Vad kan en toalett göra för skillnad för flickor och arbetet för flickors rättigheter och en mer jämställd värld? För Shukhi och Piya och alla deras vänner i Mongla, i södra Bangladesh – gör den all skillnad. Tack vare skolans nya toalett har flickornas skolnärvaro ökat. Numera kan flickorna också koncentrera sig på skolarbetet på ett helt nytt sätt, de tar till sig kunskapen och presterar bättre i skolan.
Det är inte bara toaletten i sig som gjort skillnaden. Det är också ett erkännandet att flickors behov, situation och utmaningar är riktiga. Det är signalen att flickor är viktiga. Ja, att de är och ses som en resurs och en kraft i samhället och att de har rätt att få förutsättningar till att kunna utbilda sig och vara med och forma sin egen framtid.
– Den här toaletten påverkar vår vardag och vår framtid. Nu har vi möjlighet att hänga med bättre i undervisningen och på så vis får vi bättre förutsättningar för framtiden, säger 15-åriga Piya Mong som är en av eleverna på ABC Secondary School i Mithakhali.
Shukhi Mony 12 år
Piya Mong 15 år
Shukhi Mony 12 år
Piya Mong 15 år
När vi inte haft tillgång till mensskydd har vi använt kläder och andra textilier som skydd
Brist på skydd har varit ett problem
På skolan går cirka 250 elever i årskurserna fem till åtta. Piya och kompisen Shukhi Mony, 12 år, visar upp skolans nya tillgänglighetsanpassade toalett. Den rymmer både en traditionell toalett med ett hål i golvet och en vattentoalett, den första i området. Här finns också flera nya handfat och ett skåp fullt med allt som en flicka kan behöva under perioder av mens.
– När vi inte haft tillgång till mensskydd har vi använt kläder och andra textiler som skydd, men det är inte så bra eftersom det är så ohygieniskt. Vattnet vi tvättar oss och kläderna i är inte heller så rent och riskerna för sjukdomar är många, berättar Piya.
Var med och stötta vårt arbete för barns rätt till hälsa
Tack vare dig kan fler flickor få tillgång till en säker menshälsa och därmed större möjlighet att nå sin fulla potential.
Swisha en gåva
900 92 83
Tidigare när flickorna har haft mens har de undvikit att komma till skolan
Skolan – en trygg plats
Flickornas matematiklärare Selina Akter bekräftar att toaletten betyder mycket. Flickorna känner sig nu mycket tryggare och barnens skolnärvaro och resultat har förbättrats avsevärt.
– Tidigare när flickorna har haft mens har de undvikit att komma till skolan. Nu finns det tillgång till allt de behöver för att känna sig trygga och hygieniska här på skolan, och de missar mindre av undervisningen, berättar hon.
Selina Akter, Lärare i matematik på ABS Secondary School
Selina Akter, Lärare i matematik på ABS Secondary School
Tidigare fick alla skolans elever dela på två slitna och väldigt smutsiga toaletter. Vars väggar inte är täta, genom glipor kunde man kika in trots att dörren var stängd.
– Den gamla toaletten var så smutsig, man kände sig inte säker där, berättar Shukhi.
– Ja och så var det alltid kö och eftersom vi inte ville gå på dem gick vi hellre hem om vi behövde gå på toaletten. Men på grund av vägen, kom vi sällan tillbaka, berättar Piya. Hon tillägger:
– Det känns jättebra att vi har en ny toalett! Det är så rent här, ingen smuts. Det finns rinnande vatten och mensskydd.
Skolans gamla toalett rengjord inför Erikshjälpens besök
Skolans nya vattentoalett
Skolans gamla toalett rengjord inför Erikshjälpens besök
Skolans nya vattentoalett
Färre avbrott i skolgången
Piya och Shukhi har ett par kilometers skolväg och vägen kan vara väldigt trafikerad. Trots det att så är fallet för de flesta på skolan, valde de och många andra oftast att gå hem för att gå på toaletten. Trots att de då skulle gå miste om undervisning, vilket tydligt påverkade resultaten.
