Terese Fredenwall

Terese Fredenwall har släppt fem soloalbum, skrivit musik åt bland andra Jenny Berggren och Danny Saucedo och deltagit i den svenska melodifestivalen. Men framgång har aldrig varit hennes mått på lycka, utan mening.
– För mig handlar allt om mötet. Att mina berättelser får liv i mötet med någon annan, ett möte där jag blir berörd och där någon annan blir berörd. Där vi kommer bakom fasaderna, får sätta ord på känslor som är väldigt svåra och där vi kan förenas i känslan av att inte vara ensam.

När Terese Fredenwall under 2020 inledde sitt samarbete med Erikshjälpen var det med en tydlig önskan om att med sin musik få vara en röst för dem som sällan kommer till tals. Framför allt brinner hon för Erikshjälpens arbete för barns rätt till trygghet och skydd, som bland annat innefattar arbete mot människohandel, våld och sexuell exploatering.
–  Genom musik kan man mobilisera och samla människor, väcka empati och skapa en närhet som gör det lättare att få ett engagemang för berättelser som annars kan kännas väldigt långt borta från ens egen verklighet. Det tror jag kommer att vara en av mina viktigaste uppgifter som ambassadör för Erikshjälpen.

En sådan berättelse för Terese är den om ”Evelyn”.
– Verkligen. Vissa människor flyttar omedelbart in i hjärtat på en och Evelyn är en av dem.

”Evelyn”, flickan som egentligen heter något annat, och som fått en helt egen låt uppkallad efter sig, träffade Terese när hon besökte ett rehabiliteringscenter för gatubarn i Kenya som drivs av Erikshjälpens partnerorganisation. Evelyn var bara tio år men redan omänskligt hårt märkt av livet. I låten beskrivs hur hon utsatts för våld av sin mamma, sexuella övergrepp av de olika män som passerade i hemmet och hur hon slutligen var den som fick vårda sin mamma när hon insjuknade och gick bort i aids.
– Jag tänker ofta på Evelyn och undrar hur hon har det. Hennes högsta dröm var att bli en sångerska. Så det känns väldigt fint att på ett sätt få dela scen med henne och att hennes historia får ge röst åt fler.

Författare: Patricia Franzén