Lyssna Just nu pågår en fruktansvärd humanitär katastrof mot bland annat barn i Gaza som kommer prägla Mellanöstern och omvärlden under många år framöver.
Situationen är olidlig.
Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.
Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.
– Situationen är olidlig, det är förfärligt att hoppet om fred och försoning i regionen kan ha grusats för flera generationer framåt, säger Daniel Grahn, generalsekreterare på Erikshjälpen.
I en konflikt är barn särskilt sårbara och krig är den yttersta kränkningen av barns rättigheter. Ändå blir det allt vanligare att skolor, sjukhus och bostadshus är mål för krigförande länder. En strategi som strider mot all humanitär rätt och mänsklig värdighet.
– Det finns inget så djävulskt som att angripa barn, att använda dem som sköldar eller vapen, säger Daniel Grahn.
Nyligen översteg antalet dödsfall 25 000 i Gaza. Drabbade är främst civila och en tredjedel är barn. De som överlever bomber och markstrider riskerar i stället att dö av sjukdom, svält och uttorkning, om inte humanitär hjälp når fram i tid.
Det finns inget så djävulskt som att angripa barn.
Erikshjälpen har ingen egen personal på plats eller genomför något direkt arbete i regionen, men vi följer utvecklingen noga.
– Kriget som drabbar oskyldiga barn på båda sidor är fullständigt oförsvarligt. Vi fördömer varje enskilt övergrepp mot barn, oavsett vilken sida av gränsen det sker, säger Daniel Grahn.
Erikshjälpen uppmanar alla inblandade i konflikten att respektera internationell humanitär rätt och sätta barns rättigheter främst. I vår roll vädjar vi till Sveriges regering att göra allt som står i dess makt för att nå en bestående vapenvila.
Våldet mot barn i Gaza och Israel måste få ett slut!
Bidra till hjälparbetet i Gaza
Erikshjälpen bistår inte med humanitära insatser i just Gaza men vi uppmanar dig att bidra till följande organisationer som gör ett viktigt arbete på plats:
Ge en gåva till de drabbade i Gaza, diakonia.se
Humanitär kris i Gaza, imsweden.se
Barnen i Gaza och Israel måste skyddas, raddabarnen.se
Akut behov av hjälp i Gaza, rodakorset.se
Bildtext: Personal från Individuell Människohjälps (IM) partnerorganisation Palestinian Medical Relief Society (PMRS). Foto: PMRS.
Bilder med sjukvårdspersonal är från Individuell Människohjälps (IM) partnerorganisation Palestinian Medical Relief Society (PMRS).
Författare: Daniel Grahn
Innan jul presenterade regeringen och Sverigedemokraterna sin reformagenda för svenskt bistånd. I reformagendan finns mycket som väcker oro för de länder som behöver mest stöd.
Det finns några positiva inslag i regeringens nya biståndspolitik, men framför allt mycket som väcker oro.
Anders Malmstigen, internationell chef på Erikshjälpen.
Anders Malmstigen, internationell chef på Erikshjälpen.
Oro för kopplingen mellan handel och bistånd
– Det finns några positiva inslag i regeringens nya biståndspolitik, men framför allt mycket som väcker oro. Ett exempel är den tydliga koppling mellan handel och bistånd som nu leder till att man vänder ryggen till några av de länder som behöver mest stöd, säger Erikshjälpens internationella chef Anders Malmstigen.
”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt” heter regeringens reformagenda som ska bestämma riktningen för Sveriges framtida globala utvecklingsarbete.
När regeringens reformagenda för bistånd släpptes i början av december väntade Erikshjälpen med spänning på regleringsbrevet till Sida för att se vilka specifika följder den nya reformagendan skulle få. Regleringsbrevet med direktiv till Sidas verksamhet kom veckan efter och går till stor del i linje med de förändringar som reformagendan innehåller.
Biståndspolitiken har skiftat fokus från fattigdomsbekämpning till att främja handel och utveckling.
– Tydligt är att biståndspolitiken skiftat fokus från fattigdomsbekämpning till att i första hand främja handel och utveckling, säger Anders Malmstigen.