– Tjejerna ville verkligen inte använda de gamla toaletterna. En del av dem undvek att dricka vatten hela skoldagen, allt för att inte behöva gå, berättar Selina Akter. Hon fortsätter:
– Det tog också mycket på flickornas koncentrationsförmåga att hela tiden tänka på hur de skulle undvika toaletten. De var ofokuserade men ville inte heller prata om det.
– Ja, nu är vi mycket mer närvarande i skolan än tidigare. Det känns tryggt och det känns roligt att vara här. Vi missar inte längre så mycket av skolundervisningen, säger Piya.
Miljontals flickor påverkas och har det varje månad. Mens. Ändå pratar vi sällan om det. I delar av världen tvingas flickor stanna hemma från skolan under mens och missar därför stora delar av sin utbildning. På Shonatola Bridge School i södra Bangladesh finns separata toaletter för flickor och pojkar. På flickornas toalett finns bland annat bindor, tamponger, tvättlappar och värktabletter som gör det möjligt för flickor att gå till skolan, även under mens.
På Shonatola Bridge School i södra Bangladesh sjuder det av liv. Lektioner avlöser varandra. Först matte, sen språk, sen idrott. Och så naturkunskapsklubben och tjejgruppen. När klockan ringer är det rast. Sabona och Amina är bästa vänner och går i årskurs sju. De menar att den här skolan skiljer sig från andra skolor i Bangladesh på många sätt.
Sabona Akter 15 år & Amina Akther 14 år
Sabona Akter 15 år & Amina Akther 14 år
–Skolan innebär trygghet för mig. Här har jag lärt mig att prata inför folk och här finns rent vatten och rena toaletter, säger Sabona Akter som är 15 år.
På grund av att familjen inte hade råd, tvingades hon att hoppa av skolan efter årkurs fem. Hon var hemma i två år innan hon efter att den här skola byggdes, fick möjlighet börja igen.
– Hade jag inte fått en plats på den här skolan, hade jag haft ett helt annat liv. Jag hade blivit bortgift eller tvingats ta jobb på textilfabriken för att hjälpa till med familjens försörjning, berättar Sabona.
Enda skolan i området
Just nu går två årskullar av elever på Shonatola Bridge School i södra Bangladesh. Skolan är den enda i området för barn i årskurs sex till åtta. Den ligger på landsbygden i ett svårtillgängligt område. Genom solceller har skolan el och internetuppkoppling, på så vis får barnen del av både digital- och klassrumsbaserad undervisning. Här finns separata toaletter för flickor och pojkar och tillgång till rent dricksvatten. Många av barnen som går på skolan lever i stor fattigdom och om det inte vore för skolan, hade de inte kunnat fortsätta studera. Många av dem har tidigare tvingats hoppa av skolan.
Var med och stötta vårt arbete för barns rätt till hälsa
Tack vare dig kan fler flickor få tillgång till en säker menshälsa och därmed större möjlighet att nå sin fulla potential.
Swisha en gåva
900 92 83
Många barn här stannar hemma under perioder när de har mens och missar stora delar av undervisningen
Att vara flicka i Bangladesh
14-åriga Amina Akther är också glad för möjligheten att få fortsätta studera. Hon berättar om hur det är att vara flicka i Bangladesh. Många har lång och farlig väg till skolan. Och att det finns risker för överfall och kränkningar som gör att man som flicka inte bör går ut själv. Många flickor riskerar också att bli bortgifta. Och så har vi mensen, den som gör att många flickor missar stora delar av sin skolgång.
– Många barn här stannar hemma under perioder när de har mens och missar stora delar av undervisningen, berättar hon.
Vi tjejer kan komma till skolan även när vi har mens, skolan hjälper och stödjer oss
Flickor kan nu komma till skolan även under mens
I skolan får flickorna mycket stöd, något som de utifrån tidigare erfarenheter inte tar för givet.
– Här finns en separat toalett bara för tjejer, med bindor och allt man behöver, det känns tryggt. Vi tjejer kan komma till skolan även när vi har mens, skolan hjälper och stödjer oss, säger Amina och fortsätter:
– I skolan lär vi oss om sanitet och hygien. Om att tvätta händerna ordentligt och att ta hand om oss. Min mamma är väldigt glad över de möjligheterna jag har nu, hon har inte haft de möjligheterna.
