Tidig morgon den 24 februari 2022 gick Ryssland till attack mot Ukraina. Ukrainska barn och familjer har fått genomlida 730 dagar av krig. 730 dagar av rädsla, flyglarm och trauma. När Ukraina invaderades fanns Erikshjälpen tidigt på plats för att stötta barn och familjer, både de på flykt och de som var kvar i landet. Via lokala partnerorganisationer förmedlades omedelbar hjälp med särskilt fokus på barnens situation. I början av kriget handlade hjälpen om att förse människor med förnödenheter och kontanter samt att hjälpa till med information och registrering vid gränserna. I dag är behovet av stöd och insatser fortfarande stort.

UNHCR uppskattar att över 14 miljoner människor är i akut behov av humanitärt stöd. De flesta är kvinnor och barn.

Med tiden har behovet av psykosocialt stöd ökat. Sedan krigets början har Erikshjälpen stöttat den lokala samarbetspartnern Women´s Consortium of Ukraine (WCU) som bland annat erbjuder samtalsstöd och bildterapi. WCU har även en stödlinje dit barn och vuxna kan ringa. Psykologerna som arbetar med stödlinjen vittnar om hur samtalen till en början handlade om att få praktisk hjälp. Nu handlar samtalen mer om att hitta livsglädje mitt i ett brinnande krig. Barn så unga som 11 år ringer in och är oroliga för att mista en familjemedlem eller vän. Psykologen Tetiana Grigorieva som arbetar med stödlinjen berättar:

– Barnen som ringer till oss har ofta förlorat en nära anhörig och vi kan stötta dem i sorgeprocessen. Samtalen hjälper barnen att uttrycka sina känslor och hantera den oerhörda smärta som förlusten av en släkting innebär. Framför allt om det var någon som stod dem väldigt nära och betydde allt för dem.

Situationen i Ukraina är allvarlig. Erikshjälpen finns där behovet är som störst och tillsammans med vår lokala partnerorganisation fortsätter vårt arbete.

Under 2024 års upplaga av konferensen Barnkonventionsdagen, delade information- och kunskaps företaget JP Infonet för första gången ut pris för Årets barnrättsprojekt. Företaget vill med priset uppmärksamma ett projekt som bidragit med särskilt värde och utveckling i det proaktiva arbetet för barns rättigheter. Barnombudsmannen Elisabeth Dahlin överlämnade diplomet med en prissumma på 25 000kr.

– Vi har valt att ge priset till Erikshjälpen Framtidsverkstad för att de arbetar rättighetsbaserat och långsiktigt med barns delaktighet. Projektet har gett goda resultat som vi tycker är väl värda att sprida vidare, säger Helena Reinius, projektledare på JP Infonet.

Håkan Giselsson och Birgitta Johansson

Håkan Giselsson arbetar som enhetschef på Erikshjälpen Framtidsverkstad, berättar hur det var att få ta emot priset.

– Priset är ett fantastiskt erkännande av våra medarbetare vid de lokala Framtidsverkstäderna. Tillsammans med barn och föräldrar driver de på det verkliga förändringsarbetet och bidrar till att skapa hopp och framtidstro.

Birgitta Johansson är chef för Erikshjälpens Sverigeavdelning och även hon var på plats för att ta emot priset.

– Vi är så stolta och glada över det här priset som betyder jättemycket för att synliggöra vår verksamhet.

Mat är en mänsklig rättighet men trots det dör miljontals människor runt om i världen varje dag till följd av undernäring. Erikshjälpen har arbetat med matbristen i Marsabit under många år i olika projekt, bland annat tillsammans med den lokala organisationen “Food for the Hungry”. Insatserna innefattar både att motverka akut undernäring men även att skapa bättre motståndskraft mot de allt mer frekventa torrperioderna.

– Marsabit och kringliggande regioner har alltid varit drabbade av torka, men på senare tid har det inte funnits möjlighet till återhämtning mellan torrperioderna och det har drivit området in i akut livsmedelsbrist. Nära en femtedel av barnen i Marsabit riskerar att dö av undernäring, säger Anne Wachira.

Anne Wachira hade med sig en termos fylld med en kenyansk välling som programledarna Linnea Wikblad och Sofia Dalén fick smaka. Ett vanligt mål mat i Kenya men tyvärr något som de flesta familjer i Marsabit inte har råd med.

På frågan om hur Erikshjälpen konkret arbetar för att motverka torkans effekter och livsmedelbrist i Marsabit berättade Anne att både akut humanitär hjälp och mer långsiktigt arbete förekommer.

– Förutom att ge den mest akuta hjälpen i form av mat och vatten så arbetar vi också med att skapa en stabilare livsmedelsförsörjning för familjerna genom att ha fler inkomstkällor än boskapsskötsel och stötta dem i att odla sådant som står emot torka bättre, mer klimatanpassat, berättade Anne Wachira.

