Erikshjälpens insamlingspolicy är styrande för all insamling inom Erikshjälpen och ska tillämpas vid alla typer av insamling. Godkänd av Erikshjälpens styrelse 2024-11-29.
På Erikshjälpen samlar vi frimodigt in pengar för att kunna fortsätta vårt arbete för en förändrad värld där barns drömmar får liv. Vi förverkligar barns rättigheter genom insatser för utbildning och fritid, hälsa och trygghet och skydd, samt humanitära insatser. Så vill vi ge barn och unga runt om i världen hjälp och möjlighet att våga drömma om framtiden. Vi tror på barnen och vill ge dem förutsättningar till ett bättre liv och en tryggare framtid.
Enligt Erikshjälpens värdegrund vill vi verka i “Eriks anda”. Detta innebär att vi tar ansvaret för att förvalta givarnas gåvor och förtroende på stort allvar. Erikshjälpens insamlingsarbete vänder sig till privatpersoner, företag, församlingar och föreningar. Vi betraktar varje gåva som ett uttryck för personligt engagemang. Så har det varit ända sen Erik Nilssons dagar.
Erikshjälpens verksamhet finansieras av privatinsamling, institutionella bidrag samt överskott från våra Second Hand-butiker. Denna policy tydliggör för våra givare vilka principer som gäller för insamlingsverksamheten, hur Erikshjälpen samlar in pengar och hur vi hanterar gåvor. Insamlingspolicyn ger också vägledning och styrning till Erikshjälpens anställda, volontärer och andra som deltar i vårt insamlingsarbete.
Erikshjälpens insamlingspolicy är styrande för all insamling inom Erikshjälpen. Gåvor i form av begagnade varor till Erikshjälpen Second Hand omfattas dock inte av denna policy.
Gåvor från allmänheten/privatpersoner, organisationer, företag, samfund, privata och ideella fonder och stiftelser, testamentsgåvor och värdet av skänkta tillgångar räknas som insamlade medel. En gåva till Erikshjälpen ska alltid vara frivillig.
Bidrag i form av pengar från företag kan definieras juridiskt antingen som gåva eller sponsring. Företagssamarbeten, där bidraget från företagets sida ska mötas av någon typ av motprestation från Erikshjälpen, betraktas som sponsring och utformas i dialog, varefter vi skriver ett avtal som klargör omfattning och ansvarsfördelning.
Vi ser våra olika bistånds- och utvecklingsprojekt som ett samarbete med våra givare. Som ett led i att förstärka detta samarbete ger vi regelbunden återkoppling med exempel på vad insamlade medel använts till.
Erikshjälpens insamling gentemot allmänheten, och hantering av gåvor, sker alltid via ett 90-konto som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Det innebär att insamlingen årligen kontrolleras för att säkerställa att vi inte har oskäliga insamlings- och administrationskostnader. Minst 75 procent av de totala intäkterna ska gå till ändamålet. Erikshjälpen är även medlem i Giva Sverige, branschorganisationen för insamling i Sverige, och tillämpar deras kvalitetskod. Syftet med koden är att verka för transparens, professionalitet och ett ökat förtroende.
I Erikshjälpens årsredovisning som finns tillgänglig på erikshjalpen.se redovisar vi insamlade medel, kostnader, utdelade medel samt resultat och effekter av våra insatser.
Erikshjälpen följer gällande lagstiftning vid hantering av personuppgifter. Detaljerade föreskrifter återfinns i vår Integritetspolicy (personuppgiftspolicy).
Erikshjälpens insamlingsarbete är helt beroende av engagerade givare som vill vara med oss i arbetet för barns rättigheter och framtid. Vi vill inte bara samla in så mycket pengar eller så stora gåvor som möjligt. För oss är den lilla gåvan lika viktig som den stora.
I Erikshjälpens insamlingsarbete är det centralt att respektera givarens önskemål. Det betyder att:
Erikshjälpen strävar efter att större delen av insamlade medel är icke öronmärkt. Det innebär att vi kan använda medlen där de bäst behövs och gör störst nytta. Om det för givaren är av stor vikt att rikta gåvan till ett speciellt ändamål inom ramen för Erikshjälpens projekt, kan detta göras i samråd med givarservice.
