Det blev en intensiv eftermiddag för de cirka 300 åhörarna i publiken i aulan på Jönköping University. Temat för dagen var barns rätt till trygga och jämlika uppväxtvillkor och innehöll flera intressanta diskussioner kring vad Sverige behöver göra bättre för att implementera FN:s rekommendationer när det gäller barn.

Sveriges barnombudsman Elisabeth Dahlin pratade bland annat om hur ojämlika uppväxtvillkor är en grogrund för utanförskap. FN:s Barnrättskommitté har tagit fram rekommendationer till Sverige kopplat till utbildning, en trygg uppväxt, samt barns rätt till liv och hälsa. Rekommendationerna visar på att det fortfarande är mycket som behöver göras i Sverige.

– Samhällets förmåga att uppmärksamma och agera för att skydda barn som utsätts för våld eller far illa måste stärkas. När föräldrar brister i omsorg har samhället en skyldighet att hjälpa och skydda barnet, säger Elisabeth Dahlin.

Forskning och arbete för förändring

Under barnrättskonferensen fick deltagarna även ta del av den forskning som bedrivs kring hur barn ska kunna uppnå sin fulla potential i tider av nedskärningar. Frida Lygnegård, barnforskare vid Jönköping University, fick publiken att fundera över vilken syn vi har på barn och hur det påverkar vårt agerande.

Barnrättskonsulten och författaren Åsa Ekman konkretiserade i sitt föredrag några av FN:s barnrättskommittés rekommendationer och gav exempel på hur vi kan jobba för att bättre implementera barnkonventionen här i Sverige.

– Vi behöver alla arbeta för en förändring och jag vill synliggöra det vi måste bli bättre på för att stärka barnets rättigheter, säger Åsa Ekman.

“Det ingen får veta om pappa”

Under konferensen lyftes också frågan om hur det är att växa upp med en frihetsberövad familjemedlem. Även här blev det intressanta diskussioner ihop med representanter från Vårsol Samtalscenter, Räddningsmissionen och skådespelarna Aja Rodas och Mats Jäderlund som visade oss glimtar ur teaterföreställningen ”Det ingen får veta om pappa”. Teaterföreställningen skildrade hur det är att växa upp med en frihetsberövad familjemedlem och har visats upp på skolor runtom i Sverige.

Moderator under barnrättskonferensen var Erikshjälpens generalsekreterare Daniel Grahn.

– Jag tycker det var en fantastisk dag med många aktuella och angelägna föredrag, men det är uppenbart att det är långt kvar innan vi kan ta barns rättigheter för givna. Min förhoppning är att Erikshjälpen också i framtiden kan vara samlande för alla goda krafter som vill göra gott för barn.

– Även om det kan låta som en kliché, så känns det faktiskt som att ”komma hem”. Det är något speciellt med en barnrättsorganisation som är grundad av ett barn. Det spelar ingen roll om det handlar om barn på den kenyanska landsbygden eller i Sveriges förorter. Alla ska få chans till ett bra liv.

Det var med stor glädje som Erikshjälpens styrelse idag presenterade sin nya generalsekreterare.

– Med sin långa erfarenhet från civilsamhället och med en blick för det innovativa tror vi att Mattias kommer bli den ledare som för Erikshjälpen in i framtiden, säger styrelseordförande Anna Lönn Lundbäck. Mattias har ett brett kontaktnät, en skarp penna och ett varmt sätt. Han är en erfaren ledare, som med sin juridiska kompetens och vana av offentliga sammanhang kommer att bidra till att Erikshjälpen kan bli en ännu viktigare samhällsaktör.

I somras meddelade Erikshjälpen att nuvarande generalsekreterare Daniel Grahn slutar vid årsskiftet efter att ha suttit på posten sedan han tillträdde 2015. Han efterträds av Mattias Ingeson, tidigare regionchef på studieförbundet Bilda. Mattias arbetade efter juridikstudier i Uppsala under flera år som enhetschef på Försäkringskassan. Under de följande 12 åren som biträdande generalsekreterare på Erikshjälpen var han också utvecklingsansvarig för organisationen.

