Kriget i Gaza, som startade den 7 oktober 2023, har fått katastrofala följder för civila. Under en längre tid har Erikshjälpen velat bidra med stöd. Men att nå fram med humanitärt stöd är näst intill omöjligt om man inte redan har verksamhet i området. Därför har samarbeten med lokala partners varit avgörande.

Under 2025 uppstod en möjlighet att stötta en insats i Gaza via Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU) och deras lokala partner Shepherd Society. Den första insatsen fokuserade på att skydda barnfamiljer och ensamstående mammor från de värsta stridigheterna. Efter att robotattackerna lagt sig, stod många utan hem och mat. Därför stöttade Erikshjälpen en andra insats – för att barn och familjer som tvingats fly från sina hem ska kunna äta sig mätta och få i sig näringsrik mat.

Shepherd Society har unika möjligheter att hjälpa till på plats då de funnits i Gaza redan innan kriget bröt ut. Det har varit – och är fortfarande – mycket svårt att få in hjälpsändningar i Gaza, men det är inte omöjligt. Med det stöd som förmedlats i insatsen har partnerorganisationer kunnat köpa in exempelvis mat, hygienartiklar och andra förnödenheter när det funnits tillgängligt.

Insatserna var en del av Erikshjälpen katastrofarbete, som gör det möjligt för oss att snabbt ge stöd vid krig, konflikter eller naturkatastrofer.

Det har gått fyra år sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Situationen är fortsatt allvarlig. I dag är 3,8 miljoner människor internflyktingar i landet. Sedan februari 2022 har 745 barn dödats och över 2 300 skadats enligt FN.

Kylan förvärrar läget i Ukraina

Vintern 2025–2026 har visat sig vara en av de mest utmanande perioderna sedan krigets start. Familjer saknar värme och trygghet på grund av förstörda hem och utslagen infrastruktur som el- och vattenförsörjning. I Kiev har hela stadsdelar tvingats uthärda temperaturer så låga som minus 25 grader utan möjlighet att värma upp hemmen.

Den tuffa vintern skapar inte bara materiella behov. Föräldrar oroar sig för att hålla sina barn varma och hela samhällen lever med ständig oro över hur de ska överleva vintern. Kombinationen av extrem kyla och bristande energiförsörjning ökar den psykiska stressen och gör att många är i akut behov av både värme och förnödenheter och psykosocialt stöd.

Erikshjälpens insats mot kyla

Erikshjälpen har tillsammans med Radiohjälpen påbörjat en extra insats för att lindra den värsta nöden. Insatsen har en total budget på 3,3 miljoner kronor och genomförs i tio regioner i Ukraina.

Detta delas ut:

• filtar
• varma kläder
• mat
• termosar
• LED‑lampor
• värmefläktar

För att barn ska kunna fortsätta sin skolgång delar vi ut powerbanks som gör det möjligt att ladda telefoner och datorer för distansundervisning.

Portabla kraftstationer delas ut till familjer med barn med funktionsnedsättningar. De ger grundläggande belysning, håller internet i gång och gör det möjligt att ladda nödvändiga hjälpmedel.

Under seminariet på temat ”Två år av reformagendan – vad har hänt och hur går vi vidare? lyfte Erikshjälpens generalsekreterare Mattias Ingeson organisationens arbete i Bangladesh. Ett långsiktigt arbete där barn själva bland annat deltar i katastrofriskhantering. Genom att visa hur barn kan vara aktiva förändringsaktörer vill Erikshjälpen understryka att investeringar i barn leder till både tryggare samhällen och hållbar utveckling.

Barn drabbas hårdast – och ska stå i centrum för biståndet

Barn är de som påverkas mest av krig, klimatkriser och växande ojämlikhet. Samtidigt pressas barns rättigheter tillbaka globalt. Under seminariet betonades att Sverige länge varit en ledande röst för barns rättigheter – och att den rollen nu är viktigare än någonsin.

I regeringens reformagenda finns tydliga skrivningar om barns rättigheter, men barnrättsorganisationerna lyfte behovet av att detta behöver få större genomslag i både tematiska och geografiska biståndsstrategier.