Givaren har rätt att få information om vad insamlade medel används till. Vid insamlingskampanjer och katastrofer ska givaren lätt kunna få reda på vilket ändamål insamlade medel riktar sig till och till exempel vilka organisationer som Erikshjälpen väljer att samarbeta med på plats i det krisdrabbade området.
Om riktade gåvor av någon anledning inte kan användas till det som givaren önskat, ska givaren kontaktas och erbjudas möjlighet att rikta gåvan till något annat ändamål. Vill Erikshjälpen ändra användningsområde skall givaren först kontaktas.
Om en givare önskar få tillbaka en gåva och kontaktar Erikshjälpen inom rimlig tid, ska vi så långt det är möjligt tillgodose detta önskemål och betala tillbaka gåvan. Om Erikshjälpen upptäcker att man fått en felaktig gåva eller att gåva betalats två gånger av misstag, ska detta åtgärdas och återbetalas till givaren snarast.
Vi vill visa vår tacksamhet för de gåvor vi får. Vår målsättning är att alla nya givare ska få ett personligt tack och information om hur pengarna används.
Erikshjälpen vill underlätta för unga människor att kunna engagera sig. Med vår grundare Erik Nilsson som förebild och exempel vet vi att barn och unga kan förändra världen.
Vi finns med i många sammanhang där ungdomar, även de under 18 år, rör sig och deltar (festivaler, konserter mm). Personer under 18 år som vill bli givare välkomnas att vara med, men först efter vårdnadshavares samtycke och/eller påskrift av avtal.
Vi vill också uppmuntra barn och ungas engagemang och deras initiativ till insamlingar. Detta kan till exempel innebära att skolklasser, barngrupper i församlingar, idrottsföreningar och andra vill ordna insamlingar. Vi uppmuntrar och välkomnar dessa initiativ, men alltid efter godkännande och i samverkan med lärare, föräldrar och/eller andra ansvariga vuxna.
Vi vänder oss inte till minderåriga personer i direkta marknadsföringsåtgärder, som utskick eller riktade kampanjer.
Vår grundregel är att alla som vill ska få skänka pengar till Erikshjälpen. Erikshjälpen kan ibland ändå välja att tacka nej till en donerad gåva om givaren vill villkora gåvan på ett sätt som vi inte kan acceptera eller leva upp till. Erikshjälpen kan också välja att avstå från en gåva om givarens värderingar eller verksamhet står i strid med organisationens värderingar samt om gåvans ursprung strider mot Erikshjälpens Riktlinje för hållbara samarbeten. Erikshjälpen kan även tacka nej till en gåva om den är förenad med villkor som vi inte kan uppfylla eller om kostnaderna för gåvan inte står i rimlig proportion till gåvan i sig. Andra skäl att tacka nej kan vara att gåvan får oönskade konsekvenser eller om den består av varor, tjänster, byggnader etcetera som Erikshjälpen inte kan använda eller avyttra.
I dokumentet Riktlinje för hållbara samarbeten finns detaljerad information.
Om gåva/testamente erhålls i form av aktier/aktiefonder kan dessa behållas kortare eller längre tid om inte detta uppenbart strider mot givarens vilja, som den är uttryckt i gåvobrev eller testamente.
Innehav av aktier i företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom alkohol-, tobaks-, pornografi- eller vapenindustri är inte förenligt med vår policy. Om sådana aktier erhålls som gåva/testamente, skall en ansvarsfull avveckling ske inom högst ett år om inte synnerliga skäl föreligger. I Erikshjälpens Placeringspolicy finns detaljerad information angående aktieinnehav.
Gåva i form av fastighet avyttras snarast möjligt och erhållet belopp används i enlighet med givarens önskemål. Undantag kan dock göras om ett fortsatt ägande av fastigheten i någon form kan bidra till förverkligandet av Erikshjälpens ändamål, eller om givaren i sitt gåvobrev eller testamente uttryckt ett specifikt önskemål.
När Erikshjälpen mottar ett testamente gör vi en noggrann kontroll av att testamenterade medel kan används enligt testatorns sista vilja. Om det skulle visa sig att testamentet är skrivet på ett sådant sätt att vi inte kan uppfylla testatorns önskan tar vi kontakt med dödsboet för att diskutera utformningen och om gåvan kan användas till liknande verksamhet. Om detta inte är möjligt tackar vi nej till gåvan av respekt för givarens sista vilja.
