Flera av partierna betonar tidiga insatser i miljön runt barnen, framför allt i skolan, socialtjänsten och familjen. Andra lyfter fram behovet av att slå hårt mot de kriminella gängen och deras förmåga att rekrytera.

Erikshjälpens analys av partiernas svar

Det finns en bred samsyn om vikten av förebyggande arbete, men betydligt större skillnader när det gäller var tyngdpunkten ska ligga – i skolan och välfärden, i familjen, i tidig upptäckt av riskfaktorer eller i insatser direkt mot de kriminella gängen.

Förutom Sverigedemokraterna, som enbart berör insatser direkt mot kriminella gäng, så lyfter samtliga partier fram det förebyggande arbetet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna vill ha utökad samverkan mellan skola och socialtjänst. Miljöpartiet nämner även polis och civilsamhälle och Liberalerna inkluderar polis men inte civilsamhälle. En trygg fritid är viktig för Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Centerpartiet lägger tyngdpunkten på tidig upptäckt av våld i hemmet.

Erikshjälpen ser positivt på att nästan samtliga partier lyfter behovet av förebyggande åtgärder. För oss är det centrala att samhället agerar tidigt, långsiktigt och samordnat. Barn ska inte behöva vänta tills problemen har vuxit sig stora eller tills de redan befinner sig nära en kriminell miljö för att få stöd.

Det behövs trygga vuxna runt barnen, en skola där alla barn får möjlighet att lyckas, en socialtjänst som har resurser att agera tidigt och en meningsfull fritid där barn får möjlighet att utvecklas och känna tillhörighet. Samtidigt måste samhället agera när kriminella vuxna försöker rekrytera barn.

Men nu krävs handling

Partiernas svar ger en tydlig bild av vad som står på den politiska agendan. Nu behöver orden omsättas i handling.

Erikshjälpen vill se långsiktiga investeringar i det förebyggande arbetet, tydligt ansvar mellan samhällsaktörer och tidiga insatser som når barn och familjer innan problemen har vuxit sig stora. Barns möjlighet till stöd ska inte vara beroende av vilken kommun de bor i eller hur tidigt samhället lyckas upptäcka deras behov.

Längre fram kommer vi att följa upp vad partierna svarat. Då vill vi kunna se vilka av åtgärdsförslagen som har blivit beslut, resurser och verksamhet – och vilka som fortfarande återstår.

Författare: Lena Elf

Frågan handlar om mer än straffrätt. Den handlar om vilken syn vi har på barn, ansvar och samhällets uppgift när barn hamnar snett. Barn har haft ett särskilt skydd i rättssystemet, grundat i kunskap om barns utveckling, mognad och förmåga att förstå konsekvenserna av sina handlingar.   

Sverige har länge varit ett föregångsland för barns rättigheter. När Sverige ratificerade barnkonventionen ställde vi oss bakom principen att barns rättigheter ska stärkas över tid, inte försvagas. Beslutet att sänka straffbarhetsåldern innebär ett tydligt steg bort från den principen.   

Erikshjälpen delar den djupa oro som många känner inför att allt yngre barn dras in i grov kriminalitet. Barn som begår särskilt grova brott orsakar stort lidande för brottsoffer, anhöriga och lokalsamhällen. Samhället måste kunna ingripa kraftfullt när barn utgör en fara för andra.   

Men när problemen växer behöver vi hålla fast vid den kunskap vi har om barns utveckling, barns rättigheter och vikten av förebyggande arbete. Lagrådet, FN:s barnrättskommitté, Barnombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter, forskare och stora delar av civilsamhället har avrått eller riktat stark kritik mot förslaget. Gemensamt för många av dessa röster är inte att de underskattar problemets allvar, utan att de ifrågasätter om en sänkt straffbarhetsålder är rätt svar.   