Viktiga frågor som diskuterades

Under seminariet diskuterades frågor som:

• Hur det ser ut idag för barns rättigheter globalt
• Hur barns rättigheter kan stärkas när biståndet reformeras
• Vikten av internationella åtaganden och starkt multilateralt samarbete
• Kopplingen mellan barns rättigheter och satsningar på utbildning, jämställdhet och klimat
• Hur barns delaktighet kan säkras i praktiskt biståndsarbete

Samlade röster för ett starkare svenskt ledarskap

Bland deltagarna fanns representanter från flera riksdagspartier och barnrättsorganisationer, bland andra:

• Gudrun Brunegård (KD)
• Olle Thorell (S)
• Åsa Regnér (Rädda Barnen)
• Mattias Ingeson (Erikshjälpen)
• Monica Lorensson (Plan)
• Karin Strömstedt (Unicef)
• Yasmine Ericsson (SD)
• Carina Ödebrink (S)
• Pernilla Baralt (Unicef)

Samtalet visade tydligt att det finns både vilja och möjligheter att stärka barns rättigheter i svenskt utvecklingssamarbete. Att sätta barn i centrum sågs som en av de mest långsiktiga och kraftfulla investeringarna Sverige kan göra.

– Innan det här projektet så fanns det inga skolor på de här öarna. Tillsammans med Friendship arbetar vi med flyttbara skolor, som när vattnet börjar stiga kan monteras ner och bara något dygn senare sättas upp på en ny och säker plats, berättar Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.

I norra Bangladesh, i Jamunaflodens delta, lever människor på sandöar. Öarna är föränderliga och utsatta för återkommande översvämningar och andra naturkatastrofer. Därför har det inte varit möjligt att etablera infrastruktur eller skolbyggnader. Erikshjälpen arbetar sedan 2006 tillsammans med organisationen Friendship i Bangladesh för att barn ska kunna gå i skolan trots de klimatkatastrofer som ständigt hotar landet. Genom flyttbara skolor kan barnens utbildning fortsätta även när översvämningar hotar.

En trygg plats och en möjlighet till ett bättre liv

Att få gå i skolan betyder så mycket mer än att bara få en utbildning. Särskilt viktigt är det för flickorna, där många riskerar att giftas bort om det inte går i skolan. Men många flickor möter hinder som gör att de missar undervisning. Vägen till skolan kan vara lång och farlig, och bristen på toaletter och möjlighet till god hygien under mens kan göra att de hellre stannar hemma.

– En viktig del i vårt arbete är att berätta för barnen om vilka rättigheter de har, säger Mattias Ingeson. Vi skapar barnklubbar och bildar kommittéer där de förutom att utbildas i katastrofberedskap, också får lära sig att de har rätt till vissa saker, som att gå i skolan. Barn är förändringsaktörer själva, bara de får chansen.

Flyttbara skolor är en av våra insatser som stärker barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet och skydd i norra Bangladesh. På sidan Flyttbar skola – från nedmontering till uppbyggnad  kan du läsa om hur det går till att flytta en skola.

”Vi finns här. Vi bryr oss. Ta oss på allvar.” Så uttryckte ungdomarna sitt budskap. De hade själva planerat och skapat årets barnrättskonferens, och deras röster stod i centrum hela dagen.

Temat för årets Barnrättskonferens var Tillit och barnets rättigheter i en föränderlig värld. Under dagen pratades det om vad som får unga att känna förtroende för vuxna – och vad som gör att tilliten kan brista. Det som gjorde konferensen speciell var att ungdomarna själva hade bestämt tema, gjort programmet och ledde samtalen.

– Ni vuxna säger att ni vet hur det är att vara unga, för ni har själva varit det. Jag menar inte att låta hård, men problemet är att ni inte vet hur det är nu. Men det vet era barn, så fråga dem hur det är, sa Zeina Kifo från Öxnehaga i Jönköping.

Forskning, samtal och personliga berättelser

Barnrättskonferensen bjöd bland annat på aktuell forskning och personliga berättelser. Forskaren Stephanie Plenty berättade om nya resultat från en stor studie om ungas demokratiska engagemang. Ungdomar samtalade sedan i en panel tillsammans med bland andra Evin Cetin, grundare av SAO-jobben (En anställningsform för elever på högstadiet som är 14 år).

Charbel Gabro, som blivit utsedd två gånger till årets talare, höll en föreläsning om hur människor med olika bakgrund kan förstå varandra bättre. Vinnarna av ”Ortens bästa poet” Marx Mukuru och Nasir Sarr framförde texter om orättvisor och om hur det kan kännas att växa upp i dagens samhälle.

En mötesplats för viktiga samtal

Barnrättsfrågor rör många yrkesgrupper. Konferensen samlade vuxna som arbetar i till exempel skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård eller inom ideell sektor. Det gjorde dagen till en viktig plattform för att prata om barns rättigheter – både i regionen och i Sverige.

– Hoppas att ni som är här tar med er det här ut till era verksamheter. Det behöver inte vara en stor konferens, utan bara skapa diskussioner, säger Minda Ranerås, 19 år från Tenhult.