Det doftar kaffe och nybredda ostmackor. Föräldrar anländer, hälsar på varandra och sätter sig vid borden. De pratar om vardagsbekymmer och framtidsdrömmar – om barn, skola, gränssättning och tonårstid. Barnen leker i närheten. Stämningen är avslappnad, öppen och kravlös.

Café Framtid

Mellan klockan 11 och 13 pågår aktiviteten Café Framtid. Här är huvudfokus att mötas, prata och stötta varandra. När Föräldrakraft startade togs hänsyn till att många familjer lever i en ekonomiskt utsatt situation. Därför fokuserar verksamheten på att vara tillgänglig och kosta så lite som möjligt.

– Vi vill erbjuda ett brett stöd till föräldrarna, säger verksamhetssamordnare Sarah Campbell. Det kan vara en studiecirkel, en plats där man får information eller bara en plats där man får tillfälle att andas. Vi tipsar om aktiviteter som kostar lite eller inget alls, eller så ordnar vi egna.

Att hitta balans i ett nytt land

Pinar har tre barn och har varit med som deltagare på Föräldrakraft sedan starten. Hon och hennes familj kommer från Turkiet och har bott i Sverige i tio år. Pinars man arbetar som elektriker och själv blev hon färdigutbildad barnskötare förra året. Hon berättar att föräldraskapet ibland känns som en balansgång mellan kulturer. Barnen vill göra som sina kompisar – till exempel äta godis oftare än bara på lördagar och sminka sig tidigare än vad Pinar tycker känns bra.

– Det är stor skillnad att vara förälder här i Sverige, säger hon. Religion, språk, regler – allt är annorlunda.

För Pinar är det betydelsefullt att möta andra föräldrar. Inte minst för att få tips och råd från människor som lever i en liknande vardag. De råden betyder mer för henne än råd från experter som inte känner till hennes verklighet.

– Jag upplever att vi i familjen förstår varandra bättre nu, säger hon. Mina barn lyssnar mer på mig och vi har blivit starkare tillsammans.

Framtidsverkstaden som en extrafamilj

Amina kommer från Sudan och har inga släktingar i Sverige. Hon beskriver Erikshjälpen Framtidsverkstad som en extrafamilj – en plats där hon känner tillhörighet och får stöd. På Café Framtid möter hon andra föräldrar, delar erfarenheter och får nya vänner.

– Här kan man umgås med varandra och få information samtidigt. Jag har blivit gladare och mer trygg, säger Amina.

Framtid Plus – språk, identitet och framtid

Efter lunch ändrar dagen fokus. Mellan 13 och 15 är det dags för Framtid Plus. Idag är bibliotekarien Joanna Meier på besök. Hon läser högt för barnen och pratar med föräldrarna om språk – om att ha flera språk. Om ordens betydelse och om hur språket bär både identitet och framtid. Barnen deltar nyfiket, fascinerade av Joannas energi och att hon både pratar flera språk och tecknar med händerna.

När representanter från exempelvis bibliotek, socialtjänst eller polis möter familjerna i området sänks trösklarna. Föräldrar får möta personerna bakom yrkesrollerna och veta vart de kan vända sig om de behöver hjälp. Det stärker känslan av trygghet och delaktighet. En viktig del i Föräldrakrafts uppdrag.

Mellansnack

Genom Föräldrakraft får barn och föräldrar möjlighet att mötas i olika aktiviteter. Ett exempel är Mellansnack – en aktivitet som riktar sig till barn i en ålder då de ibland drar sig undan från sina föräldrar och testar sin självständighet. En period då många föräldrar oroar sig för att tappa kontakten med sina barn.

Sarah berättar hur fint det är att se pappor först vara lite reserverade, men som efter en stund börjar busa och leka med sina barn. För när föräldrar vågar kliva in, vara närvarande och visa att de vill vara en del av barnens värld, skapas förtroende och sådana stunder kan bli avgörande för att relationen inte ska glida isär.

Så når vi föräldrar i området

En av de största utmaningarna för Erikshjälpen Framtidsverkstad är att nå ut till föräldrar. Aktivitetsinformation sker ofta genom sociala medier, affischer, WhatsApp-grupper och genom nyckelpersoner i området. Men samverkan med andra aktörer är också en viktig del. Föräldrakraft samarbetar bland annat med Lötenkyrkan, Gränby allaktivitetshus och Platssamverkan för att stärka nätverket runt familjerna.

Ett exempel på hur Föräldrakraft söker upp föräldrar är ”Aktivitetsvagnen”. När personalen går ut i området har de med sig en vagn, fylld med sådant som kan underlätta i vardagen. Det finns också en partybox att låna till kalas, med tallrikar, glas och popcornmaskin. En uppskattad hjälp för familjer som inte har ekonomiska möjligheter att köpa allt själva, men också bra för miljön.

