Kriget i Gaza, som startade den 7 oktober 2023, har fått katastrofala följder för civila. Under en längre tid har Erikshjälpen velat bidra med stöd. Men att nå fram med humanitärt stöd är näst intill omöjligt om man inte redan har verksamhet i området. Därför har samarbeten med lokala partners varit avgörande.

Under 2025 uppstod en möjlighet att stötta en insats i Gaza via Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU) och deras lokala partner Shepherd Society. Den första insatsen fokuserade på att skydda barnfamiljer och ensamstående mammor från de värsta stridigheterna. Efter att robotattackerna lagt sig, stod många utan hem och mat. Därför stöttade Erikshjälpen en andra insats – för att barn och familjer som tvingats fly från sina hem ska kunna äta sig mätta och få i sig näringsrik mat.

Shepherd Society har unika möjligheter att hjälpa till på plats då de funnits i Gaza redan innan kriget bröt ut. Det har varit – och är fortfarande – mycket svårt att få in hjälpsändningar i Gaza, men det är inte omöjligt. Med det stöd som förmedlats i insatsen har partnerorganisationer kunnat köpa in exempelvis mat, hygienartiklar och andra förnödenheter när det funnits tillgängligt.

Insatserna var en del av Erikshjälpen katastrofarbete, som gör det möjligt för oss att snabbt ge stöd vid krig, konflikter eller naturkatastrofer.

Det har gått fyra år sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Situationen är fortsatt allvarlig. I dag är 3,8 miljoner människor internflyktingar i landet. Sedan februari 2022 har 745 barn dödats och över 2 300 skadats enligt FN.

Kylan förvärrar läget i Ukraina

Vintern 2025–2026 har visat sig vara en av de mest utmanande perioderna sedan krigets start. Familjer saknar värme och trygghet på grund av förstörda hem och utslagen infrastruktur som el- och vattenförsörjning. I Kiev har hela stadsdelar tvingats uthärda temperaturer så låga som minus 25 grader utan möjlighet att värma upp hemmen.

Den tuffa vintern skapar inte bara materiella behov. Föräldrar oroar sig för att hålla sina barn varma och hela samhällen lever med ständig oro över hur de ska överleva vintern. Kombinationen av extrem kyla och bristande energiförsörjning ökar den psykiska stressen och gör att många är i akut behov av både värme och förnödenheter och psykosocialt stöd.

Erikshjälpens insats mot kyla

Erikshjälpen har tillsammans med Radiohjälpen påbörjat en extra insats för att lindra den värsta nöden. Insatsen har en total budget på 3,3 miljoner kronor och genomförs i tio regioner i Ukraina.

Detta delas ut:

• filtar
• varma kläder
• mat
• termosar
• LED‑lampor
• värmefläktar

För att barn ska kunna fortsätta sin skolgång delar vi ut powerbanks som gör det möjligt att ladda telefoner och datorer för distansundervisning.

Portabla kraftstationer delas ut till familjer med barn med funktionsnedsättningar. De ger grundläggande belysning, håller internet i gång och gör det möjligt att ladda nödvändiga hjälpmedel.

Under seminariet på temat ”Två år av reformagendan – vad har hänt och hur går vi vidare? lyfte Erikshjälpens generalsekreterare Mattias Ingeson organisationens arbete i Bangladesh. Ett långsiktigt arbete där barn själva bland annat deltar i katastrofriskhantering. Genom att visa hur barn kan vara aktiva förändringsaktörer vill Erikshjälpen understryka att investeringar i barn leder till både tryggare samhällen och hållbar utveckling.

Barn drabbas hårdast – och ska stå i centrum för biståndet

Barn är de som påverkas mest av krig, klimatkriser och växande ojämlikhet. Samtidigt pressas barns rättigheter tillbaka globalt. Under seminariet betonades att Sverige länge varit en ledande röst för barns rättigheter – och att den rollen nu är viktigare än någonsin.

I regeringens reformagenda finns tydliga skrivningar om barns rättigheter, men barnrättsorganisationerna lyfte behovet av att detta behöver få större genomslag i både tematiska och geografiska biståndsstrategier.