Testamenten som kommer Erikshjälpen till del där annan part väcker klander hanterar vi med hjälp av juridisk expertis, med målsättningen att fullt ut respektera den avlidnes vilja.
Policy för synpunkter, klagomål och visselblåsning beskriver hur synpunkter, klagomål och visselblåsarlarm kan rapporteras inom Erikshjälpen samt hur inrapporterade ärenden hanteras. Godkänd av Erikshjälpens styrelse 2025-05-22.
Policyn gäller för hela Erikshjälpen, det vill säga second hand-verksamheten och barnrättsorganisationen i såväl Sverige som internationellt. Policyn finns också på engelska och heter då Policy for Feedback, Complaints and Whistleblowing.
I denna policy beskrivs hur synpunkter, klagomål och visselblåsarlarm kan rapporteras inom Erikshjälpen samt hur inrapporterade ärenden hanteras. Den gäller för hela Erikshjälpen, det vill säga Second Hand-verksamheten och barnrättsorganisationen i såväl Sverige som internationellt. Synpunkter kan vara positiva eller negativa, klagomål pekar på brister i vår verksamhet medan visselblåsning varnar om allvarliga missförhållanden. Kapitel 2-4 beskriver dessa mer i detalj.
Erikshjälpen arbetar för att barns rättigheter ska respekteras, skyddas och tillgodoses i Sverige och runtom i världen. Vi har nolltolerans mot diskriminering, alla former av övergrepp, sexuellt utnyttjande och sexuella trakasserier. Vi strävar efter att vara transparanta och ansvarsfulla vid förvaltning av de gåvor vi får och arbetar förebyggande gällande antikorruption. Våra förhållningssätt beskrivs bland annat i vår policy för barns trygghet och skydd, vår uppförandekod samt vår antikorruptionspolicy.
Erikshjälpen uppmuntrar rapportering av både förbättringsförslag och missförhållanden för att kunna förbättra kvalitet samt åtgärda eventuella brister i vår verksamhet både i Sverige och i våra övriga programländer. Syftet med denna policy är att skapa en trygg och öppen miljö där transparanta procedurer säkerställer att alla synpunkter, klagomål och visselblåsarlarm behandlas seriöst, rättvist och konfidentiellt samt med respekt för inblandade individer.
Skrivningar kring visselblåsning bygger på de rättigheter och skyldigheter som stipuleras i lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (”visselblåsarlagen”). Lagen bygger på EU:s visselblåsardirektiv. När ett visselblåsningsärende uppstår utanför EU, kommer hänsyn även att tas till de specifika lagkraven i det landet.
En synpunkt kan röra vad som helst inom Erikshjälpens verksamheter, både positivt som negativt. Det kan till exempel vara beröm, feedback eller förbättringsförslag.
Alla som på något sätt kommer i kontakt med Erikshjälpen eller Erikshjälpen Second Hand kan lämna in en synpunkt, även deltagare samt vårdnadshavare som vi möter i våra programinsatser.
En synpunkt lämnas direkt till den verksamhet som ärendet gäller. Det finns kontaktuppgifter på vår hemsida.
Synpunkter hanteras i första hand inom den relevanta verksamheten. Vid behov kan högre verksamhetschef kopplas in. När det bedöms relevant kan synpunkten hanteras som ett klagomål, se nedan.
Ett klagomål är tänkt att uppmärksamma oss på brister i vår verksamhet samt brister i våra samarbetspartners verksamheter. Det kan gälla avsteg från, eller misstankar om avsteg från, avtal, riktlinjer och policys.
Ett klagomål kan till exempel röra oetiskt agerande i någon av våra verksamheter eller hos våra samarbetspartners men att det inte bedöms falla under ramen för visselblåsning, dvs. det är inte av sådan karaktär att allmänheten har intresse av att det uppdagas och stoppas (se vidare vad som gäller kring visselblåsning under avsnitt 4 nedan).
Händelser som rör en enskild medarbetares arbetsmiljö rapporteras istället som ett tillbud eller en arbetsskada via intranätet eller direkt till närmaste chef.
Åsikter kring varor i butik hanteras istället som synpunkt och lämnas direkt till den aktuella butiken.
Alla som på något sätt kommer i kontakt med Erikshjälpen eller Erikshjälpen Second Hand kan lämna ett klagomål. Det kan till exempel vara anställda, volontärer, praktikanter, samarbetspartners och deras anställda, givare och kunder. Det kan också vara deltagare och vårdnadshavare som vi möter i våra insatser.