– Det gör att jag landar säkrare i min nya roll. Jag är trygg i strukturen och uppdraget men känner också stor respekt inför allt som har hänt under de fem år jag varit borta, men också nyfikenhet.

Mattias börjar sin tjänst som generalsekreterare den 1 februari 2024.

(Daniel Grahn är kvar i tjänst till den sista januari)

I centrala Kambodja påverkas samhällen starkt av klimatförändringar och många samhällen som påverkas faller in i svår fattigdom. Ett av dessa samhällen finns i provinsen Kampong Chhnang där Erikshjälpen tillsammans med lokala partners arbetar för att säkra barns rätt till trygghet, skydd och utbildning i katastrofdrabbade områden.

I Kampong Chhnang pågår arbetet med så kallade säkra områden. Detta för att barnen ska vara bättre skyddade under regnsäsongen, vid översvämningar och andra katastrofer. Det säkra området ligger tre-fyra meter högre upp än bynivån och fungerar under katastrofer som en säker samlingsplats. För att säkra barnens rätt till utbildning finns här också en nybyggd förskola och skola. Här har man också säkrat tillgången till rent vatten, byggt nya toaletter och skapat en säker plats för barnen att leka på.

Erikshjälpen gör löpande besök hos partnerorganisationer för att stötta och stärka upp samt som en del av arbetet att kvalitetssäkra att insamlade medel och gåvor kommer fram till barnen. Besöken görs ofta av personal på regionkontoren runtom i världen men ibland deltar även personal från Sverige.

Författare: Anton Eriksson

I juli svepte monsunregnet in över norra Indien. Perioden beräknas pågår fram till september och nederbörden är oerhört viktig för det indiska jordbruket. Men med regnet kommer även översvämningar och följderna är ofta förödande med såväl dödsfall som helt förstörda samhällen.

Så ser det ut just nu i norra Indien. Här har vädret blivit alltmer extremt under de senaste åren och årets monsunregn kom efter en lång och intensiv värmebölja. Resultatet blev snabbt katastrofalt med flera jordskred och kraftiga översvämningar. Värst drabbades områdena längs Indiens stora floder där invånarna har tvingats fly tomhänta från sina hem och söka tillfälligt skydd i provisoriska tält.

Stödpaket till nästan 600 hushåll

Upp mot 200 dödsfall har rapporterats från sex delstater samtidigt som förstörda hus, broar och vägar har ödelagt både mindre byar och större samhällen. Erikshjälpens lokala samarbetsorganisation EFICOR var snabbt på plats i områdena Punjab, Himachal Pradesh och Delhi för att bistå med såväl akut hjälp som ekonomiskt stöd till de drabbade hushållen.

Erikshjälpen bidrar till en insats som är fokuserad till de familjer som har drabbats av översvämningar längs floden Yamuna i östra Delhi. Här har stödpaket med mat, redskap och skyddsmaterial delats ut till nästan 600 hushåll – främst till utsatta grupper som personer med funktionsnedsättning, änkor och ensamstående kvinnor. Förhoppningen är att ytterligare 300 hushåll i Delhi ska få stödpaket under de kommande veckorna.

Hopp om att kunna flytta hem igen

Sedan EFICOR påbörjade insatsen i mitten av juli har över 1 700 hushåll fått hjälp i form av stödpaket eller ekonomiskt stöd. Hjälp som ger de drabbade familjerna hopp. Hopp om att klara av alla de utmaningar som översvämningarna för med sig och hopp om att så småningom kunna flytta tillbaka till sin hem. För EFICOR fortsätter arbetet i de drabbade områdena och målsättningen är att nå sammanlagt 5 000 hushåll i Punjab, Himachal Pradesh och Delhi.

Författare: Johan Larsson