Titta gärna på Erikshjälpens medverkan i glasburen via länken: Musikhjälpen – Tisdag 12 december, SVT Play.

Det blev en intensiv eftermiddag för de cirka 300 åhörarna i publiken i aulan på Jönköping University. Temat för dagen var barns rätt till trygga och jämlika uppväxtvillkor och innehöll flera intressanta diskussioner kring vad Sverige behöver göra bättre för att implementera FN:s rekommendationer när det gäller barn.

Sveriges barnombudsman Elisabeth Dahlin pratade bland annat om hur ojämlika uppväxtvillkor är en grogrund för utanförskap. FN:s Barnrättskommitté har tagit fram rekommendationer till Sverige kopplat till utbildning, en trygg uppväxt, samt barns rätt till liv och hälsa. Rekommendationerna visar på att det fortfarande är mycket som behöver göras i Sverige.

– Samhällets förmåga att uppmärksamma och agera för att skydda barn som utsätts för våld eller far illa måste stärkas. När föräldrar brister i omsorg har samhället en skyldighet att hjälpa och skydda barnet, säger Elisabeth Dahlin.

Forskning och arbete för förändring

Under barnrättskonferensen fick deltagarna även ta del av den forskning som bedrivs kring hur barn ska kunna uppnå sin fulla potential i tider av nedskärningar. Frida Lygnegård, barnforskare vid Jönköping University, fick publiken att fundera över vilken syn vi har på barn och hur det påverkar vårt agerande.

Barnrättskonsulten och författaren Åsa Ekman konkretiserade i sitt föredrag några av FN:s barnrättskommittés rekommendationer och gav exempel på hur vi kan jobba för att bättre implementera barnkonventionen här i Sverige.

– Vi behöver alla arbeta för en förändring och jag vill synliggöra det vi måste bli bättre på för att stärka barnets rättigheter, säger Åsa Ekman.

“Det ingen får veta om pappa”

Under konferensen lyftes också frågan om hur det är att växa upp med en frihetsberövad familjemedlem. Även här blev det intressanta diskussioner ihop med representanter från Vårsol Samtalscenter, Räddningsmissionen och skådespelarna Aja Rodas och Mats Jäderlund som visade oss glimtar ur teaterföreställningen ”Det ingen får veta om pappa”. Teaterföreställningen skildrade hur det är att växa upp med en frihetsberövad familjemedlem och har visats upp på skolor runtom i Sverige.

Moderator under barnrättskonferensen var Erikshjälpens generalsekreterare Daniel Grahn.

– Jag tycker det var en fantastisk dag med många aktuella och angelägna föredrag, men det är uppenbart att det är långt kvar innan vi kan ta barns rättigheter för givna. Min förhoppning är att Erikshjälpen också i framtiden kan vara samlande för alla goda krafter som vill göra gott för barn.

– Även om det kan låta som en kliché, så känns det faktiskt som att ”komma hem”. Det är något speciellt med en barnrättsorganisation som är grundad av ett barn. Det spelar ingen roll om det handlar om barn på den kenyanska landsbygden eller i Sveriges förorter. Alla ska få chans till ett bra liv.

Det var med stor glädje som Erikshjälpens styrelse idag presenterade sin nya generalsekreterare.

– Med sin långa erfarenhet från civilsamhället och med en blick för det innovativa tror vi att Mattias kommer bli den ledare som för Erikshjälpen in i framtiden, säger styrelseordförande Anna Lönn Lundbäck. Mattias har ett brett kontaktnät, en skarp penna och ett varmt sätt. Han är en erfaren ledare, som med sin juridiska kompetens och vana av offentliga sammanhang kommer att bidra till att Erikshjälpen kan bli en ännu viktigare samhällsaktör.

I somras meddelade Erikshjälpen att nuvarande generalsekreterare Daniel Grahn slutar vid årsskiftet efter att ha suttit på posten sedan han tillträdde 2015. Han efterträds av Mattias Ingeson, tidigare regionchef på studieförbundet Bilda. Mattias arbetade efter juridikstudier i Uppsala under flera år som enhetschef på Försäkringskassan. Under de följande 12 åren som biträdande generalsekreterare på Erikshjälpen var han också utvecklingsansvarig för organisationen.

– Det gör att jag landar säkrare i min nya roll. Jag är trygg i strukturen och uppdraget men känner också stor respekt inför allt som har hänt under de fem år jag varit borta, men också nyfikenhet.

Mattias börjar sin tjänst som generalsekreterare den 1 februari 2024.

(Daniel Grahn är kvar i tjänst till den sista januari)