I Rampal, i södra Bangladesh ligger Surjer alo Child center, stöttat av Erikshjälpens givare. Centret är en slags fritidsverksamhet, med barnklubbar och andra aktiviteter för barnen i området. Där får barnen lära sig om barns rättigheter och öva sig på att sätta ord på sina känslor, uttrycka sina åsikter och vara med och påverka sin situation.
På Surjer alo Child center i södra Bangladesh deltar 16-åriga Ayesha Akter och 15-åriga Preema Das i barnklubbens aktiviteter. Här har de lärt sig om barns rättigheter och fått öva sig i att sätta ord på sina känslor och behov, och att uttrycka sina åsikter. 16 åriga Ayesha berättar:
– Förr kunde jag absolut inte prata med mina föräldrar, men det är bättre nu. Nu hör de mig och min åsikt har betydelse, det gör mig glad.
Kompisen Preema Das, 15 år, fyller i:
– Förr var jag blyg och ingen i min familj visste vad som pågick eller vad jag gick igenom. Jag kände mig ofta förbisedd, särskilt när mina bror uppmärksammades mer än mig. Det är bättre nu men det är fortfarande väldigt ojämlikt.
Brist på mensskydd och rena toaletter har varit ett problem
Flickorna är snart klara med secondary school och drömmer båda om att studera vidare. Det har varit tufft att hänga med i skolan. De går båda i en statlig skola och bristen på mensskydd och rena toaletter har varit ett problem ända sedan de fick mens. Preema berättar:
– Förr använde vi och våra mammor kläder som skydd.
– Ja. Det fanns inte alltid bindor eller andra skydd, så vi använde kläder, men det var ohygieniskt på många sätt. Nu kan vi köpa mensskydd via centret för halva priset, det underlättar, berättar Ayesha.
Förr använde vi och våra mammor kläder som skydd
Var med och stötta vårt arbete för barns rätt till hälsa
Tack vare dig kan fler flickor få tillgång till en säker menshälsa och därmed större möjlighet att nå sin fulla potential.
Swisha en gåva
900 92 83
Missar skolan på grund av mens
Båda flickorna berättar att de har missat ganska mycket av sin skolgång på grund av att de varit hemma under perioder av mens.
– Förr stannade jag hemma hela perioden men nu stannar jag oftast bara hemma de första två-tre dagarna.
– För att inte missa för mycket försöker vi studera ikapp hemma, men det är klart att mensen har gjort det svårare att hänga med, säger Preema.
Pojkar har större betydelse i familjen och de får alltid företräde i samhället
De drömmer om att förändra
De berättar om livet som flicka i Bangladesh, om vardagen och att de upplever att även om flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, får pojkarna ofta företräde.
– Pojkar har större betydelse i familjen och de får alltid företräde i samhället och i skolan, säger Preema.
– Flickor har inte samma rättigheter som pojkar i praktiken, säger Ayesha och tar ett exempel om en särskild maträtt i Bangladesh, där fikshuvudet ses som den godaste biten. Hon fortsätter:
– Min bror får alltid frågan om han vill ha fiskhuvudet, Jag vill inte ha fiskhuvudet men jag vill gärna ha frågan, förklarar Ayesha.
Trots utmaningarna de upplever har flickorna tydliga mål. De vill arbeta med samhällsförbättringar och de vill vara med och förändra sin och andras situation.
– Snart kommer jag ha högre utbildning än min bror. Min mamma stödjer mig, hon fick aldrig studera själv så hon vill att jag ska få den här möjligheten, berättar Preema.
En ny studie från Umeå universitet visar att en religiös världsbild kan vara en tillgång i arbetet mot människohandel.
- Trots skillnader i religion lyckas de kristna hjälporganisationerna skapa samsyn om vad som orsakar trafficking och hur den ska bekämpas, säger forskaren Andreas Henriksson.
Trafficking är ett globalt problem som 2023 drabbade cirka 49 miljoner människor.
