Biståndsorganet Sida avslutade den 31 december 2024 alla tidigare avtal med strategiska partnerorganisationer. Detta öppnade upp för att fler aktörer kunde söka stöd direkt från Sida och då skickade Erikshjälpen in sin intresseanmälan.
Detta följdes av en omfattande ansökningsprocess. Vi arbetade intensivt med en programansökan som sedan beviljades i slutet av november 2025. Det har tagit sin tid att få till ett signerat avtal mellan Erikshjälpen och Sida men på torsdagen den 23 april 2026 blev avtalet klart.

Totalt 125,4 miljoner kronor

Avtalet med Sida innebär ett stöd på 41,8 miljoner kronor per år i tre år, totalt 125,4 miljoner kronor. Avtalet gäller i tre år, vilket är den maximala perioden Sida beviljar i nuläget. En ny utlysning planeras till 2027 inom den nuvarande strategin.

Samarbete med organisationen Cord

Ansökan genomfördes i samarbete med den brittiska organisationen Cord, som har lång erfarenhet av fredsbyggande. Samarbetet med Cord stärker Erikshjälpens insatser för barns rätt till trygghet och skydd i länder där konflikter ökar och civilsamhället begränsas.

– Cords gedigna erfarenhet av att navigera i dessa sammanhang tror vi kan komplettera vårt arbete för att säkerställa barns rätt till trygghet och skydd väldigt väl, säger Jessica Berg, projektledare för Sida-ansökan på Erikshjälpen.

Nya programmet Safer Futures

I ansökan beskrevs det nya programmet Safer Futures – Empowering Civil Society for Child Protection. Programmet fokuserar på barns rätt till trygghet och skydd kombinerat med Cords fredsbyggande komponenter. Det består av 17 samarbetsorganisationer i 9 länder i samtliga fyra regioner:

• Asien – Bangladesh, Kambodja
• Västafrika – Mali, Burkina Faso, Benin
• Östafrika – Uganda, Kenya
• Östra Europa – Moldavien, Ukraina

– Genom att själva bli avtalspart med Sida får vi större handlingsutrymme och möjlighet att driva ett mer långsiktigt och strategiskt arbete i våra programländer, säger Anders Malmstigen, internationell chef på Erikshjälpen.

Området Turkana i norra Kenya har påverkats kraftigt av torka. Situationen har snabbt förvärrats efter att flera regnperioder helt eller delvis har uteblivit. Detta har lett till akut brist på mat och vatten, stora boskapsförluster och en kraftig ökning av undernäring. Vart tredje barn under fem år riskerar att drabbas av akut undernäring.

Akut humanitär insats

Tillsammans med vår partnerorganisation som arbetar i området, gör vi nu en särskild humanitär insats för att stötta barn och familjer. I insatsen ingår:

• Akuta matpaket till 300 hushåll.
• Skolmåltider för 600 barn i två månader.
• Reparation och underhåll av fyra brunnar, vilket återställer säker vattentillgång för upp till 10 000 personer.

Ökad motståndskraft vid torka

Vi utbildar lokala vattenkommittéer i byarna för att de ska kunna underhålla brunnarna på sikt. Och vi hjälper utsatta hushåll att hitta nya sätt att försörja sig på, vilket gör dem mer motståndskraftiga mot framtida torka. På så sätt blir det en stegvis övergång från akut hjälp till långsiktig utveckling.

Lördagen den 25 april firar vi Eriksdagen i våra second hand-butiker runt om i landet. Det är en dag då vi hedrar minnet av vår grundare Erik Nilsson – och samtidigt gör verklig skillnad för barn världen över. Varje dag går våra butikers överskott till barns rättigheter. Men på Eriksdagen går hela dagskassan till Erikshjälpens barnrättsarbete.

En festlig dag med aktiviteter, fika och fynd

I många butiker väntar en festlig stämning med aktiviteter för både stora och små. Besökare kan till exempel ta del av ansiktsmålning, pyssel, tävlingar och extra gott fika. Det blir en dag fylld av glädje, gemenskap och fina fynd.

Därför firar vi Eriksdagen

Eriksdagen firas årligen till minne av Erik Nilsson, pojken som lade grunden till Erikshjälpen. Trots sin egen sjukdom valde Erik att sprida hopp till andra barn. Ett engagemang som idag bärs vidare av människor i hela landet och även internationellt.

Erikshjälpen fyller 80 år

Årets Eriksdag får en extra dimension då Erikshjälpen fyller 80 år. Jubileet uppmärksammar den resa som började med en ung människas vilja att hjälpa och som har vuxit till en av Sveriges största barnrättsorganisationer.