Oron kring kopplingen mellan handel och bistånd är att Sveriges biståndspolitik rör sig bort från konfliktdrabbade länder där fattigdomen ökar. Detta gäller exempelvis Burkina Faso, Mali och Sydsudan, länder där Erikshjälpen är verksamma och där behoven ökat.
I regeringens direktiv till Sida för 2024 bekräftas nu att biståndet till dessa tre länder i Afrika, tillsammans med Kambodja i Asien, fasas ut inom ramen för ett pågående regionalt stöd. I de fyra länderna som fasas ut har Erikshjälpen insatser tillsammans med lokala partnerorganisationer.
– Regleringsbrevet bekräftade oron för att Sveriges bistånd inte längre sätter störst fokus på människor som lever i fattigdom och förtryck. Nu blir vårt och andra civilsamhällesorganisationers arbete än viktigare. Vi kan inte bara stillatigande se på hur svenska intressen ska styra vem som får del av biståndet, säger Anders Malmstigen.
Anders Malmstigen tillsammans med Erikshjälpens medarbetare i Burkina Faso.
Anders Malmstigen tillsammans med Erikshjälpens medarbetare i Burkina Faso.
Nu blir vårt och andra civilsamhällesorganisationers arbete än viktigare.
Analys av reformagenda och regleringsbrev
Concord Sverige är en paraplyplattform som samlar 82 biståndsorganisationer i civilsamhället. I sin analys av biståndspolitiken och regleringsbrevet till Sida lyfts några punkter särskilt fram av Concord:
- Det generella villkoret om att medlen endast får användas i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer, för vad som kan klassificeras som bistånd, finns inte med i regleringsbrevet.
- Anslagsposten för kommunikations- och informationsinsatser i Sverige tas bort helt.
- Det blir ett lika lågt anslag till biståndet genom svenska folkrörelseorganisationer (CIVSAM-anslaget) som förra året.
Under året har Erikshjälpen tillsammans med nätverket Concord Sverige arbetat fram rekommendationer för hur regeringens biståndsreformer bör se ut för en hållbar global utveckling. En viktig pusselbit har varit att säkerställa att man kan hålla löftet om ökad finansiering till civilsamhället.
I reformagendan finns tecken på att ett framtida samarbete med civilsamhällsorganisationer är prioriterat, men det finns inga tydliga strategier.
– Nu gäller det bara att se till att detta omsätts i praktiken. Även om stödet som förmedlas genom svenska folkrörelseorganisationer proportionerligt har ökat, så är det ändå i faktiska pengar en minskning som vi ser. Detta eftersom biståndets totala volym minskat, säger Anders Malmstigen.
Positivt med reformagendan
I regeringens reformagenda för biståndet ser Erikshjälpen positivt på att barn lyfts fram som en prioriterad grupp med egna specifika rättigheter och att flickors fri- och rättigheter får en framskjuten position. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR, och att arbeta mot exempelvis könsstympning finns även det med på agendan, vilket bådar gott för framtiden. Men viktigt är nu att barns rättigheter synliggörs i kommande strategier för att få ordentligt genomslag.
Analys av reformagenda för biståndet, concord.se.
Analys av regleringsbrev till Sida, concord.se.
Läs Anders Malmstigens debattreplik på ämnet i Dagen, Sverige fasar ut stöd till särskilt utsatta länder, Dagen.se.
Författare: Lena Elf.
Erikshjälpen var på plats under Musikhjälpen 2023 i Växjö där Anne Wachira var en av gästerna i glasburen på Kärlekens torg. På årets tema, ingen ska behöva dö av hunger, berättade Anne om Erikshjälpens arbete i nordöstra Kenya.
Människor lever redan på marginalen och nu har torkan gjort att situationen eskalerat.
Mat är en mänsklig rättighet men trots det dör miljontals människor runt om i världen varje dag till följd av undernäring. Erikshjälpen har arbetat med matbristen i Marsabit under många år i olika projekt, bland annat tillsammans med den lokala organisationen “Food for the Hungry”. Insatserna innefattar både att motverka akut undernäring men även att skapa bättre motståndskraft mot de allt mer frekventa torrperioderna.
– Marsabit och kringliggande regioner har alltid varit drabbade av torka, men på senare tid har det inte funnits möjlighet till återhämtning mellan torrperioderna och det har drivit området in i akut livsmedelsbrist. Nära en femtedel av barnen i Marsabit riskerar att dö av undernäring, säger Anne Wachira.