Erikshjälpen är en av de organisationer som tillsammans med partners arbetar mot människohandel i olika länder. En central del i arbetet är att stärka kvinnor och barns rättigheter.
I sin avhandling “En fråga om tro? Kampen mot människohandel i Thailand & Kambodja” har Andreas Henriksson undersökt hur religion formar arbetet mot människohandel. Forskningsrapporten bygger på fallstudier av kristna hjälporganisationer som arbetar i Thailand och Kambodja, där barnrättsorganisationen Erikshjälpen och församlings- och missionsrörelsen Evangeliska Frikyrkan (EFK) funnits med som partners.
– Jag har försökt förstå vad som styr religiösa organisationers arbete och hur det tas emot i de lokalsamhällen där de verkar, säger Andreas Henriksson. En religiös världsbild kan försvåra samarbete med sekulära biståndsaktörer och givare, men samtidigt är religion ofta en tillgång i relation till lokalsamhällen där de verkar.
Lättare att överbrygga avståndet
Internationellt bistånd präglas av en sekulär syn, vilket leder till att kristna hjälporganisationer främst finansieras av religiösa givarnätverk. Nätverk som underlättar för organisationerna att lyfta fram religionens roll.
Henriksson har undersökt hur de religiösa organisationerna lyckas nå fram till den sekulära biståndsvärlden och visar på att de organisationer som inte är knutna till en viss kyrka eller samfund i vissa fall kan ha lättare att överbrygga avståndet till de sekulära aktörerna.
– Vår organisation vilar på en kristen värdegrund och det avspeglar sig i hur vi bemöter människor ute i världen, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen. Utifrån vår identitet och bakgrund har vi kunskap om religionens betydelse för både enskilda individer och samhällen. Vår förståelse och respekt för andra människors religion och kultur, skapar goda förutsättningar för att kunna arbeta tillsammans.
Mattias Ingeson Generalsekreterare Erikshjälpen
Mattias Ingeson Generalsekreterare Erikshjälpen
En motiverande faktor
Henrikssons forskning visar på att det finns ett lokalt förtroende för religiösa aktörer. Att religion inte ses som något negativt, även om man inte delar samma trosuppfattning. Tron är till och med en motiverande faktor.
Avhandlingens resultat kan ge insikter för att förbättra samverkan med andra aktörer. Förhoppningen är en bättre förståelse för religiösa hjälporganisationer och hur deras identitet och världsbild leder till både möjligheter och utmaningar.
– Erikshjälpen kommer att sprida Andreas forskningsresultat till våra partnerorganisationer och använda oss av det i det gemensamma arbetet mot trafficking, säger Mattias Ingeson. Vi kommer också att lyfta resultaten och sprida kunskapen vidare i våra nätverk.
Lördagen den 27 april firas Eriksdagen på Erikshjälpen Second Hand. Ett tillfälle att hedra minnet av grundaren Erik Nilsson, men också en viktig insamlingsdag för Erikshjälpens barnrättsarbete. Genom att handla i någon av våra butiker denna dag är du med och bidrar till att barn får en trygg uppväxt.
I Kenya verkar Erikshjälpen genom partnerorganisationen Investing in Children and their Societies (ICS). ICS är en lokal ideell organisation som arbetar för att skapa medvetenhet och väcka opinion om barns rättigheter. ICS mål är att stärka barn och deras familjer för en trygg vardag både hemma och i skolan.
I Kenya är våld ett vanligt sätt att lösa problem och barn löper stor risk att utsättas för övergrepp i sin vardag. Susan Odiambo är 11 år och går i sjätte klass på Kodiaga Prison Primary School i Kisumu. Tidigare har Susan hållit svåra upplevelser för sig själv. Att tala med någon vuxen har bara förvärrat situationen och tystnadskulturen när det gäller våld mot barn är stark. Men genom ICS projekt Life Skills har Susan och hennes föräldrar lärt sig att prata med varandra om svåra saker. Susan kan vända sig till sina föräldrar eller sin lärare om hon har problem.