Forskning och erfarenhet visar att förebyggande arbete, tidiga insatser, trygga uppväxtvillkor och starka skyddsnät är mer effektiva för att minska kriminalitet och återfall än repressiva åtgärder riktade mot barn. Vi vet också att sådana insatser är mer långsiktiga och resurseffektiva än åtgärder som sätts in först när problemen redan vuxit sig stora.   

Ytterst handlar det om vilket samhälle vi vill vara. Ett samhälle som möter barn i kris med mer straffrätt, eller ett samhälle som möter dem med det stöd, skydd och den rehabilitering som ger dem möjlighet att lämna kriminaliteten bakom sig.   

Erikshjälpen fortsätter att verka för att barns rättigheter står i centrum och för att samhället investerar i de förebyggande insatser som vi vet gör skillnad. 

Författare: Jonatan Saldner

Barn och unga är bland de mest utsatta i världen och drabbas hårdast av krig, konflikter, klimatförändringar och humanitära kriser. Sverige har länge varit ett föregångsland för barns rättigheter – därför är det särskilt allvarligt när barnrättsperspektivet saknas helt i regeringens utrikespolitiska vägval.

Erikshjälpen välkomnar att regeringen tydligt lyfter jämställdhet som ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. När jämställdheten försämras globalt är det viktigt att Sverige står upp för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter likt flickors rättigheter och egenmakt.

Vi välkomnar också ett starkt och långsiktigt stöd till Ukraina. Genom våra insatser i landet ser vi på nära håll hur enorma behoven är. Samtidigt noterar vi med oro att få länder i Afrika och Asien nämns i deklarationen, trots att behoven där ökar kraftigt. Regeringen fasar nu ut stödet till länder som klassas som sköra och konfliktdrabbade. Det beslutet riskerar att få allvarliga konsekvenser för människor som redan lever i extrem utsatthet. Här behöver Sverige stå stadigt – inte dra tillbaka sitt stöd.

Vi vill också uppmärksamma att civilsamhällets roll inte nämns i årets utrikesdeklaration, till skillnad från 2025. Ett starkt civilsamhälle är en grundbult i demokratisk utveckling. Det svenska civilsamhället har en unik möjlighet att bidra till att stärka civilsamhällen i andra delar av världen. Det perspektivet får inte gå förlorat.

Barns rättigheter, civilsamhällets betydelse och stöd till de mest utsatta måste vara självklara delar av Sveriges utrikespolitik.

Författare:

Mattias Ingeson, generalsekreterare för barnrättsorganisationen Erikshjälpen

Att säga nej till sänkt straffbarhetsålder innebär inte att acceptera att ett barn skjuter. Att skydda samhället handlar inte bara om att låsa in, utan om att förhindra nästa skjutning.

Erikshjälpen uppmärksammar i sin debattartikel att sänkt straffbarhetsålder är en åtgärd som ser kraftfull ut på pappret men som i praktiken gör det lättare att missa kärnan: de vuxna som utnyttjar barn och de strukturer som gör det möjligt. När barn dras in i kriminalitet är det ett tecken på att samhället har brustit.

Förslaget är inte förenligt med barnkonventionen och FN:s barnrättskommitté uppmanar Sverige att inte sänka straffbarhetsåldern. En av experterna kritiserar att ansvar och skuld flyttas från vuxna till barn och säger:

– You’re targeting the children, not the adults who are leading them.

Läs hela debattartikeln på altinget.se här:
Debatt: Barn i fängelse gör inte Sverige tryggare 

Avslöjandet om att Shein har sålt “barnlika” sexdockor på sin öppna e-handelsplattform har väckt starka reaktioner internationellt. Avslöjandet har fått Frankrike att blockera företagets webbplats, och vi kräver nu att Sverige också vidtar åtgärder mot Shein. Nu har varianter på dockorna också upptäckts hos andra stora e-handelsföretag.

Barns rättigheter kränks – Sverige måste agera

För oss på Erikshjälpen är det uppenbart att gränsen nu är nådd. När barns hälsa, värdighet och säkerhet offras för billig konsumtion måste Sverige och Europa agera.