Nära en femtedel av barnen riskerar att dö av undernäring.
Anne Wachira.
Anne Wachira.
Anne Wachira hade med sig en termos fylld med en kenyansk välling som programledarna Linnea Wikblad och Sofia Dalén fick smaka. Ett vanligt mål mat i Kenya men tyvärr något som de flesta familjer i Marsabit inte har råd med.
På frågan om hur Erikshjälpen konkret arbetar för att motverka torkans effekter och livsmedelbrist i Marsabit berättade Anne att både akut humanitär hjälp och mer långsiktigt arbete förekommer.
– Förutom att ge den mest akuta hjälpen i form av mat och vatten så arbetar vi också med att skapa en stabilare livsmedelsförsörjning för familjerna genom att ha fler inkomstkällor än boskapsskötsel och stötta dem i att odla sådant som står emot torka bättre, mer klimatanpassat, berättade Anne Wachira.
Titta gärna på Erikshjälpens medverkan i glasburen via länken: Musikhjälpen – Tisdag 12 december, SVT Play.
Läs mer om Erikshjälpens arbete i Afrika
Närmare 118 miljoner flickor runt om i världen står utanför skolsystemet. I en gemensam debattartikel uppmärksammar Erikshjälpen tillsammans med sju andra organisationer flickors rätt till utbildning.
Läs debattartikeln i Global Bar Magazine här: Debatt: Satsa på flickors utbildning och fördubbla resultaten.
Utbildning för flickor är ett skydd mot både barnäktenskap och barnarbete. Satsningar för att stärka flickors rättigheter är viktiga och gynnsamma både för flickor och deras familjer, för hela samhällen och för den globala utvecklingen.
Tillsammans med sju andra organisationer deltar Erikshjälpen i ett samarbetsprojekt som är finansierat av Postkodlotteriet och koordinerat av Postkodsstiftelsen. Samarbetsprojektet innebär att flera olika projekt genomförs i olika delar av världen för att ge flickor tillgång till utbildning.
Får flickor studera minskar risken för barnäktenskap och bortgifte.
Får flickor studera minskar risken för barnäktenskap och bortgifte.
På Barnkonventionens dag den 20 november arrangerade Erikshjälpen tillsammans med Jönköping University och Länsstyrelsen i Jönköping en barnrättskonferens.
Erikshjälpen bjöd på en fullspäckad dag med olika perspektiv på barnens rättigheter.
Det blev en intensiv eftermiddag för de cirka 300 åhörarna i publiken i aulan på Jönköping University. Temat för dagen var barns rätt till trygga och jämlika uppväxtvillkor och innehöll flera intressanta diskussioner kring vad Sverige behöver göra bättre för att implementera FN:s rekommendationer när det gäller barn.
Sveriges barnombudsman Elisabeth Dahlin pratade bland annat om hur ojämlika uppväxtvillkor är en grogrund för utanförskap. FN:s Barnrättskommitté har tagit fram rekommendationer till Sverige kopplat till utbildning, en trygg uppväxt, samt barns rätt till liv och hälsa. Rekommendationerna visar på att det fortfarande är mycket som behöver göras i Sverige.
– Samhällets förmåga att uppmärksamma och agera för att skydda barn som utsätts för våld eller far illa måste stärkas. När föräldrar brister i omsorg har samhället en skyldighet att hjälpa och skydda barnet, säger Elisabeth Dahlin.
När föräldrar brister i omsorg har samhället en skyldighet att hjälpa och skydda barnet.
Elisabeth Dahlin, Sveriges barnombudsman.
Elisabeth Dahlin, Sveriges barnombudsman.
Forskning och arbete för förändring
Under barnrättskonferensen fick deltagarna även ta del av den forskning som bedrivs kring hur barn ska kunna uppnå sin fulla potential i tider av nedskärningar. Frida Lygnegård, barnforskare vid Jönköping University, fick publiken att fundera över vilken syn vi har på barn och hur det påverkar vårt agerande.
Barnrättskonsulten och författaren Åsa Ekman konkretiserade i sitt föredrag några av FN:s barnrättskommittés rekommendationer och gav exempel på hur vi kan jobba för att bättre implementera barnkonventionen här i Sverige.