– Vuxna är inte medvetna om att det är förbjudet att slå barn i Kenya, säger Lillian Onyango, programkoordinator för LifeSkills-projektet i Kisumu. Det är vanligt att använda våld som uppfostringsmetod, både i skolan och hemma. Vår uppgift är inte bara att informera vårdnadshavare och lärare om att de begår ett brott om de slår ett barn, utan också att stärka barnen och ge dem verktygen att stå upp för sina rättigheter.
Vuxna är inte medvetna om att det är förbjudet att slå barn i Kenya.
Målet med Life Skills är att i samverkan med barn, föräldrar, lärare och myndigheter, se till att barnen känner sig trygga, ge bättre sociala färdigheter och höja studiemotivationen.
En trygg tillvaro är grunden för att kunna tillgodogöra sig en bra utbildning och Erikshjälpen arbetar i stora delar av världen med barns rätt till en trygg vardag.
Eriksdagen 2024
På årets Eriksdag går hela dagskassan från Erikshjälpen Second Hands butiker till Erikshjälpens insatser för barns trygghet och skydd.
Var med och stoppa våldet mot barn. Genom att handla i våra butiker lördagen den 27 april är du med och bidrar till att alla barn ska få en trygg uppväxt.
Radiohjälpen har beslutat vilka projekt som kommer att tilldelas pengar från insamling till Världens Barn 2023. Erikshjälpen tar emot 12,5 miljoner kronor till insatser för barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet.
Insamlingen Världens Barn startade år 1997. Sedan dess har organisationen samlat in över två miljarder kronor. Under 2023 samlades 104,6 miljoner kronor in vilket resulterade i det näst högsta insamlingsresultatet sedan starten.
Pengar till projekt som stärker barns rättigheter
Radiohjälpens insamling för Världens Barn, samlade under 2023 in 104,6 miljoner kronor. Nu får 23 projekt i 14 länder stöd för att stärka barns rättigheter. Projekten som tar del av stödet bidrar till att förbättra situationen för barn inom tre fokusområden: Skola, Hälsa och Trygghet.
Barns rätt till utbildning
Inom området för barns rätt till utbildning får sju projekt dela på sammanlagt 45,3 miljoner kronor. Erikshjälpens insats i Mali är ett av projekten som tilldelas pengar. Även våra projekt med fokus på utbildning i Sydsudan har beviljats medel från Världens Barn.
Drottning Silvias insamling går till Ukraina
I samband med Drottning Silvias 80-årsdag startade Drottningen en insamling som, tillsammans med stöd från Radiohjälpens katastroffond, resulterade i 5,3 miljoner kronor. Dessa medel gick till tre projekt i Ukraina med fokus på att förbättra barns psykiska hälsa. Ett av dessa projekt är vår insats genom partnerorganisationen Womens Concortium of Ukraine.
Den 8 april besökte Jönköpings läns landshövding Brittis Benzler och riksdagens andre vice talman Julia Kronlid, Erikshjälpens huvudkontor i Huskvarna och Erikshjälpen Second Hand i Jönköping. Besöket var en del i en större länsrundtur arrangerad av länsstyrelsen i Jönköping.
Anders Malmstigen, Brittis Benzler, Julia Kronlid, Birgitta Johansson och Mattias Ingeson
Anette Alm Gustavsson, Caroline Pehrs, Julia Kronlid och Brittis Benzler
Anders Malmstigen, Brittis Benzler, Julia Kronlid, Birgitta Johansson och Mattias Ingeson
Anette Alm Gustavsson, Caroline Pehrs, Julia Kronlid och Brittis Benzler
Huvudkontoret i Huskvarna
Besöket på huvudkontoret i Huskvarna inleddes med att generalsekreterare Mattias Ingeson berättade om organisationens historia och arbetet för barns rättigheter i Sverige och världen. Julia Kronlids önskemål var bland annat att få veta mer om vårt arbete i Ukraina, och hur det påverkats av lågkonjunktur och andra globala kriser. Anders Malmstigen, internationell chef och Birgitta Johansson, Sverigechef gav en fördjupad bild av våra insatser.