Klagomål rapporteras in via formulär på Erikshjälpens hemsida. För att vi ska kunna agera på inkomna klagomål är det önskvärt att det anges vilken verksamhet eller butik som ärendet gäller. Det går också rapportera ett klagomål till complaints@erikshjalpen.se eller direkt till en chef eller medarbetare på Erikshjälpen eller Erikshjälpen Second Hand. Den som mottar klagomålet kan då skriva in uppgifterna i formuläret.
Vi säkerställer också att vi i våra insatser har lättillgängliga sätt för deltagare och vårdnadshavare att lämna klagomål samt att våra internationella partnerorganisationer har sina egna policys och system för klagomålshantering. Rapporteringskanaler ska vara lättillgängliga och anpassade efter den lokala kontexten och rättighetsbärare i vårt arbete.
Om en partnerorganisation inom vår internationella programverksamhet får till sig ett klagomål så kan regionkontoret på förfrågan stötta partnern om möjligt. Klagomålet kommer då rapporteras in genom Erikshjälpens formulär för klagomål.
Rapportering som gäller avsteg från vår policy för barns trygghet och skydd ska ske skyndsamt, om möjligt inom 24 timmar. Internationellt, sker rapporteringen enligt vad som fastställts i partneravtalet.
Inrapporterade klagomål kommer till relevant kvalitetskontrollgrupp, utifrån vilken verksamhet ärendet gäller. Det finns kvalitetskontrollgrupper för olika verksamhetsdelar, däribland second hand, programverksamhet i Sverige, programverksamhet internationellt samt Erikshjälpen i stort. Grupperna består av verksamhetschefer och i vissa fall controllers och/eller samordnare. Vid behov kan andra funktioner kopplas in, t.ex. barnskyddsombud, skyddsombud, ekonomichef eller HR-chef. Om ärendet rör någon i kvalitetskontrollgruppen kopplas närmast högre chef in alternativt relevant styrelse eller extern part.
I lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (”visselblåsarlagen”) beskrivs rättigheter och skyldigheter för personer som visselblåser. Lagen bygger på EU:s visselblåsardirektiv. Visselblåsare får inte hindras att rapportera missförhållanden och ska ges skydd mot repressalier. Nedan beskrivs hur Erikshjälpen och Erikshjälpen Second Hand hanterar visselblåsarlarm. Erikshjälpens HR-avdelning kan ge mer detaljer om visselblåsarlagen vid behov.
Visselblåsning används för att uppmärksamma en organisation på allvarliga missförhållanden som är av sådan karaktär att allmänheten har intresse av att de uppdagas och stoppas.
Visselblåsandet ska avse missförhållanden som har uppstått eller som högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som den rapporterande personen är/har varit/kan komma att bli verksam i eller i en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit i kontakt med genom sitt arbete.
Visselblåsaren måste ha haft skälig anledning att tro att informationen om missförhållandena var sann vid rapporteringstillfället för att omfattas av visselblåsarskyddet.
Visselblåsarlarm kan till exempel röra:
Avvikelser kopplat mot ovan kategorier men som inte bedöms vara så allvarligt att allmänheten har intresse av att de uppdagas och stoppas kan istället rapporteras som klagomål (se avsnitt 3 ovan). Information som endast rör en enskild medarbetares eget arbets- eller anställningsförhållande omfattas normalt inte av visselblåsarlagen utan ska istället lyftas till närmaste chef alternativt HR eller facket.
En visselblåsare skyddas av visselblåsarlagen om denne i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och rapporterar dessa. Visselblåsaren ska också tillhöra någon av följande personkategorier:
Även personer som har tillhört någon av de uppräknade personkategorierna och då fick del av informationen omfattas av visselblåsarskyddet.
Förutom visselblåsaren skyddas även personer som bistår visselblåsaren vid rapporteringen, personer som har anknytning till den rapporterande personen samt juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har en arbetsrelaterad anknytning till.
Det finns fyra rapporteringskanaler för visselblåsarlarm internt inom Erikshjälpen/Erikshjälpen Second Hand:
Formulär samt kontaktuppgifter till ansvariga rapportmottagare finns på erikshjalpen.se
Formulär för visselblåsning garanterar anonymitet om visselblåsaren inte anger någon personuppgift i formuläret.
