– Situationen är olidlig, det är förfärligt att hoppet om fred och försoning i regionen kan ha grusats för flera generationer framåt, säger Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.

I en konflikt är barn särskilt sårbara och krig är den yttersta kränkningen av barns rättigheter. Ändå blir det allt vanligare att skolor, sjukhus och bostadshus är mål för krigförande länder. En strategi som strider mot all humanitär rätt och mänsklig värdighet.

– Det finns inget så djävulskt som att angripa barn, att använda dem som sköldar eller vapen, säger Daniel Grahn.

Nyligen översteg antalet dödsfall 25 000 i Gaza. Drabbade är främst civila och en tredjedel är barn. De som överlever bomber och markstrider riskerar i stället att dö av sjukdom, svält och uttorkning, om inte humanitär hjälp når fram i tid.

Erikshjälpen har ingen egen personal på plats eller genomför något direkt arbete i regionen, men vi följer utvecklingen noga.

– Kriget som drabbar oskyldiga barn på båda sidor är fullständigt oförsvarligt. Vi fördömer varje enskilt övergrepp mot barn, oavsett vilken sida av gränsen det sker, säger Daniel Grahn.

Erikshjälpen uppmanar alla inblandade i konflikten att respektera internationell humanitär rätt och sätta barns rättigheter främst. I vår roll vädjar vi till Sveriges regering att göra allt som står i dess makt för att nå en bestående vapenvila.

Våldet mot barn i Gaza och Israel måste få ett slut!

Bilder med sjukvårdspersonal är från Individuell Människohjälps (IM) partnerorganisation Palestinian Medical Relief Society (PMRS).

Författare: Daniel Grahn

Oro för kopplingen mellan handel och bistånd

– Det finns några positiva inslag i regeringens nya biståndspolitik, men framför allt mycket som väcker oro. Ett exempel är den tydliga koppling mellan handel och bistånd som nu leder till att man vänder ryggen till några av de länder som behöver mest stöd, säger Erikshjälpens internationella chef Anders Malmstigen.

”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt” heter regeringens reformagenda som ska bestämma riktningen för Sveriges framtida globala utvecklingsarbete.

När regeringens reformagenda för bistånd släpptes i början av december väntade Erikshjälpen med spänning på regleringsbrevet till Sida för att se vilka specifika följder den nya reformagendan skulle få. Regleringsbrevet med direktiv till Sidas verksamhet kom veckan efter och går till stor del i linje med de förändringar som reformagendan innehåller.

– Tydligt är att biståndspolitiken skiftat fokus från fattigdomsbekämpning till att i första hand främja handel och utveckling, säger Anders Malmstigen.

Oron kring kopplingen mellan handel och bistånd är att Sveriges biståndspolitik rör sig bort från konfliktdrabbade länder där fattigdomen ökar. Detta gäller exempelvis Burkina Faso, Mali och Sydsudan, länder där Erikshjälpen är verksamma och där behoven ökat.

I regeringens direktiv till Sida för 2024 bekräftas nu att biståndet till dessa tre länder i Afrika, tillsammans med Kambodja i Asien, fasas ut inom ramen för ett pågående regionalt stöd. I de fyra länderna som fasas ut har Erikshjälpen insatser tillsammans med lokala partnerorganisationer.

– Regleringsbrevet bekräftade oron för att Sveriges bistånd inte längre sätter störst fokus på människor som lever i fattigdom och förtryck. Nu blir vårt och andra civilsamhällesorganisationers arbete än viktigare. Vi kan inte bara stillatigande se på hur svenska intressen ska styra vem som får del av biståndet, säger Anders Malmstigen.

Analys av reformagenda och regleringsbrev

Concord Sverige är en paraplyplattform som samlar 82 biståndsorganisationer i civilsamhället. I sin analys av biståndspolitiken och regleringsbrevet till Sida lyfts några punkter särskilt fram av Concord:

• Det generella villkoret om att medlen endast får användas i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer, för vad som kan klassificeras som bistånd, finns inte med i regleringsbrevet.
• Anslagsposten för kommunikations- och informationsinsatser i Sverige tas bort helt.
• Det blir ett lika lågt anslag till biståndet genom svenska folkrörelseorganisationer (CIVSAM-anslaget) som förra året.

Under året har Erikshjälpen tillsammans med nätverket Concord Sverige arbetat fram rekommendationer för hur regeringens biståndsreformer bör se ut för en hållbar global utveckling. En viktig pusselbit har varit att säkerställa att man kan hålla löftet om ökad finansiering till civilsamhället.

I reformagendan finns tecken på att ett framtida samarbete med civilsamhällsorganisationer är prioriterat, men det finns inga tydliga strategier.

– Nu gäller det bara att se till att detta omsätts i praktiken. Även om stödet som förmedlas genom svenska folkrörelseorganisationer proportionerligt har ökat, så är det ändå i faktiska pengar en minskning som vi ser. Detta eftersom biståndets totala volym minskat, säger Anders Malmstigen.

Positivt med reformagendan

I regeringens reformagenda för biståndet ser Erikshjälpen positivt på att barn lyfts fram som en prioriterad grupp med egna specifika rättigheter och att flickors fri- och rättigheter får en framskjuten position. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, och att arbeta mot exempelvis könsstympning finns även det med på agendan, vilket bådar gott för framtiden. Men viktigt är nu att barns rättigheter synliggörs i kommande strategier för att få ordentligt genomslag.

Analys av reformagenda för biståndet, concord.se.

Analys av regleringsbrev till Sida, concord.se.

Läs Anders Malmstigens debattreplik på ämnet i Dagen, Sverige fasar ut stöd till särskilt utsatta länder, Dagen.se.

Författare: Lena Elf.

Läs debattartikeln i Global Bar Magazine här: Debatt: Satsa på flickors utbildning och fördubbla resultaten.

Utbildning för flickor är ett skydd mot både barnäktenskap och barnarbete. Satsningar för att stärka flickors rättigheter är viktiga och gynnsamma både för flickor och deras familjer, för hela samhällen och för den globala utvecklingen.

Tillsammans med sju andra organisationer deltar Erikshjälpen i ett samarbetsprojekt som är finansierat av Postkodlotteriet och koordinerat av Postkodsstiftelsen. Samarbetsprojektet innebär att flera olika projekt genomförs i olika delar av världen för att ge flickor tillgång till utbildning.

De skadliga effekterna av barnhem är kända sedan länge. Barn på institution löper kraftigt ökad risk att utsättas för våld och övergrepp och de bär ofta med sig trauman och anknytningsproblem hela livet. Dessa barn löper också ökad risk att hamna i kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Barnhem är helt enkelt inte en trygg plats för barn.

Upp till 90 procent av barn på institution ute i världen har någon förälder i livet. Ofta är det istället fattigdom eller andra sociala trauman som gör att barn placeras på barnhem. Allt fler länder väljer nu att stänga ner barnhem och investera i stödinsatser så att barn ska kunna växa upp i familjer. Trots detta lever en bild av att barnhem är bra för barn i utsatthet kvar. Donationer från Sverige och andra länder fortsätter att strömma till, när behoven egentligen ser helt annorlunda ut.

Erikshjälpen tillsammans med World Childhood Foundation arbetar för att sprida kunskap och skapa debatt om hur barn påverkas av att växa upp på barnhem och uppmuntra till ett engagemang mot mer hållbara alternativ.

Läs vår debattartikel i Aftonbladet här: Sluta skänk pengar till barnhem, svenskar