Erikshjälpen tog upp biståndsorganisationernas oro för regeringens nya strategi för utvecklingssamarbetet med civilsamhället, Civsam, och Julia Kronlid lovade att ta med sig frågan. Hon sa sig ha respekt för att svenska civilsamhällesorganisationer har stor kunskap om hur biståndet gör bäst nytta och hoppas på fortsatt gott samarbete.
Rundvandring i second hand-butiken
Ett av andre vice talmannens önskemål inför dagen var att få besöka Erikshjälpen Second Hand. Verkställande chef Anette Alm Gustafsson och butikschef Caroline Pehrs tog emot i Jönköpingsbutiken. Både Brittis Benzler och Julia Kronlid visade stort intresse under rundvandringen och imponerades både av hur butiken är uppbyggd och hur Erikshjälpen Second Hand arbetar med social och miljömässig hållbarhet.
Dagen avslutades med middag på länsresidenset i Jönköping.
Under Postkodlotteriets årliga galakväll i Stockholms Stadshus, tog Erikshjälpen emot 15 miljoner kronor i stöd som ska bidra till arbetet under 2024. Sammanlagt fick 61 organisationer dela på 1,2 miljarder kronor.
– Det är en bekräftelse på att vårt arbete är viktigt. Det långsiktiga stödet som vi själva kan fördela betyder otroligt mycket, säger Mattias Ingeson Generalsekreterare för Erikshjälpen.
Det är en bekräftelse på att vårt arbete är viktigt.
Mattias Ingeson, Generalsekreterare Erikshjälpen
Mattias Ingeson, Generalsekreterare Erikshjälpen
Ungefär var femte hushåll i Sverige är med i Postkodlotteriet. Alla som har en postkodlott är med och bidrar till det överskott som delas ut till ideella organisationer som bland annat jobbar med:
- barn och unga
- djur och natur
- forskning och hälsa
- demokrati och samhälle
- klimat och miljö
- idrott och friluftsliv.
Alla organisationer är olika men har samma mål – att tillsammans göra världen bättre för människor, djur och natur.
Erikshjälpen har varit förmånstagare till Svenska Postkodlotteriet sedan 2009 och har sammanlagt tagit emot 207 miljoner kronor. Under 2023 kunde vi bland annat stötta projekt i Uganda och Moldavien för att stärka barns rättigheter, ge fler barn möjlighet att gå tillbaka till skolan och utbilda skolpersonal för att kunna stötta barn som upplevt trauma. I Sverige kunde vi starta en ny Framtidsverkstad i Kristianstad där det har skapats nya aktiviteter för både barn och föräldrar. Eftersom stödet från Postkodlotteriet inte är öronmärkt är det extra värdefullt. Vi kan använda pengarna där vi ser att behoven är störst och bygga vår verksamhet långsiktigt.
– Det här är pengar som kommer göra stor skillnad för väldigt många barn. Erikshjälpen vill tacka Postkodlotteriet och alla lottköpare som fortsätter stötta vårt arbete för att ge liv åt barns drömmar, säger Mattias Ingeson.
Postkodlotteriet
Med över en miljon lottköpare är Postkodlotteriet Sveriges största lotteri, men också Sveriges största privata givare till ideell sektor. I dag genererar lotteriet en miljard kronor om året till över 60 organisationer som arbetar för att göra världen bättre. Det är det som är Postkodeffekten.
I januari var Ugandas regering värd för ett internationellt toppmöte. I ett försök att göra huvudstaden Kampala mer attraktiv inför mötet, valde de styrande politikerna att avlägsna över 700 barn som lever på gatorna i centrum. Barnen skickades till Masulitas barnby där det nu har skapats en svårhanterad situation.
Toppmöte i Kampala i Uganda
Ledare från över 120 länder var i januari inbjudna till ett internationellt toppmöte i Ugandas huvudstad Kampala. Inför mötet inledde Kampala Capital City Authority (KCCA) en aktion för att hålla barn borta från gatan. Över 700 barn och unga avlägsnades från Kampalas centrum. Barnen fördes till Women´s Effort to Save Orphans (UWESO) anläggningar i Masulita.