Viktiga frågor som diskuterades

Under seminariet diskuterades frågor som:

• Hur det ser ut idag för barns rättigheter globalt
• Hur barns rättigheter kan stärkas när biståndet reformeras
• Vikten av internationella åtaganden och starkt multilateralt samarbete
• Kopplingen mellan barns rättigheter och satsningar på utbildning, jämställdhet och klimat
• Hur barns delaktighet kan säkras i praktiskt biståndsarbete

Samlade röster för ett starkare svenskt ledarskap

Bland deltagarna fanns representanter från flera riksdagspartier och barnrättsorganisationer, bland andra:

• Gudrun Brunegård (KD)
• Olle Thorell (S)
• Åsa Regnér (Rädda Barnen)
• Mattias Ingeson (Erikshjälpen)
• Monica Lorensson (Plan)
• Karin Strömstedt (Unicef)
• Yasmine Ericsson (SD)
• Carina Ödebrink (S)
• Pernilla Baralt (Unicef)

Samtalet visade tydligt att det finns både vilja och möjligheter att stärka barns rättigheter i svenskt utvecklingssamarbete. Att sätta barn i centrum sågs som en av de mest långsiktiga och kraftfulla investeringarna Sverige kan göra.

– Innan det här projektet så fanns det inga skolor på de här öarna. Tillsammans med Friendship arbetar vi med flyttbara skolor, som när vattnet börjar stiga kan monteras ner och bara något dygn senare sättas upp på en ny och säker plats, berättar Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.

I norra Bangladesh, i Jamunaflodens delta, lever människor på sandöar. Öarna är föränderliga och utsatta för återkommande översvämningar och andra naturkatastrofer. Därför har det inte varit möjligt att etablera infrastruktur eller skolbyggnader. Erikshjälpen arbetar sedan 2006 tillsammans med organisationen Friendship i Bangladesh för att barn ska kunna gå i skolan trots de klimatkatastrofer som ständigt hotar landet. Genom flyttbara skolor kan barnens utbildning fortsätta även när översvämningar hotar.

En trygg plats och en möjlighet till ett bättre liv

Att få gå i skolan betyder så mycket mer än att bara få en utbildning. Särskilt viktigt är det för flickorna, där många riskerar att giftas bort om det inte går i skolan. Men många flickor möter hinder som gör att de missar undervisning. Vägen till skolan kan vara lång och farlig, och bristen på toaletter och möjlighet till god hygien under mens kan göra att de hellre stannar hemma.

– En viktig del i vårt arbete är att berätta för barnen om vilka rättigheter de har, säger Mattias Ingeson. Vi skapar barnklubbar och bildar kommittéer där de förutom att utbildas i katastrofberedskap, också får lära sig att de har rätt till vissa saker, som att gå i skolan. Barn är förändringsaktörer själva, bara de får chansen.

Flyttbara skolor är en av våra insatser som stärker barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet och skydd i norra Bangladesh. På sidan Flyttbar skola – från nedmontering till uppbyggnad  kan du läsa om hur det går till att flytta en skola.

”Vi finns här. Vi bryr oss. Ta oss på allvar.” Så uttryckte ungdomarna sitt budskap. De hade själva planerat och skapat årets barnrättskonferens, och deras röster stod i centrum hela dagen.

Temat för årets Barnrättskonferens var Tillit och barnets rättigheter i en föränderlig värld. Under dagen pratades det om vad som får unga att känna förtroende för vuxna – och vad som gör att tilliten kan brista. Det som gjorde konferensen speciell var att ungdomarna själva hade bestämt tema, gjort programmet och ledde samtalen.

– Ni vuxna säger att ni vet hur det är att vara unga, för ni har själva varit det. Jag menar inte att låta hård, men problemet är att ni inte vet hur det är nu. Men det vet era barn, så fråga dem hur det är, sa Zeina Kifo från Öxnehaga i Jönköping.

Forskning, samtal och personliga berättelser

Barnrättskonferensen bjöd bland annat på aktuell forskning och personliga berättelser. Forskaren Stephanie Plenty berättade om nya resultat från en stor studie om ungas demokratiska engagemang. Ungdomar samtalade sedan i en panel tillsammans med bland andra Evin Cetin, grundare av SAO-jobben (En anställningsform för elever på högstadiet som är 14 år).