Oavsett vilken kanal du väljer bör din rapport innehålla följande information:
Rapportering som gäller avsteg mot vår policy för barns trygghet och skydd ska ske skyndsamt, om möjligt inom 24 timmar. I internationell programverksamhet sker rapporteringen enligt vad som fastställts i partneravtalet. Om en partnerorganisation inom vår internationella programverksamhet så önskar kan regionkontoret vid möjlighet stötta inrapportering av visselblåsarlarm till Erikshjälpen.
Erikshjälpens HR-chef och en utsedd HR-specialist är ansvariga mottagare av rapporter om missförhållanden enligt 5 kap 5 § visselblåsarlagen och är också de som mottar larm via formulär på erikshjalpen.se samt mejladressen visselblasning@erikshjalpen.se.
Om HR-chef eller utsedde HR-specialisten är direkt kopplad till det som rapporteras, kan rapportering även ske till högste operative chef, Erikshjälpens generalsekreterare, eller till styrelseordföranden. Kontaktuppgifter finns på erikshjalpen.se.
De utsedda rapportmottagarna har mandat att oberoende och självständigt hantera och utreda inkomna rapporter. För att kunna utreda och åtgärda missförhållandet kan fler personer behöva involveras, tillgången till eventuella personuppgifter kommer då begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Den som hanterar ett visselblåsarärende får inte obehörigen röja en uppgift som kan avslöja identiteten på den rapporterande personen eller på någon annan enskild som förekommer i ärendet.
Erikshjälpen samarbetar med lokala samarbetsorganisationer för att genomföra initiativ för barns rättigheter. Enligt Erikshjälpens insatsavtal åtar sig samarbetsorganisationen att arbeta med att förebygga, upptäcka och identifiera eventuella olagliga eller olämpliga aktiviteter eller missbruk av medel.
Erikshjälpen tar emot klagomål och visselblåsning angående lokala samarbetsorganisationer och deras anställda, men uppmuntrar även samarbetsorganisationer att utveckla egna system för att hantera detta för att öka tillgängligheten och transparensen i insatserna. Rapporteringskanalerna bör vara tillgängliga och anpassade till den lokala kontexten och deltagarna i insatserna.
För att deltagarna ska kunna framföra ett klagomål förväntas samarbetsorganisationerna, som ett minimum, tillhandahålla information om namn och kontaktuppgifter till insatsledningen och andra ledare i samarbetsorganisationen. Om samarbetsorganisationen har ett system för att hantera klagomål och visselblåsning, förväntas det att systemet inkluderar de insatser som stöds av Erikshjälpen.
När du rapporterar ett klagomål eller en visselblåsning via formulär på vår hemsida kan du välja att vara anonym. Vi uppmuntrar dock att du lämnar ditt namn och kontaktuppgifter för att vi ska kunna utreda händelsen och åtgärda den på ett korrekt sätt samt att du då kan få återkoppling kring vad som gjorts. Även när personuppgifter anges så hanteras dessa konfidentiellt, dvs. informationen är endast tillgänglig för de personer som har behörighet att ta del av den.
Vid hantering av ärenden arbetar vi efter dessa principer:
Nedan beskrivs vilket förfarande som följs vid inkomna ärenden. I samtliga steg följs principerna enligt avsnitt 7.
De ärenden som rapporteras in via formulären kommer direkt in i ett ärendehanteringssystem, och tilldelas en kategori för den specifika ärendetypen. Ärendet får ett referensnummer. Endast behöriga personer har tillgång till de specifika kategorierna. Om ärendet delges muntligt kan rapportör och mottagare gemensamt fylla i formuläret.
Detta gäller specifikt för visselblåsning:
Vid muntligt visselblåsarlarm ska mottagaren dokumentera rapporten. Detta kan ske genom en inspelning om rapportören samtycker till det, alternativt att ett protokoll uppförs. Den rapporterande personen ska ges tillfälle att kontrollera, rätta och genom underskrift godkänna ett upprättat protokoll. Ett ärende skapas upp i ärendehanteringssystemet där dokumentation sparas.
Mottagaren skickar en bekräftelse på att visselblåsningsrapporten är mottagen inom sju dagar från mottagandet, om inte den rapporterande personen har avsagt sig bekräftelse eller mottagaren har anledning att anta att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet.