Barnen i Masulita
Till följd av regeringens agerande har tillströmningen av barn till Masulita blivit svår att hantera. Det är akut att säkerställa barnens grundläggande behov så som mat, sjukvård och psykosocialt stöd.
Erikshjälpens partnerorganisation i Uganda
Erikshjälpen har startat en kortare humanitär insats tillsammans med vår partnerorganisation i Uganda, Dwelling Places. Samtidigt ser vi över möjligheterna för en långsiktig lösning. Den humanitära insatsen kommer att ge direkt hjälp och skydd till de totalt 711 barn som just nu bor i UWESCO Masulitas centrum.
Detta genom att:
- Se till att barnen får tillräckligt med näringsrik mat
- Dela ut medicinska förnödenheter och se till att det vid behov finns tillgång till specialistvård
- Erbjuda alla barn individuell psykologisk traumastyrd vård
- Förbättra sanitetsförhållande i Masulita, genom toalettartiklar och rengöringsmedel
- Erbjuda läromedel till barnen.
Erikshjälpen gör nu sitt yttersta för att hjälpa vår partner i Uganda att se till att de här barnens humanitära behov tillgodoses.
Dwelling Places
Organisationen Dwelling Places är en del av Uganda Child Rights NGO Network och Children at Risk Action Network. Förutom det direkta arbetet med att hjälpa barn som lever på gatan är organisationen involverad i opinionsarbete på nationell nivå. Erikshjälpen har en pågående insats med Dwelling Places i särskilt utsatta områden som Nepak och Kampala.
Den 24 februari har det gått två år sedan Rysslands invasion av Ukraina. Två år av krig, rädsla och mänskligt lidande. Erikshjälpen har från första dagen stått på barnens sida och tillsammans med lokala partnerorganisationer har vi kunnat hjälpa ukrainska barn och familjer. Men behovet av humanitärt och psykosocialt stöd är fortfarande stort.
Tidig morgon den 24 februari 2022 gick Ryssland till attack mot Ukraina. Ukrainska barn och familjer har fått genomlida 730 dagar av krig. 730 dagar av rädsla, flyglarm och trauma. När Ukraina invaderades fanns Erikshjälpen tidigt på plats för att stötta barn och familjer, både de på flykt och de som var kvar i landet. Via lokala partnerorganisationer förmedlades omedelbar hjälp med särskilt fokus på barnens situation. I början av kriget handlade hjälpen om att förse människor med förnödenheter och kontanter samt att hjälpa till med information och registrering vid gränserna. I dag är behovet av stöd och insatser fortfarande stort.
UNHCR uppskattar att över 14 miljoner människor är i akut behov av humanitärt stöd. De flesta är kvinnor och barn.
Ge en gåva till barn och familjer i Ukraina
Med din gåva bidrar du till att krigsdrabbade barn i Ukraina får den hjälp som de behöver för att känna sig trygga.
Ge en gåva till barnen i Ukraina
Med tiden har behovet av psykosocialt stöd ökat. Sedan krigets början har Erikshjälpen stöttat den lokala samarbetspartnern Women´s Consortium of Ukraine (WCU) som bland annat erbjuder samtalsstöd och bildterapi. WCU har även en stödlinje dit barn och vuxna kan ringa. Psykologerna som arbetar med stödlinjen vittnar om hur samtalen till en början handlade om att få praktisk hjälp. Nu handlar samtalen mer om att hitta livsglädje mitt i ett brinnande krig. Barn så unga som 11 år ringer in och är oroliga för att mista en familjemedlem eller vän. Psykologen Tetiana Grigorieva som arbetar med stödlinjen berättar:
– Barnen som ringer till oss har ofta förlorat en nära anhörig och vi kan stötta dem i sorgeprocessen. Samtalen hjälper barnen att uttrycka sina känslor och hantera den oerhörda smärta som förlusten av en släkting innebär. Framför allt om det var någon som stod dem väldigt nära och betydde allt för dem.
Barn som ringer till oss har ofta förlorat en nära anhörig.
Situationen i Ukraina är allvarlig. Erikshjälpen finns där behovet är som störst och tillsammans med vår lokala partnerorganisation fortsätter vårt arbete.
Lyssna