Charbel Gabro, som blivit utsedd två gånger till årets talare, höll en föreläsning om hur människor med olika bakgrund kan förstå varandra bättre. Vinnarna av ”Ortens bästa poet” Marx Mukuru och Nasir Sarr framförde texter om orättvisor och om hur det kan kännas att växa upp i dagens samhälle.

En mötesplats för viktiga samtal

Barnrättsfrågor rör många yrkesgrupper. Konferensen samlade vuxna som arbetar i till exempel skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård eller inom ideell sektor. Det gjorde dagen till en viktig plattform för att prata om barns rättigheter – både i regionen och i Sverige.

– Hoppas att ni som är här tar med er det här ut till era verksamheter. Det behöver inte vara en stor konferens, utan bara skapa diskussioner, säger Minda Ranerås, 19 år från Tenhult.

Earthshot Prize grundades 2020 av prins William och Earthshot Foundation med syftet att hitta, uppmärksamma och skala upp de mest effektiva lösningarna för vår planets största utmaningar.
Priset kallas ofta för ”miljövärldens Nobelpris” och delas ut till projekt som kan göra verklig skillnad för klimat, natur och samhälle. Att Friendship nu står som vinnare visar att deras arbete verkligen gör skillnad på global nivå.

Klimatanpassning som räddar liv

Friendship arbetar i några av världens mest utsatta områden längs Bangladeshs floder och kustområden, där klimatförändringar redan idag påverkar människors livsvillkor på ett dramatiskt sätt. Organisationen utvecklar lokala och långsiktiga lösningar som gör samhällen mer motståndskraftiga mot översvämningar, erosion och cykloner.

Bland Friendships insatser finns:

• Flyttbara skolor – modulbyggda skolor som kan monteras ned och flyttas när marken översvämmas.
• Återplantering av mangroveskogar för att skydda kusten mot erosion och stormar.
• Upphöjda bostäder, skolor och vårdcentraler som klarar stigande vattennivåer.
• Flytande sjukhus och mobila kliniker som når människor i avlägsna områden.
• Utbildning, hälsovård och försörjningsstöd till miljontals människor varje år.

Erikshjälpen är med på resan

Erikshjälpen är stolt samarbetspartner till Friendship och stöttar deras projekt via vårt regionkontor i Bangladesh. Tillsammans arbetar vi för att stärka lokala samhällen och skydda barns rättigheter.

Med Earthshot-priset följer internationell uppmärksamhet och nya resurser som gör det möjligt för Friendship att skala upp sina klimatlösningar och nå ännu fler människor. Erikshjälpen kommer fortsätta att vara en nära partner i det arbetet – och tillsammans fortsätter vi kämpa för en rättvis och hållbar framtid.

Det stora rummet i aktivitetshuset Kulturhuset Agora i Skäggetorp fylls av skratt, musik och rörelse. Barn och föräldrar trummar tillsammans med glädje och inlevelse. När musiken tystnar säger en av deltagarna: 

– Vi behövde det här! Stressen försvinner. Det är så roligt att bara få vara som man är. 

Efter djembetrummorna fortsätter kvällen med att barnen kopplar av med sagoläsning och de vuxna samlas för en stunds samtal. Flera föräldrar beskriver att det känns skönt att inte vara ensam.

Vad är Föräldrakraft?

Föräldrakraft är ett nytt projekt inom Erikshjälpen Framtidsverkstad, som idag finns på sex orter i Sverige. Tidigare i höstas fick Erikshjälpen 11,3 miljoner kronor från Postkodlotteriet för att starta och driva projektet under fyra år.

Syftet är att stärka föräldrar så att de kan stötta sina barn i de utmaningar de möter i skolan och i livet. Under föräldraträffar får deltagarna utbyta erfarenheter, men också lära sig mer om hur samhället fungerar och hur de kan stötta sina barn.

– Föräldrarna är de viktigaste personerna i barns liv. Vi vill ge dem kraft och mod att växa, säger Chrysanthi, även kallad Chrissa. Det finns många föräldrastärkande insatser i kommunen men vi upplever att alldeles för få tar del av dem.