Ärendet utreds av de utsedda mottagarna. Fler personer kan kopplas in när så är nödvändigt men antalet som involveras ska alltid hållas till ett fåtal.
Visselblåsarlarm utreds för att fastställa dess riktighet.
Samtliga visselblåsningslarm samt de klagomål som innehåller särskilt känslig information, exempelvis anklagelser kring grov misskötsamhet, korruption, sexuell exploatering samt sexuellt utnyttjande, trakasserier och övergrepp utreds med särskild diskretion och skydd för den utsatta.
För det fall utredningen bedöms kunna skötas bättre av extern part – exempelvis av jävsskäl, trovärdighetsskäl eller vid behov av expertkunskap – kommer sådan att anlitas.
Om ärendet rör en brist i efterföljden av vår policy kring barns trygghet och skydd och vid involvering av barn så ska agerandet alltid ske skyndsamt. Vid behov kan Erikshjälpens barnskyddsombud eventuellt komma att delta i utredningen.
När allvarliga ärenden inkommer informeras Erikshjälpens generalsekreterare och/eller verkställande chef inom Erikshjälpen Second Hand så fort som möjligt. De gör sedan en bedömning om styrelserna eller del av styrelserna ska informeras.
Bedöms ärendet vara så pass allvarligt att det finns risk för en organisationskris så kopplas krisledningsgrupp in och hantering sker enligt fastställd krishanteringsplan.
Mottagare kommer att fatta beslut om vilka eventuella åtgärder som ska vidtas med anledning av utredningsresultatet. Vid behov kopplas andra funktioner in för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. Även i detta fall med iakttagande av den diskretion som krävs och med vederbörligt skydd för personuppgifter som förekommer i ärendet.
Om det finns misstanke om att ett barn far illa kan det bli aktuellt med orosanmälan till Socialtjänsten, se vidare i barns trygghet och skydd, bilaga 2 – riktlinjer.
Om ärendet rör ett lagbrott ska detta anmälas till närmaste polismyndighet. Innan anmälan ska närmaste arbetsledare eller chef kontaktas.
Mottagare följer löpande upp att beslutade åtgärder genomförs.
Om rapportör inte valt att vara anonym säkrar mottagare att rapportör får återkoppling gällande sitt ärende, gärna löpande under hela processen när så är möjligt.
Vid visselblåsning gäller att bekräftelse på mottagning ska ske inom 7 dagar. Åtgärderna och skälen för dessa ska sedan återkopplas inom 3 månader till visselblåsaren om denne kan nås och önskar återkoppling.
Oavsett ärendetyp har vi dock som intern målsättning att återkoppla så snart som möjligt men senast inom en månad.
Alla inkomna ärenden som efter utredning bedöms vara av hög allvarlighetsgrad kommer att delges ledningen och styrelsen. Rapporteringen sker i ett anonymiserat format där så är lämpligt.
En gång per år kommer ärenden och åtgärder sammanställas och rapporteras till ledning och, när så är lämpligt, styrelsen, även detta i anonymiserat format. I samband med sammanställningen görs också en utvärdering av processen kring hantering av inkomna ärenden och eventuella identifierade förbättringar genomförs.
För att säkra så visselblåsarlarm hanteras på ett korrekt sätt av de utsedda mottagarna görs varje kvartal en kontroll där generalsekreterare eller verkställande chef går igenom samtliga inkomna larm det senaste kvartalet och säkerställer att de hanterats korrekt. Resultatet av granskningen rapporteras till styrelsen som en del av rapportering av internkontrollplanen.
Visselblåsarärenden raderas senast två år efter att ärendet avslutats.
Om rapportören inte är nöjd med hanteringen av ett ärende kan denne logga ett nytt ärende via samma formulär på hemsidan, ange ärendets referensnummer och beskriva sitt missnöje.
I Sverige har regeringen utsett ett antal behöriga myndigheter som har så kallade externa rapporteringskanaler på sina hemsidor som kan användas om man vill visselblåsa till en extern part. De olika myndigheterna tar emot olika typer av visselblåsningar, se förteckning över deras ansvarsområden här:
Lista över myndigheter med ansvar enligt ansvarsområde enligt förordning 2021:949 – Arbetsmiljöverket (av.se)
Internationellt kan det se olika ut med externa rapporteringskanaler. Vid behov kan det aktuella regionkontoret hänvisa till relevant part.