Ett år med Föräldrakraft

När Föräldrakraft startade hösten 2025 var målet tydligt: att stärka föräldrar i deras viktiga roll och bidra till att fler barn får jämlika uppväxtvillkor. Genom familjeaktiviteter, föräldraskapsutbildningar, mötesplatser och samhällsinformation vill Erikshjälpen skapa bättre förutsättningar för föräldrar att stötta, vägleda och vara närvarande i sina barns liv.

Det första året har framför allt handlat om att bygga upp verksamheten. Och mycket har hänt.

Fler familjer än målet nåddes

Föräldrakraft finns idag på fem orter: Borlänge, Helsingborg, Linköping, Motala och Uppsala. Varje ort har utformat verksamheten efter lokala behov och förutsättningar.

Under året genomfördes omkring 163 familjeaktiviteter och familjeträffar med totalt 194 familjer. 59 föräldrar deltog i föräldraskapsutbildning, 293 tog del av samhällsinformation och fem lokala mötesplatser etablerades. Även Erikshjälpens mål för föräldrainitierade aktiviteter överträffades. Målsättningen var tre aktiviteter men hela 17 initiativ genomfördes.

– Bakom siffrorna finns allt från familjedagar, utflykter och läsaktiviteter till studiecirklar, områdesgrupper och möten med skola, socialtjänst och andra samhällsaktörer. I Linköping har till exempel Skäggetorp Family vuxit sig stort med återkommande familjeträffar med fokus på relationer, språk och gemenskap, säger Moa Lindgren programkoordinator på Erikshjälpen.

Från ensamhet till gemenskap

På alla fem orter har mötesplatserna blivit mer än bara platser att gå till. De har blivit sammanhang där föräldrar kan träffa andra, dela erfarenheter, ställa frågor och få stöd. Familjeaktiviteter har gett föräldrar och barn möjlighet att stärka relationen genom positiva upplevelser.

I en enkätundersökning i Uppsala uppgav två tredjedelar av deltagarna i att de hade träffat nya vänner genom Föräldrakraft. 89 procent uppgav att de hade lärt sig något nytt och lika många att de fått stöd i sitt föräldraskap. Alla deltagare uppgav att de hade haft roligt med sina barn.

– Man är inte ensam. Det är lättare när man inte är själv, säger en mamma i Borlänge om verksamheten som blivit ett sammanhang där hon inte längre känner sig ensam med sina frågor. Hon berättar också att hon idag vet vart hon kan vända sig när hon behöver hjälp.

I Helsingborg beskriver en annan mamma hur hon som nyinflyttad fick kontakt med andra föräldrar i området via Föräldrakraft. Innan Föräldrakraft kände hon ingen i området. I Motala berättar deltagare att de bytt telefonnummer och börjat delta i aktiviteter tillsammans även utanför projektet.

Kunskap som ger trygghet

En annan central del av Föräldrakraft är att ge föräldrar kunskap och konkreta verktyg för att hantera vardagen. I studiecirkeln Föräldrakraft har föräldrar fått möjlighet att prata om bland annat relationer, kommunikation, anknytning, känslor, gränssättning och barnens skolgång. Deltagarna beskriver att de fått verktyg som går att använda direkt hemma.

Samhällsinformationen har också blivit en viktig del av projektet. Föräldrar har fått möjlighet att ställa frågor om exempelvis skola, socialtjänst, polis, fritidsaktiviteter och sina rättigheter som vårdnadshavare.

– På flera orter beskriver föräldrar att den ökade kunskapen gjort kontakten med samhällets olika funktioner mindre osäker, säger Moa Lindgren.

I Linköping berättar en förälder att Föräldrakraft gett henne större förståelse för sitt mandat som vårdnadshavare. Idag känner hon sig tryggare i kontakten med skolan och i att vara delaktig i beslut som rör barnets skolgång.

Från deltagare till medskapare

En av de mest positiva utvecklingarna under det första året är att föräldrar på flera orter själva börjat ta egna initiativ. En del har kommit på idéer, varit med och planerat, startat grupper eller hjälpt andra föräldrar att hitta till verksamheten.

I Uppsala har föräldrar bland annat varit med och utvecklat en nattvandringsgrupp. I Motala har föräldrar tillsammans med ungdomar planerat och genomfört olika aktiviteter och i Helsingborg har föräldrar varit med och skapat Fantasirika familjen. I Linköping syns engagemanget bland annat i matlagnings- och promenadgrupper.

– Det är fortfarande verksamhetssamordnarna som stöttar de flesta initiativen, men riktningen är tydlig: på sikt ska föräldrar få ännu större möjlighet att själva skapa aktiviteter, mötesplatser och nätverk, berättar Moa Lindgren.

Ett år av lärande

Första året har inte varit utan utmaningar. Förutsättningarna ser olika ut på de fem orterna och erfarenheten visar att det som fungerar på en plats inte alltid fungerar på en annan. Det tar tid att bygga tillit, särskilt när man vill nå föräldrar som kanske tidigare inte haft kontakt med verksamheter som Föräldrakraft.

– Språk och kunskap om det svenska samhället kan också påverka möjligheten att delta. Därför har lokal närvaro, personliga kontakter och långsiktiga relationer varit avgörande, säger Moa Lindgren.

Föräldrakraft skalar upp

Efter ett första år av etablering går Föräldrakraft nu in i en ny fas. Under år två ska föräldraskapsutbildningarna skalas upp, fler samhällsinformationsträffar genomföras och de lokala mötesplatserna utvecklas vidare. Ett särskilt fokus blir också att stärka föräldrarnas möjlighet att själva påverka och forma verksamheten.

Författare: Martina Bohl