Från Afrika till Ukraina

EU:s bistånd ökade till 0,59 procent av bruttonationalinkomsten, BNI, under 2022, att jämföra med 0,48 procent 2021. Stödet till Ukraina och närområdet stod för så gott som hela ökningen av EU:s och medlemsstaternas bistånd. Samtidigt minskade biståndet till Afrika söder om Sahara med hela 7,8 procent 2022. Där finns majoriteten av de enligt FN:s definition minst utvecklade länderna, och många av de människor som drabbas hårdast av effekter av klimatförändringar, krig och konflikter, växande skuldbördor och hot mot livsmedelsförsörjningen.

Endast tre länder, Luxemburg, Sverige och Tyskland, nådde åtagandet om att avsätta minst 0,7 procent av BNI i bistånd. För första gången på fyra decennier hamnade Danmark under 0,7 procent.

– Inom Erikshjälpen har vi fullt fokus på att använda våra knappa resurser för att bekämpa fattigdom och bidra till Globala målen. Det minsta man kan förvänta sig i det kritiska globala läget just nu är att våra beslutsfattare i Sverige och EU använder biståndet så att de mest utsatta nås först och får mest, säger Daniel Grahn.

Urholkat bistånd

Så mycket som var femte biståndspeng, hela 20 miljarder euro, rapporteras som bistånd men uppfyller inte kriterierna. Pengarna fokuserar inte på de människor i fattigdom och förtryck de är avsedda för.

– Vi arbetar med 3,5 miljoner bönder i 20 länder. Ofta kvinnor. De kämpar mot torka, skyfall, översvämningar och växande hunger i en ekonomisk kris som chockhöjt priser på utsäde, frön och bränsle. Det finns en grundläggande orättvisa i hur de drabbas av klimatförändringar, krig och ojämlikheter som de inte har orsakat, säger Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect.

Den största delen av urholkningen står användandet av biståndsmedel för att täcka inhemska flyktingkostnader för. Det har lett till att några EU-medlemsstater 2022 ger så mycket som hälften, i vissa fall ännu mer, av sitt bistånd till sig själva. Totalt utgör inhemska flyktingkostnader 13,9 miljarder euro. En annan bidragande orsak är att medlemsländer överdriver hur mycket av deras långivning som är bistånd med hela 1,7 miljarder euro.

Sverige

I Sverige blev det 3,9 miljarder kronor som i slutändan gick till att täcka inhemska flyktingkostnader, efter ett år av många och plötsliga budgetändringar. Eftersom Migrationsverkets prognoser visat sig vara överdrivna användes inte 2,1 miljarder kronor. Regeringen, varken den nuvarande eller föregående, har ändå inte återfört pengarna till biståndsverksamheten.

Samtidigt som EU-biståndet ökar totalt sett minskar Sveriges bistånd till 0,9 procent av BNI, och minskningen förväntas fortsätta under de kommande åren.

Läs mer om Sveriges förväntade minskning av bistånd, ”Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet står fast vid enprocentsmålet”.

– Det var också förfärligt att se hur mycket arbetet försvårades för våra medlemmar och deras samarbetspartners för att denna och tidigare regeringar hanterade flytten av pengar mellan Sidas och Migrationsverkets budgetar så illa. Ett mer stabilt och långsiktigt system måste till för detta, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCIv.

Länk till rapporten i sin helhet: Aidwatch 2023

Författare: Lena Elf