerade.

Nu kan Sudi bli igenkännd i Gränby som ”Du från Framtidsverkstaden!” och det är en roll som hon trivs med.

–När ungdomar ser att jag är med och gör skillnad förstår de att de också kan göra det! Vi har alla viktiga perspektiv att bidra med, säger Sudi

Vi har alla viktiga perspektiv att bidra med

Sudi Osman

För två år sedan gick Helena och Tessan 100 000 steg för första gången. De var övertygade om att de ville göra det igen, och nu är det dags! Fredagen den 19 maj kommer de gå 100 000 steg på 24 timmar. Som en del av utmaningen har de startat en egen insamling för Erikshjälpen, där de samlar in pengar för att stödja barns rätt till trygghet och skydd.

Idén om att starta en egen insamling för Erikshjälpen kom av att de två vännerna Helena och Tessan ville ta sig an utmaningen med att gå 100 000 steg på 24 timmar igen efter två år sedan de senast gjorde det.

-Vi klarade det, och det är det tuffaste och roligaste vi gjort! säger Tessan.

Efter den promenaden visste de att de ville göra det igen vid ett annat tillfälle, och att de då skulle förena nytta med nöje och samla in pengar för en god sak.

– Jag gjorde lite efterforskningar och hittade till slut Erikshjälpen, för att det är störst andel som faktiskt går till ändamålet man samlar in till och att vi hade möjlighet att skapa en egen insamling så vi ser hur mycket vi faktiskt lyckas få ihop, berättar Tessan.

Deras insamling kommer pågå under hela vandringen, och går till vårt arbete för barns rätt till trygghet och skydd.

Tessan och Helena är fantastiska exempel på hur man kan göra en positiv förändring i världen genom att kombinera en personlig utmaning med ett meningsfullt ändamål. Genom att gå 100 000 steg på bara 24 timmar har de inte bara visat vad en enskild individ kan åstadkomma, utan de inspirerar också andra att engagera sig i viktiga frågor.

Stötta Helena och Tessans insamling

Swisha ”100 000 steg” till 9009283 för att stötta Helena och Tessans insamling för barns rätt till trygghet och skydd.

Vill du starta en egen insamling för Erikshjälpen?

Om du känner dig inspirerad av Tessan och Helenas insats och vill bidra till vårt arbete för barns rättigheter, kan du enkelt starta din egen insamling för Erikshjälpen.

Varje gåva spelar roll och kan göra en stor skillnad i ett barns liv. Tillsammans kan vi alla göra vår del för att skapa en bättre värld för barnen.

Helena och Tessan. Båda ler stort mot kameran. De är utomhus och det är kalt så de har jacka, halsduk och mössa båda två. De är i skogsmiljö och i bakgrunden syns en sjö.

Starta egen insamling

Ge varje månad

Humanitärt stöd

Bli volontär på Erikshjälpen Second Hand

Erikshjälpen Ungagerad

Eventkalender