– Som barnrättsorganisation kan vi inte längre vara tysta när barns hälsa, trygghet och värdighet sätts på spel, säger Mattias Ingeson, generalsekreterare för Erikshjälpen.

Nu riktar vår generalsekreterare och Erikshjälpen Second Hands verkställande chef en kraftfull uppmaning till den svenska regeringen:

– Regeringen måste omgående arbeta för att stoppa inflödet av Shein-varor till Sverige och EU. Vi kan inte acceptera att barn utsätts för fara – varken i produktionen eller genom de produkter som säljs på vår marknad, säger Mattias Ingeson.

Allvarliga risker i produktion och produkter

Shein säljer miljontals plagg till konsumenter över hela världen via sin app och webbsida. Genom en extremt snabb och datadriven produktionsmodell lanseras tusentals nya produkter varje dag till mycket låga priser.

Men bakom den snabba tillväxten finns allvarliga problem. Rapporter berättar om barn- och tvångsarbete i produktionen, farliga kemikalier i kläder och leksaker, miljöförstöring samt brist på transparens i hela leverantörskedjan. Redan i vintras beslutade vi om att säga nej till Shein i våra second hand-butiker.

– Sheins affärsmodell bygger på en ohållbar överproduktion som skapar enorma mängder textilavfall och utsläpp. En stor del av produkterna innehåller dessutom farliga kemikalier – även i leksaker och barnkläder, säger Jerker Sandell, verkställande chef för Erikshjälpen Second Hand.

Sverige – stå upp för barns rättigheter!

Barns trygghet och rättigheter får aldrig bli förhandlingsbara. Vi förväntar oss nu att Sveriges regering vidtar snabba och kraftfulla åtgärder för att skydda barnen och deras rättigheter.

89 procent kräver förändring

En studie från 2024 med över 130 000 medborgare i 125 länder visar att 89 procent anser att deras regeringar gör för lite för att bemöta klimatkrisen. En kris som gör att livet på den här planeten aldrig mer kommer att vara sig likt.

Forskningen bakom kampanjen 89 procent bygger på verkliga röster – individer som ber sina folkvalda politiker att göra mer. Men elvaåriga Mim Akter, som lever i ett av Bangladeshs mest klimatdrabbade områden blev inte tillfrågad. Ändå tillhör Mim den grupp som allra minst bidragit till den osäkra tillvaro hon lever i. Utsläppen från globala nord bestämde Mims öde redan långt innan hon föddes.

Klimatkrisen hotar barns rättigheter

För många människor har klimatförändringarna redan förändrat vardagen. En av dem är Mim Akter, som bor med sina föräldrar och fem syskon på en sandö i Brahmaputrafloden i Bangladesh.

Sandöarna är svårtillgängliga, förändras ständigt och drabbas återkommande av översvämningar och cykloner. Ras och jorderosioner gör det svårt att bygga bestående infrastruktur.

När ovädret drar in sveper det med sig både boningshus och skolbyggnader, och raderar ut barns möjlighet till trygghet och utbildning. Både barnäktenskap och barnarbete är vanligt i Bangladesh, och drabbar särskilt barn som inte längre kan ta sig till skolan.

Våra val påverkar barns framtid

Som barnrättsorganisation med en ideell second hand-kedja arbetar vi ständigt för att förlänga livet på saker och spara på jordens resurser. Hur vi producerar, konsumerar och bedriver klimatpolitik är nämligen en barnrättsfråga. För varje kilo koldioxidutsläpp påverkas möjligheten till en trygg och säker framtid för världens barn.