Så arbetar Erikshjälpen för barns rättigheter

Idag arbetar Erikshjälpen långsiktigt för att stärka barns rättigheter i 16 länder, med fokus på bland annat utbildning, hälsa, trygghet och skydd. I Sverige arbetar vi för alla barns rätt till jämlika och trygga uppväxtvillkor.

Erikshjälpen Second Hand spelar en avgörande roll i detta arbete. Butikerna hjälper till att finansiera barnrättsarbetet. De skapar också gemenskap, arbetsträning och nya vägar in i arbetslivet för människor som står långt från arbetsmarknaden. Och genom att arbeta särskilt mot föräldrar och vårdnadshavare förbättrar vi framtidsutsikterna för många barn och unga.

Fira med oss och handla för barnen

Så kom och fira Eriksdagen med oss. Fynda, umgås och stötta Erikshjälpens arbete för barns rättigheter. När du handlar under Eriksdagen är du med och ger barn en bättre framtid.

Med öppet hus, tårta och bandklippning invigdes Erikshjälpen Framtidsverkstad i Linehed i Halmstad.

– Vi vill skapa en förlängd vardagsrumskänsla här. En trygg plats där barn och unga möts av någon som tror på dem och där de kan känna att framtiden är för dem, säger verksamhetssamordnare Yasemin Celik.

Ingen Framtidsverkstad utan samarbete

Flera av Erikshjälpens viktiga samarbetspartners var på plats under invigningen. Representanter från Halmstads kommun, civilsamhället och bostadsbolaget HFAB fick se den nya verksamheten.

Satsningen i Linehed har möjliggjorts med stöd från Ljungbergska stiftelsen och kommer att ske i samverkan med flera lokala aktörer. Redan nu planeras flera aktiviteter tillsammans med bland andra HFAB för att engagera barn och unga i området.

– Halmstad ska vara en trygg kommun med en stark samhällsgemenskap, säger Anna Wallefors, biträdande kommundirektör i Halmstads kommun. Samverkan med civilsamhället är en viktig del för att lyckas och vi är övertygade om att Erikshjälpen Framtidsverkstad kommer att bidra till detta.

En plats för stöd, gemenskap och utveckling

Framtidsverkstaden i Halmstad ska vara en trygg plats där unga kan utvecklas både individuellt och tillsammans med andra. Barn och unga får själva vara med och påverka vilka aktiviteter som erbjuds och vilka frågor som är viktiga att driva.

Framtidsverkstaden blir också en mötesplats för hela familjen. Målet är att stärka föräldraskapet och bidra till en positiv utveckling i hela området.

Verksamheten leds av Yasemin Celik och Karin Tengnäs, som båda har erfarenhet av socialt arbete med ungdomar och föräldrar, samt barns rättigheter.

– Vi kompletterar varandra väldigt bra, både i det förebyggande och främjande arbetet, säger Karin.

I nära samarbete med Erikshjälpen Second Hand

Tanken är att Erikshjälpen Framtidsverkstad ska bli en länk mellan familjer, civilsamhälle och arbetsliv – och skapa nya möjligheter för de som står utanför arbetsmarknaden.

Därför är en viktig del av satsningen samarbetet med den lokala Erikshjälpen Second Hand-butiken.  Jannica Johansson, arbetsmarknadssamordnare för Framtidsverkstaden, har sitt kontor i butiken. Därifrån ska hon hjälpa unga och föräldrar närmare arbetslivet genom bland annat arbetsträning och nätverkande.

– Vi hoppas få vara en viktig del i kommunens arbete för unga som står utan sysselsättning mellan skola och jobb och skapa nya vägar framåt, säger Jannica Johansson.

För en framtid med jämlika uppväxtvillkor

Nu ser Karin och Yasemin fram emot att få möta barn, unga och föräldrar i Linehed. En av de första aktiviteterna som anordnas är en studieverkstad i samarbete med Röda Korset och Halmstad församling. Det anordnas också en CV-verkstad där unga får hjälp att ta steg mot arbetslivet. Och den 11 april arrangeras en föreningsmässa i Linehedsparken där lokala föreningar får  presentera sina verksamheter och inspirera fler att delta i föreningslivet.

– Framtidsverkstaden ska vara en plats där ungdomar känner sig delaktiga, där fler hittar vägar till studier eller arbete. Vi vill stötta och lotsa både ungdomar och föräldrar vidare till rätt stöd och möjligheter, säger Karin.

Karin och Yasemin hoppas att Framtidsverkstaden ska bli en självklar del av Linehed. Verksamheten ska bli en viktig pusselbit i arbetet med att främja jämlika uppväxtvillkor och stärka barn och ungas möjligheter i området.