– Vi behöver alla arbeta för en förändring och jag vill synliggöra det vi måste bli bättre på för att stärka barnets rättigheter, säger Åsa Ekman.
Frida Lygnegård, barnforskare.
Åsa Ekman, barnrättskonsult och författare.
Frida Lygnegård, barnforskare.
Åsa Ekman, barnrättskonsult och författare.
Vi behöver alla arbeta för en förändring och jag vill synliggöra det vi måste bli bättre på för att stärka barnets rättigheter.
“Det ingen får veta om pappa”
Under konferensen lyftes också frågan om hur det är att växa upp med en frihetsberövad familjemedlem. Även här blev det intressanta diskussioner ihop med representanter från Vårsol Samtalscenter, Räddningsmissionen och skådespelarna Aja Rodas och Mats Jäderlund som visade oss glimtar ur teaterföreställningen ”Det ingen får veta om pappa”. Teaterföreställningen skildrade hur det är att växa upp med en frihetsberövad familjemedlem och har visats upp på skolor runtom i Sverige.
Från vänster: Emma, Räddningsmissionen, Aja Rodas, skådespelare och Mats Jäderlund, skådespelare.
Från vänster: Emma, Räddningsmissionen, Aja Rodas, skådespelare och Mats Jäderlund, skådespelare.
Moderator under barnrättskonferensen var Erikshjälpens generalsekreterare Daniel Grahn.
– Jag tycker det var en fantastisk dag med många aktuella och angelägna föredrag, men det är uppenbart att det är långt kvar innan vi kan ta barns rättigheter för givna. Min förhoppning är att Erikshjälpen också i framtiden kan vara samlande för alla goda krafter som vill göra gott för barn.
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen, var moderator under konferensen.
Daniel Grahn, generalsekreterare Erikshjälpen, var moderator under konferensen.
Alice, 13 år, flydde från Ukraina med bara det nödvändigaste i en ryggsäck. Alice och över 43 miljoner andra barn världen över befinner sig idag på flykt från krig och oroligheter.
När Ryssland invaderade Ukraina gick Alice liv från trygghet till livsfara på bara några timmar. Hon såg både sitt hem och hela sin barndomsstad förstöras under några dagar av intensiva strider.
Nu har jag bara en mobiltelefon
Alice, 13 år, flydde kriget i Ukraina.
Alice, 13 år, flydde kriget i Ukraina.
Alice är 13 år och kommer från staden Hostomel som ligger några mil nordväst om Ukrainas huvudstad Kiev. Hostomel utsattes för flyganfall, granatbeskjutningar och hårda markstrider som lade bostadshus, skolor och affärer i ruiner. Även rinnande vatten, el och värme försvann. Det enda som fanns kvar var förstörelse och rädsla.
– Vårt hus blev skadat. Alla fönstren förstördes och nästan allt vi ägde är borta. Nu har jag bara en mobiltelefon, men det är svårt att göra skoluppgifter på den, berättar hon.
Efter nio dagar i ett skyddsrum lyckades Alice, hennes storebror och deras mamma fly från staden. Alice fick bara med sig en ryggsäck med det nödvändigaste. En kudde, ett par extra skor och en mobilladdare.
Ge din julgåva till Alice och andra barn på flykt!
Alice, hennes bror och deras vänner har bland annat fått hjälp genom att delta i psykosociala aktiviteter, men oron finns fortfarande där.
Ge en julgåva
900 92 83
Det blir Mattias Ingeson som får förtroendet att leda Erikshjälpen framåt. Mattias var tidigare biträdande generalsekreterare på Erikshjälpen mellan 2007 – 2019.
Även om det kan låta som en kliché, så känns det faktiskt som att ”komma hem”.
Mattias Ingeson, ny generalsekreterare Erikshjälpen.
Mattias Ingeson, ny generalsekreterare Erikshjälpen.
– Även om det kan låta som en kliché, så känns det faktiskt som att ”komma hem”. Det är något speciellt med en barnrättsorganisation som är grundad av ett barn. Det spelar ingen roll om det handlar om barn på den kenyanska landsbygden eller i Sveriges förorter. Alla ska få chans till ett bra liv.