Överskottet från våra butiker går till arbetet för barns rättigheter och för att minska de orättvisor som klimatkrisen skapar.I Bangladesh samarbetar Erikshjälpen med den lokala organisationen Friendship för att barn ska kunna gå i skolan trots de klimatkatastrofer som ständigt hotar landet. Tillsammans har vi etablerat skolor som går att flytta, de kan monteras ner när översvämningen kommer och byggas upp på en ny och säker plats. Barnen får också utbildning i katastrofberedskap och i deras rättigheter. På så sätt blir dem delaktiga i att förändra, inte bara sin egen framtid, utan hela samhällen.

Dina cirkulära köp ger framtidshopp för klimatet och bidrar till beredskap och anpassning på platser där det redan nu är livsavgörande. Konsumenterna är de som visar vägen idag – genom att välja hållbart, ifrågasätta nykonsumtionsnormen och handla cirkulärt. Val som i det lilla gör en stor skillnad, för planeten och för Mim och hennes klasskompisar.

Politiker, visa att ni står på barnens sida

Klimatkrisen är en barnrättskris och genom att bemöta den ena kan vi motverka den andra. Gör din röst hörd för att visa att vi är en stark majoritet, för klimatet, och för varje barn. Barns rätt till en trygg framtid kan inte vila på enskilda initiativ – det kräver politiskt ledarskap. Därför ställer vi oss självklart bakom kampanjen 89 procent och uppmanar denna och kommande regeringar: ta ert ansvar, agera nu och visa att ni står på barns sida i klimatfrågan.

Författare:
Jerker Sandell, verkställande chef för Erikshjälpen Second Hand
Mattias Ingeson, generalsekreterare för barnrättsorganisationen Erikshjälpen

Situationen för barnen i Gaza är katastrofal. Bombningar skördar civila liv och den humanitära hjälp som bara är några mil från Gazas gränser släpps inte in av Israel – trots att risken för utbredd svält är stor.

Som barnrättsorganisation är Erikshjälpen alltid och villkorslöst på barnens sida, alla barn oavsett nationalitet och var de bor. Krig är alltid en direkt kränkning av barns rätt att vara fria från våld. I våra möten med politiker och andra beslutsfattare vädjar vi att de ska göra allt i sin makt för att inte fler barn ska behöva lida eller dö. Den israeliska militären måste respektera internationell humanitär rätt och skydda barns liv i jakten på Hamas som vedergällning för attackerna den 7 oktober 2023. Barn ska inte straffas för ett krig eller en konflikt som vuxna har skapat.

Trots att Erikshjälpen inte har någon verksamhet i Gaza, gör vi vad vi kan i de kanaler vi har för att påverka beslutsfattare att rädda barns liv. Vi kräver ett omedelbart eldupphör och en permanent vapenvila. Vi uppmuntrar även de av våra följare som vill bidra direkt till Gaza att skicka gåvor till exempelvis Diakonia som har verksamhet på plats. Den ansträngda situationen i Gaza gör det näst intill omöjligt att komma in med humanitärt stöd om man inte har verksamhet där sedan tidigare. Därför hänvisar vi till andra organisationer i det här fallet.

– Mattias Ingeson, generalsekreterare Erikshjälpen

I år fyller barnkonventionen 35 år. Ända sedan konventionen antogs av FN den 20 november 1989 har den varit en global symbol för skydd och främjande av barns rättigheter. Sverige gjorde dessutom för snart fyra år sedan barnkonventionen till lag, men fortfarande behöver vi ställa oss frågan: Hur långt har vi kommit när det gäller att säkerställa barns rättigheter, i praktiken?

Klyftorna mellan våra bostadsområden växer i allt snabbare takt, en utveckling som tydligt återspeglas i ungas skolresultat, ekonomiska förutsättningar och välmående. De socioekonomiska skillnaderna syns inte bara på individnivå, utan ger hela bostadsområden negativa stämplar. Ungas förutsättningar att lyckas hänger i hög grad samman med var i landet man växer upp.

Vi kan inte längre blunda för den negativa spiralen. Ojämlikheterna i barns förutsättningar måste tas på allvar. Alla unga, oavsett var de växer upp, har rätt till en likvärdig chans till utbildning och ett gott liv. Nu krävs politiska åtgärder för att bromsa utvecklingen.