Författare: Lena Elf

Fotograf: Lena Elf

Kriget i Gaza, som startade den 7 oktober 2023, har fått katastrofala följder för civila. Under en längre tid har Erikshjälpen velat bidra med stöd. Men att nå fram med humanitärt stöd är näst intill omöjligt om man inte redan har verksamhet i området. Därför har samarbeten med lokala partners varit avgörande.

Under 2025 uppstod en möjlighet att stötta en insats i Gaza via Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU) och deras lokala partner Shepherd Society. Den första insatsen fokuserade på att skydda barnfamiljer och ensamstående mammor från de värsta stridigheterna. Efter att robotattackerna lagt sig, stod många utan hem och mat. Därför stöttade Erikshjälpen en andra insats – för att barn och familjer som tvingats fly från sina hem ska kunna äta sig mätta och få i sig näringsrik mat.

Shepherd Society har unika möjligheter att hjälpa till på plats då de funnits i Gaza redan innan kriget bröt ut. Det har varit – och är fortfarande – mycket svårt att få in hjälpsändningar i Gaza, men det är inte omöjligt. Med det stöd som förmedlats i insatsen har partnerorganisationer kunnat köpa in exempelvis mat, hygienartiklar och andra förnödenheter när det funnits tillgängligt.

Insatserna var en del av Erikshjälpen katastrofarbete, som gör det möjligt för oss att snabbt ge stöd vid krig, konflikter eller naturkatastrofer.

Det har gått fyra år sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Situationen är fortsatt allvarlig. I dag är 3,8 miljoner människor internflyktingar i landet. Sedan februari 2022 har 745 barn dödats och över 2 300 skadats enligt FN.

Kylan förvärrar läget i Ukraina

Vintern 2025–2026 har visat sig vara en av de mest utmanande perioderna sedan krigets start. Familjer saknar värme och trygghet på grund av förstörda hem och utslagen infrastruktur som el- och vattenförsörjning. I Kiev har hela stadsdelar tvingats uthärda temperaturer så låga som minus 25 grader utan möjlighet att värma upp hemmen.

Den tuffa vintern skapar inte bara materiella behov. Föräldrar oroar sig för att hålla sina barn varma och hela samhällen lever med ständig oro över hur de ska överleva vintern. Kombinationen av extrem kyla och bristande energiförsörjning ökar den psykiska stressen och gör att många är i akut behov av både värme och förnödenheter och psykosocialt stöd.

Erikshjälpens insats mot kyla

Erikshjälpen har tillsammans med Radiohjälpen påbörjat en extra insats för att lindra den värsta nöden. Insatsen har en total budget på 3,3 miljoner kronor och genomförs i tio regioner i Ukraina.

Detta delas ut:

• filtar
• varma kläder
• mat
• termosar
• LED‑lampor
• värmefläktar

För att barn ska kunna fortsätta sin skolgång delar vi ut powerbanks som gör det möjligt att ladda telefoner och datorer för distansundervisning.

Portabla kraftstationer delas ut till familjer med barn med funktionsnedsättningar. De ger grundläggande belysning, håller internet i gång och gör det möjligt att ladda nödvändiga hjälpmedel.

Under seminariet på temat ”Två år av reformagendan – vad har hänt och hur går vi vidare? lyfte Erikshjälpens generalsekreterare Mattias Ingeson organisationens arbete i Bangladesh. Ett långsiktigt arbete där barn själva bland annat deltar i katastrofriskhantering. Genom att visa hur barn kan vara aktiva förändringsaktörer vill Erikshjälpen understryka att investeringar i barn leder till både tryggare samhällen och hållbar utveckling.

Barn drabbas hårdast – och ska stå i centrum för biståndet

Barn är de som påverkas mest av krig, klimatkriser och växande ojämlikhet. Samtidigt pressas barns rättigheter tillbaka globalt. Under seminariet betonades att Sverige länge varit en ledande röst för barns rättigheter – och att den rollen nu är viktigare än någonsin.

I regeringens reformagenda finns tydliga skrivningar om barns rättigheter, men barnrättsorganisationerna lyfte behovet av att detta behöver få större genomslag i både tematiska och geografiska biståndsstrategier.