Det var med stor glädje som Erikshjälpens styrelse idag presenterade sin nya generalsekreterare.
– Med sin långa erfarenhet från civilsamhället och med en blick för det innovativa tror vi att Mattias kommer bli den ledare som för Erikshjälpen in i framtiden, säger styrelseordförande Anna Lönn Lundbäck. Mattias har ett brett kontaktnät, en skarp penna och ett varmt sätt. Han är en erfaren ledare, som med sin juridiska kompetens och vana av offentliga sammanhang kommer att bidra till att Erikshjälpen kan bli en ännu viktigare samhällsaktör.
Med sin långa erfarenhet från civilsamhället och med en blick för det innovativa tror vi att Mattias kommer bli den ledare som för Erikshjälpen in i framtiden.
Anna Lönn Lundbäck, styrelseordförande Erikshjälpen.
Anna Lönn Lundbäck, styrelseordförande Erikshjälpen.
I somras meddelade Erikshjälpen att nuvarande generalsekreterare Daniel Grahn slutar vid årsskiftet efter att ha suttit på posten sedan han tillträdde 2015. Han efterträds av Mattias Ingeson, tidigare regionchef på studieförbundet Bilda. Mattias arbetade efter juridikstudier i Uppsala under flera år som enhetschef på Försäkringskassan. Under de följande 12 åren som biträdande generalsekreterare på Erikshjälpen var han också utvecklingsansvarig för organisationen.
– Det gör att jag landar säkrare i min nya roll. Jag är trygg i strukturen och uppdraget men känner också stor respekt inför allt som har hänt under de fem år jag varit borta, men också nyfikenhet.
Mattias börjar sin tjänst som generalsekreterare den 1 februari 2024.
(Daniel Grahn är kvar i tjänst till den sista januari)
Fakta
Namn: Mattias Ingeson
Ålder: 49 år
Familj: Maka Karin och tre barn: Axel, 19, Gustav 17 och Märta 14 år
Bor: I Russnäs, mellan Eksjö och Vetlanda, men ursprungligen från Linköping.
Aktuell: Ny generalsekreterare för Erikshjälpen
Mardrömmarna har försvunnit. Nu kan 14-åriga Djemirata i stället drömma om att utbilda sig till sömmerska och att en dag återförenas med sin familj i hembyn Goinlingin.
I Burkina Faso lever ungefär två miljoner människor som internflyktingar. Landet har varit politiskt instabilt under flera år och drabbades 2022 av två militärkupper. Det gjorde att våldsamheterna ökade dramatiskt och nu beräknas 4,9 miljoner människor vara i akut behov av humanitärt stöd.
För 14-åriga Djemirata Nabalum kom våldet riktigt nära. Hennes by attackerades av beväpnade terrorister och hon tvingades fly till staden Kaya i mellersta Burkina Faso. I Kaya är säkerhetsläget något bättre än i övriga landet och strax utanför staden ligger internflyktinglägret Tansega Wayalguin.
I flyktinglägret jobbar Erikshjälpen tillsammans med den lokala partnerorganisationen Organisation Catholique pour le Développment et la Solidarité, OCADES, med att stötta barn och familjer som har flytt från beväpnad milis som terroriserar stora delar av landet.
– Vi blir väl omhändertagna och får delta i roliga fritidsaktiviteter som gör att vi trivs bra här, säger hon.
Ge din julgåva till Djemirata och andra barn på flykt!
Bidra till att fler barn på flykt får en trygg livssituation.
Swisha en julgåva
900 92 83
Barnens mardrömmar har försvunnit
Stort fokus ligger på det psykosociala arbetet. Många av barnen i flyktinglägret har till exempel varit med om att se sina föräldrar eller andra vuxna bli dödade. Tillsammans med UNICEF driver OCADES och Erikshjälpen ett särskilt aktivitetsområde, Children’s Friendly Space, där barnen kan känna sig trygga och samtidigt få tillgång till utbildning och fritidsaktiviteter.
– Våra mardrömmar försvann när vi började umgås i Children’s Friendly Space. Nu drömmer vi i stället om när vi leker tillsammans. Det är vi väldigt tacksamma över. Hela omgivningen gör att jag känner en större trygghet, säger Djemirata.