Skäggetorp Family – barn och vuxna skapar tillsammans

Många föräldrar i Skäggetorp är utrikesfödda och har bott olika länge i Sverige. Att vara förälder i ett nytt land kan vara en stor utmaning – man behöver lära sig ett nytt språk, en ny kultur och samtidigt förstå samhällets regler.

– Många vill så mycket men behöver stöd och trygga mötesplatser för att våga bli delaktiga, säger Chrissa.

I aktiviteten Skäggetorp Family i Linköping får familjerna skapa något gemensamt. Vid första mötet fick de i uppgift att presentera sig. Barnen tog initiativ och ville gärna berätta, medan en del av föräldrarna stod i bakgrunden.

– Barnen behärskar ofta svenska språket bättre, men när vi uppmuntrade föräldrarna att våga delta blev det en fin stund för alla, berättar Chrissa. Det gäller att hitta en balans där både barn och vuxna får utrymme.

”Här får jag prata svenska och träffa andra mammor”

Ruun kommer från Somalia och har bott i Sverige i fem år. Hon deltar i Skäggetorp Family med sina barn Geedi och Madhi.

– Jag ville att mina barn skulle få vänner – och jag också. Här får jag träffa andra föräldrar, men också prata svenska och lyssna på när andra pratar, säger Ruun.

Geedi och Madhi är med på flera av Erikshjälpen Framtidsverkstads aktiviteter som läxläsning och olika fritidsaktiviteter. Ruun är ofta med dem, men känner sig alltid trygg även när barnen är på Framtidsverkstaden själva.

Mot framtiden

Målet med Föräldrakraft är att fler föräldrar ska känna sig trygga, engagerade och delaktiga – både hemma och i samhället. Under projekttiden ska Erikshjälpen Framtidsverkstad etablera mötesplatser och plattformar för barn och föräldrar och planen är att arbetet i framtiden ska bli en viktig del av Erikshjälpens ordinarie verksamhet.

I Skäggetorp finns en stark vilja att samarbeta. Många olika aktörer arbetar mot samma mål – att stötta familjer och skapa trygghet i området. Samhället har bekräftat att Föräldrakraft verkligen behövs, och engagemanget är stort.

– När föräldrar växer, växer också barnen, säger Chrissa. Vi är övertygade om att när varje familjemedlem tar ansvar för sin roll skapas balans – barn får vara barn, fokusera på skolan och växa i sin egen takt.

Arbetet med att stötta barn och ungdomar är tänkt att ske i nära samverkan med kommunens verksamheter, boenden på området och den lokala Erikshjälpen Second Hand-butiken i Halmstad. Nu startar arbetet med att rekrytera två verksamhetssamordnare och en arbetsmarknadssamordnare som ska driva verksamheten. 

– Deras första uppdrag blir att bygga relationer med olika aktörer och boende på området Linehed. Detta för att ta reda på hur Erikshjälpen Framtidsverkstad bäst kan möta de behov som finns i området och komplettera andra insatser, berättar Jonatan Saldner, tillförordnad programchef på Erikshjälpens Sverigeavdelning. 

Målet är att Framtidsverkstaden ska öppna innan årsskiftet.

En långsiktig satsning

Erikshjälpen har länge fört en dialog med Ljungbergska Stiftelsen om ett fördjupat samarbete. Det stödet gör nu uppstarten i Halmstad möjlig. 

– När barn ges möjlighet att påverka sin vardag växer inte bara deras framtid utan hela samhällets. Vi är övertygade om att Erikshjälpen, i nära samverkan med kommunen, näringsliv och övriga befintliga aktörer blir ett bra tillskott i arbetet att möjliggöra långsiktigt hållbar förändring för barn och unga i Halmstad, skriver Ljungbergska Stiftelsen i ett uttalande. 

Barnens rättigheter i fokus

Arbetet i Framtidsverkstäderna utgår alltid från barnens rättigheter. I verksamheten är det barnen själva som kommer få bestämma vilka aktiviteter de vill ha och vilka frågor som är viktiga för dem att driva. Det ger dem makten att själva förändra sitt område, bygga upp ett självförtroende och på sikt följa sina drömmar.