– Vagnen var det första vi köpte, berättar Sarah och visar stolt upp skrindan fylld med nödvändiga saker som tandkräm, reflexer, pappershanddukar och små hygienartiklar. Saker som skänkts av företag eller köpts in till bra pris.

Författare: Lena Elf

Fotograf: Ronja Fagré

Tillsammans med samarbetsorganisationen Friendship arbetar Erikshjälpen för att stärka barns rätt till utbildning, hälsa och trygghet och skydd i nordvästra och norra Bangladesh. Här är det långt ifrån självklart att barnen som bor i de avlägsna områdena på landsbygden kring alla floddeltan, har tillgång till utbildning. Vanligast är att barnen går i skolan till och med årskurs fem. Vad som händer efter det, beror på familjens ekonomiska situation och hur nära eller långt bort skolan ligger.

Särskilt svårt är det för flickorna. Istället för att få möjlighet att fortsätta studera riskerar många att giftas bort. Gifts en i familjen bort är det en mun mindre att mätta. Andra flickor riskerar att missa stora delar av sin utbildning då vägen till skolan är lång och farlig eller att man i brist på sanitet och möjlighet till god hygien under perioder av mens hellre stannar hemma än att gå till skolan.

Barnen kan förändra samhället

Bangladesh är de många flodernas land. Öarna i floddeltana är föränderliga och utsatta för återkommande översvämningar och andra naturkatastrofer. På grund av öarnas obeständighet har det inte varit möjligt att etablera infra­struktur i form av elförsörjning, vägar, skolbyggnader och kliniker där.

De flyttbara skolorna har visat sig vara ett framgångsrikt sätt för att fånga upp de barn som bor i de mest svårtillgängliga och klimatsårbara områdena. Det har också visat sig vara en framgångsfaktor att satsa på att utbilda barnen i kris- och katastrofberedskap samt i deras rättigheter. Genom sina nya kunskaper blir barnen själva delaktiga i att förändra inte bara sin egen framtid utan även hela samhällen.

Skolan möjliggör drömmar

Att få fortsätta gå i skolan och få en hel utbildning är något som elvaåriga Mim Akter hoppas på. Men det är inget hon tar för givet. Hon kommer från Khamarbashpata som ligger i Chilmari, i norra Bangladesh, och hon känner till allt för många flickor vars liv har tagit en annan riktning.

Barnäktenskap och barnarbete är vanligt i Bangladesh. Mims egen mamma blev bortgift som 15-åring. När en flicka gifts bort tvingas hon sluta skolan för att istället ta hand om det nya hushållet och svärföräldrarna, och bidra till familjens försörjning.

– Jag ska göra allt jag kan för att min framtid ska bli annorlunda. Jag vill bli lärare och bidra till att fler barn får gå i skolan, säger hon.

Mim går i årskurs fem på Friendship Primary School Khamarbashpata. Hon älskar skolan, särskilt ämnet engelska och hon är väldigt engagerad i skolans aktiviteter. Hennes högsta dröm är att få fortsätta studera. I dag får cirka 650 miljoner flickor i världen ingen eller mycket bristfällig utbildning. Fattigdom, mens, eller lång och farlig skolväg är några av orsakerna till att flickor missar stora delar av sin skolgång eller tvingas hoppa av skolan helt.

Mim, hennes föräldrar och fem syskon bor i ett mindre hus, på en av alla sandöar som är en del av Brahmaputra-floddeltat. Området är svårtillgängligt, sårbart och hårt drabbat av klimatförändringarna. Översvämningar, cykloner och andra naturkatastrofer drabbar dem en till två gånger om året och skapar stor förödelse. Ras och jorderosioner gör det svårt att bygga bestående infrastruktur som vägar och skolor. Men tack vare den flyttbara skolan, som Erikshjälpen tillsammans med organisationen Friendship tagit fram och etablerat, har Mim och många andra barn i området möjlighet att gå i skolan.

Genom skolan har Mim och hennes vänner fått kunskap om sina rättigheter samt om hur man bygger upp en beredskapskraft och klarar naturkatastrofer. Hela byn är förändrad. Och nu vågar Mim hoppas på en annan framtid än sin mammas.

– Nu är alla i byn engagerade i frågan om barnäktenskap, berättar hon stolt.

I dag får cirka 650 miljoner flickor i världen ingen eller mycket bristfällig utbildning. Fattigdom, mens, eller lång och farlig skolväg är några av orsakerna till att flickor missar stora delar av sin skolgång eller tvingas hoppa av skolan helt.