Sedan Djemirata kom till flyktinglägret Tansega Wayalguin har hon börjat våga drömma om en framtid som sömmerska – och så klart att en dag kunna flytta hem igen och återförenas med sin familj.
– När jag blickar framåt fem år i tiden ser jag framför mig att jag har lärt mig att sy och att jag försörjer mig som sömmerska. Jag vill också föra det vidare till mina kommande barn, precis som min mamma gjorde, så de kan bli självförsörjande i framtiden.
Våra mardrömmar försvann när vi började umgås i Children’s Friendly Space.
Halidou har träffat nya kompisar
Ungefär 120 000 människor lever som internflyktingar i staden Kaya och över 77 000 av dem är barn under 17 år. För 15-årige Halidou Sawadogo, som har flytt till internflyktinglägret Tansega Wayalguin med sin familj, börjar varje morgon med ett besök på Children’s Friendly Space.
På kvällarna jobbar han ute på fälten för att hjälpa till att försörja familjen.
– Jag har träffat många nya vänner på Children’s Fiendly Space och vi har väldigt roligt när vi hänger tillsammans. Trots alla utmaningar så försöker jag att hitta glädjen i det lilla. Children’s Friendly Space har betytt mycket för mig, eftersom jag har någonting att hitta på om dagarna i stället för att bara tänka på allt som är svårt, säger han.
Trots alla utmaningar så försöker jag att hitta glädjen i det lilla.
Världens mest bortglömda konflikt
Flyktingorganisationen NRC Flyktinghjälpen rankar situationen i Burkina Faso som världens mest bortglömda konflikt sett till mediebevakning, bistånd och det internationella samfundets vilja att lösa konflikten. Samtidigt rankar Global Terrorism Index 2023 Burkina Faso på en andraplats över länder som är mest påverkade av terrorism – strax efter Afghanistan.
Tack vare Erikshjälpens arbete i Burkina Faso kan fler barn känna trygghet i ett av världens mest otrygga länder.
Författare: Johan Larsson
För 14-åriga Viktoria innebar Rysslands invasionskrig mot Ukraina att livet vändes helt upp och ner. Men med hjälp från Erikshjälpen kan Viktoria drömma om att en dag kunna återvända hem igen.
Sedan ett år tillbaka bor 14-åriga Viktoria med sin mamma, pappa och storasyster i ett enrumsmodulhus i den ukrainska staden Irpin. Före kriget bodde familjen i en lägenhet i Irpin men allt förändrades en morgon i slutet av februari 2022. Då väcktes familjen av höga explosioner efter att Ryssland startat sitt krig mot Ukraina och hårda strider utbröt i Irpin.
– Det var väldigt skrämmande. Vi rusade till ett skyddsrum där vi tillbringade en dag och en natt, säger Viktoria.
Dagen därpå evakuerades familjen ur staden. Alla, utom pappan, tog sig sedan till Polen.
– Pappa kunde inte följa med. Alla män som är under 60 år måste stanna i Ukraina för att försvara landet, förklarar Viktoria.
Viktoria, 14 år. Foto: Bengt Sigvardsson.
Viktoria, 14 år. Foto: Bengt Sigvardsson.
Pappa kunde inte följa med.
I början av april drog sig den ryska armén tillbaka från Irpin och Viktorias familj bestämde sig då för att återvända. De ville inte stanna i Polen eftersom Ukraina är deras hemland där de vill leva. Innan de återvände visste Viktoria att familjens hus blivit förstört i en rysk attack.
– Men när jag återvände hit och såg det med egna ögon kändes det fruktansvärt. Det var förstört och svart av sot. Jag blev väldigt ledsen, säger Viktoria.
Huset på bilden är inte Viktorias men ett liknande i närheten. Foto: Bengt Sigvardsson.
Irpin attackerades brutalt av den ryska armén under Ukrainakrigets första månad. Mycket av bebyggelsen förstördes. Foto: Bengt Sigvardsson.
Huset på bilden är inte Viktorias men ett liknande i närheten. Foto: Bengt Sigvardsson.
Irpin attackerades brutalt av den ryska armén under Ukrainakrigets första månad. Mycket av bebyggelsen förstördes. Foto: Bengt Sigvardsson.