Sverige, och andra länder som har ratificerat barnkonventionen, granskas vart femte år av FN:s barnrättskommitté. En kontroll av hur man som land lever upp till att tillgodose barns rättigheter. I sin senaste granskning gav FN:s barnrättskommitté Sverige flera anmärkningar. Bland annat att många barn inte upplever att deras röster blir hörda och att svenska myndigheter inte tar barns åsikter på allvar.

En central aspekt av barnkonventionen är just barns rätt att bli lyssnade på och att deras åsikter ska beaktas i beslut som rör dem. Sverige har gjort flera framsteg när det gäller att involvera barn. Barn och unga har i dag rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem i både familje- och rättsliga sammanhang.

Men det finns fortfarande stora brister i hur barns åsikter beaktas i praktiken, särskilt i situationer som rör migrationsfrågor och socialtjänstens arbete. Det händer att barns röster inte väger lika tungt, vilket leder till att deras perspektiv förbises i beslutsprocesser. Det är ett demokratiskt problem och en förlust för hela samhället. Barns åsikter och erfarenheter bidrar till bättre beslut och lösningar, för oss alla.

Vi hör politiker prata om hur de vill inkludera unga i samhällsutvecklingen, men det krävs mer än att bara ge ungdomar en formell plats vid bordet; vi måste också ge dem verktyg och stöd för att kunna delta.

Många av ungdomarna Erikshjälpen möter i sitt arbete med människor i underprivilegierade bostadsområden känner sig som främlingar i sitt eget land. Ingen bryr sig om vad de tycker. Vi menar att detta kan motverkas genom att alla barn får förutsättningar att delta i samhället, särskilt när det gäller frågor som rör dem. Att barn och unga själva får äga sina frågor, plattformar och mötesplatser.

Barn och föräldrar behöver få hjälp att tillvara den potential som finns och skapa förutsättningar att utveckla både sig själv och sitt område.

Genom dessa åtgärder skulle det kunna bli en verklighet:

• Delaktighet och Inflytande: Barn och unga ska få förutsättningar och möjlighet till plattformar för att ges inflytande och vara delaktiga på riktigt. Kommuner och statliga myndigheter behöver etablera tydliga strukturer för frågor som påverkar unga.
• Utbildning: Politiker och tjänstepersoner ska erbjudas utbildning om barns rättigheter och särskilt barns rätt till delaktighet och hur de kan främja barns inflytande på ett meningsfullt sätt.
• Barnkonsekvensanalyser: Barnkonsekvensanalyser ska vara en obligatorisk del av beslutsfattande processer, för att säkerställa att barns intressen och rättigheter tas i beaktande.

FN:s barnkonvention är tydlig. Alla barn, utan undantag, ska få sina rättigheter tillgodosedda. Det innebär rätten till utbildning, hälsa, skäliga levnadsvillkor, skydd mot våld och att få växa upp under förhållanden som ger möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential.

Så nu när barnkonventionen fyller 35 år, låt oss se till att barns rättigheter inte bara blir något som är skrivet på ett papper utan att det implementeras och gäller för alla barn oavsett var de växer upp i Sverige. Vackra ord och löften räcker inte längre – våra ungdomar förtjänar verkligt inflytande och delaktighet.

Nu vill vi vill se konkreta åtgärder från ansvariga politiker och tjänstemän: Ge unga makt att påverka de beslut som formar deras framtid. Vi vill se det nu! Sverige kan inte förlora ytterligare en generation i utanförskap. Låt oss tillsammans skapa ett inkluderande samhälle där ungdomars röster inte bara blir hörda, utan också tas på allvar.

Författare: 

Mattias Ingeson, Generalsekreterare Erikshjälpen.

Birgitta Johansson, Sverigechef Erikshjälpen.