Viktiga frågor som diskuterades

Under seminariet diskuterades frågor som:

• Hur det ser ut idag för barns rättigheter globalt
• Hur barns rättigheter kan stärkas när biståndet reformeras
• Vikten av internationella åtaganden och starkt multilateralt samarbete
• Kopplingen mellan barns rättigheter och satsningar på utbildning, jämställdhet och klimat
• Hur barns delaktighet kan säkras i praktiskt biståndsarbete

Samlade röster för ett starkare svenskt ledarskap

Bland deltagarna fanns representanter från flera riksdagspartier och barnrättsorganisationer, bland andra:

• Gudrun Brunegård (KD)
• Olle Thorell (S)
• Åsa Regnér (Rädda Barnen)
• Mattias Ingeson (Erikshjälpen)
• Monica Lorensson (Plan)
• Karin Strömstedt (Unicef)
• Yasmine Ericsson (SD)
• Carina Ödebrink (S)
• Pernilla Baralt (Unicef)

Samtalet visade tydligt att det finns både vilja och möjligheter att stärka barns rättigheter i svenskt utvecklingssamarbete. Att sätta barn i centrum sågs som en av de mest långsiktiga och kraftfulla investeringarna Sverige kan göra.

– Innan det här projektet så fanns det inga skolor på de här öarna. Tillsammans med Friendship arbetar vi med flyttbara skolor, som när vattnet börjar stiga kan monteras ner och bara något dygn senare sättas upp på en ny och säker plats, berättar Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.

I norra Bangladesh, i Jamunaflodens delta, lever människor på sandöar. Öarna är föränderliga och utsatta för återkommande översvämningar och andra naturkatastrofer. Därför har det inte varit möjligt att etablera infrastruktur eller skolbyggnader. Erikshjälpen arbetar sedan 2006 tillsammans med organisationen Friendship i Bangladesh för att barn ska kunna gå i skolan trots de klimatkatastrofer som ständigt hotar landet. Genom flyttbara skolor kan barnens utbildning fortsätta även när översvämningar hotar.

En trygg plats och en möjlighet till ett bättre liv

Att få gå i skolan betyder så mycket mer än att bara få en utbildning. Särskilt viktigt är det för flickorna, där många riskerar att giftas bort om det inte går i skolan. Men många flickor möter hinder som gör att de missar undervisning. Vägen till skolan kan vara lång och farlig, och bristen på toaletter och möjlighet till god hygien under mens kan göra att de hellre stannar hemma.

– En viktig del i vårt arbete är att berätta för barnen om vilka rättigheter de har, säger Mattias Ingeson. Vi skapar barnklubbar och bildar kommittéer där de förutom att utbildas i katastrofberedskap, också får lära sig att de har rätt till vissa saker, som att gå i skolan. Barn är förändringsaktörer själva, bara de får chansen.

Flyttbara skolor är en av våra insatser som stärker barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet och skydd i norra Bangladesh. På sidan Flyttbar skola – från nedmontering till uppbyggnad  kan du läsa om hur det går till att flytta en skola.

”Vi finns här. Vi bryr oss. Ta oss på allvar.” Så uttryckte ungdomarna sitt budskap. De hade själva planerat och skapat årets barnrättskonferens, och deras röster stod i centrum hela dagen.

Temat för årets Barnrättskonferens var Tillit och barnets rättigheter i en föränderlig värld. Under dagen pratades det om vad som får unga att känna förtroende för vuxna – och vad som gör att tilliten kan brista. Det som gjorde konferensen speciell var att ungdomarna själva hade bestämt tema, gjort programmet och ledde samtalen.

– Ni vuxna säger att ni vet hur det är att vara unga, för ni har själva varit det. Jag menar inte att låta hård, men problemet är att ni inte vet hur det är nu. Men det vet era barn, så fråga dem hur det är, sa Zeina Kifo från Öxnehaga i Jönköping.

Forskning, samtal och personliga berättelser

Barnrättskonferensen bjöd bland annat på aktuell forskning och personliga berättelser. Forskaren Stephanie Plenty berättade om nya resultat från en stor studie om ungas demokratiska engagemang. Ungdomar samtalade sedan i en panel tillsammans med bland andra Evin Cetin, grundare av SAO-jobben (En anställningsform för elever på högstadiet som är 14 år).

Charbel Gabro, som blivit utsedd två gånger till årets talare, höll en föreläsning om hur människor med olika bakgrund kan förstå varandra bättre. Vinnarna av ”Ortens bästa poet” Marx Mukuru och Nasir Sarr framförde texter om orättvisor och om hur det kan kännas att växa upp i dagens samhälle.

En mötesplats för viktiga samtal

Barnrättsfrågor rör många yrkesgrupper. Konferensen samlade vuxna som arbetar i till exempel skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård eller inom ideell sektor. Det gjorde dagen till en viktig plattform för att prata om barns rättigheter – både i regionen och i Sverige.

– Hoppas att ni som är här tar med er det här ut till era verksamheter. Det behöver inte vara en stor konferens, utan bara skapa diskussioner, säger Minda Ranerås, 19 år från Tenhult.