Stöd från Erikshjälpens partnerorganisation
Till en början bodde familjen hos släktingar i Irpin men hösten 2022 flyttade de in i rummet i modulhuset som nu är deras bostad. Rummet är på 13 kvadratmeter och familjen delar badrum, toalett och kök med andra internflyktingar.
– Våra boendeförhållanden är helt annorlunda jämfört med hur vi bodde tidigare, men jag har vant mig. Nu känns det okej, säger Viktoria.
Hon går i skolan i Irpin och på fritiden hänger hon mest med kompisar. Ibland blir tillvaron långtråkig men denna dag har Erikshjälpens ukrainska partnerorganisation WCU varit på besök och haft sociala aktiviteter. Viktoria har deltagit i dem med några andra barn och ungdomar. Under aktiviteterna får barnen möjlighet att bearbeta traumatiska upplevelser samtidigt som de har en rolig stund.
– Jag älskar när frivilligorganisationer kommer hit och har aktiviteter med oss eller ger oss presenter. Inför jul- och nyår förra året fick vi skriva julklappsönskelistor. Jag önskade mig, och fick, en powerbank som jag använder ofta här, säger Viktoria.
Ge din julgåva till Viktoria och andra barn på flykt!
Bidra till att fler barn på flykt får en trygg livssituation.
Swisha en julgåva
900 92 83
Drömmer om varaktig fred
Elen försvinner nämligen ofta i ”modulstaden” eftersom många kraftverk har förstörts i bombningar. Den ryska armén skjuter ofta robotar mot Irpin, men det ukrainska luftförsvaret lyckas skjuta sönder de flesta i luften.
– Flyglarmen tjuter ganska ofta och då måste vi springa till skyddsrum. Det är otäckt, men vi har tvingats vänja oss vid det, säger Viktoria.
Viktoria brukar läsa eller rita när hon är rädd. Som vuxen vill hon bli konstnär.
– Nu är min högsta önskan att vårt hus ska renoveras så att vi kan flytta hem igen. Jag vet inte när det kommer att ske. Det kanske tar fem år, säger hon.
Viktoria tror, och hoppas, att Ukraina vinner kriget och att det då blir en varaktig fred.
– Trots att det fortfarande är krig så har jag stora förhoppningar om en bättre framtid, avslutar Viktoria.
Trots att det fortfarande är krig så har jag stora förhoppningar om en bättre framtid.
En humanitär kris i Ukraina
Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 beräknar UNHCR att 6,3 miljoner ukrainare har flytt utomlands och att mer än 5 miljoner lever som internflyktingar. Förutom det stora antalet flyktingar uppskattar UNHCR att över 17 miljoner människor är i akut behov av humanitärt stöd.
Författare: Bengt Sigvardsson
Hon var bara fem år när familjen sökte skydd från inbördeskriget ute i djungeln. I dag har Maran Hkawn Nu bott i ett flyktingläger i Myanmar i tolv år.
Familjen lämnade allting bakom sig, hemmet, vardagslivet och alla sina tillhörigheter. Först tog familjen skydd ute i djungeln och därefter flydde de till internflyktinglägret Shwezet IDP Camp i delstaten Kachin i norra Myanmar. Då var Maran Hkawn Nu bara fem år gammal.
Det var för tolv år sedan och Maran bor fortfarande kvar i flyktinglägret med sin familj.
– Vi är nio i familjen så det är en stor familj. Mamma ser efter mina bröder medan pappa försöker hitta jobb för att försörja familjen. Min syster och två av mina bröder har funktionsnedsättningar och min syster behöver fortfarande medicinsk behandling, säger Maran.
Familjen kommer från delstaten Kachin i norra Myanmar. Där har en väpnad konflikt pågått mellan självständighetsrörelsen Kachin Independent Organization och Myanmars regering sedan militären tog makten i landet 1962. Efter ett 17 år långt uppehåll blossade konflikten upp igen 2011.
Ge din julgåva till Maran och andra barn på flykt!
Bidra till att fler barn på flykt får en trygg livssituation.
Swisha en julgåva
900 92 83
Svårt att börja om på nytt i flyktinglägret
I Myanmar fanns förhoppningar om en demokratiseringsprocess efter det fria valet 2015 men efter en statskupp i början av 2021 tog militären åter makten igen. Konflikterna ökade runt om i hela Myanmar och i dag lever ungefär 1,5 miljoner människor som internflyktingar i landet.
För Maran och hennes familj var det en svår omställning att börja ett helt nytt liv i lägret.
– Vi har fått kämpa väldigt hårt i flyktinglägret. I början tvingades vi laga mat, äta och sova på ett väldigt litet utrymme. Eftersom jag har tre syskon med funktionsnedsättningar tror jag att vi är den familj som har lidit allra mest. Ibland retar de andra barnen i lägret mina syskon och då kan jag bli väldigt arg, även om jag försöker att hålla mig lugn, säger Maran.
Internflyktinglägret Shwezet IDP Camp. Foto: Kachin Baptist Convention.
Internflyktinglägret Shwezet IDP Camp. Foto: Kachin Baptist Convention.
Vi har fått kämpa väldigt hårt i flyktinglägret. I början tvingades vi laga mat, äta och sova på ett väldigt litet utrymme.
Kämpar för sina syskons skolgång
I flyktinglägret har Erikshjälpen jobbat tillsammans med den lokala samarbetsorganisationen Kachin Baptist Convention med att ge barnen en trygg och säker tillvaro mitt under det brinnande inbördeskriget. Efter decennier av konflikter är Myanmar i dag ett av de mest osäkra länderna i Sydostasien och som alltid vid väpnade konflikter är det barnen som drabbas allra värst.
Det rör sig om allt från hög barnadödlighet på grund av bristande hälso- och sjukvård till att ett stort antal barn hoppar av sin utbildning efter grundskolan. I flyktinglägret i Shwezet kämpar Maran för att hennes syskon ska fortsätta gå till skolan varje dag.
– Jag har förstått att mina syskon ligger lite efter i skolan på grund av deras funktionsnedsättning och jag ber för att det ska gå bra för dem. Även om vi bor i ett flyktingläger vill jag att de ska lyckas med sin utbildning, säger Maran.
Vill återvända hem så fort om möjligt
Våld, droger, trafficking, barnarbete och landminor är vardag för många barn i Myanmar. Enligt Kachin Baptist Convention lever många barn i ständig rädsla för att förlora en släkting eller att själva bli dödade. Kachin Baptist Convention jobbar utifrån ett särskilt barnskyddsprogram där barnen själva får medverka i aktiviteter som stärker deras skydd mot våld och olika former av utnyttjanden.
Det kan till exempel handla om att skydda barn från att bli sexuellt utnyttjade, och hjälpa dem som har blivit utnyttjande, eller att erbjuda barnsoldater möjligheten att i stället börja en yrkesförberedande utbildning.
Själv drömmer Maran om att en dag kunna utbilda sig till sjuksköterska, men det är svårt. Hon måste hjälpa till i familjen med att ta hand om sina syskon och dessutom jobba extra i ett tvätteri för att få in pengar till hennes systers behandlingar.
– Vi har nu bott här i flyktinglägret i tolv år. Jag önskar inget annat än att det ska bli fred så vi kan återvända till vår hemby.
Tack vare Erikshjälpens arbete i Myanmar kan Maran och hennes småsyskon växa upp i skydd från krigets faror.
Maran hjälper till i familjen med att ta hand om sina syskon. Foto: Kachin Baptist Convention.
Maran arbetar extra i ett tvätteri. Foto: Kachin Baptist Convention.
Maran hjälper till i familjen med att ta hand om sina syskon. Foto: Kachin Baptist Convention.
Maran arbetar extra i ett tvätteri. Foto: Kachin Baptist Convention.
Vi har nu bott här i flyktinglägret i tolv år. Jag önskar inget annat än att det ska bli fred så vi kan återvända till vår hemby.
Militärkupp tvingade miljontals på flykt
I februari 2021 genomförde militären en statskupp i Myanmar och sedan dess gäller undantagstillstånd i hela landet. Militärkuppen ledde till omfattande protester och i hela landet pågår det ett väpnat motstånd mot militärjuntan. Förutom ett stort antal dödsfall har konflikten medfört att över 1,5 miljoner människor tvingats på flykt.
Författare: Johan Larsson