Nu har vi gått in i årets köphetskampanj i handeln, och vårt motkoncept är viktigare än någonsin. Att göra second hand till det normala sättet att konsumera. För vi undrar fortfarande hur nyproduktion kan vara norm, fast vi idag vet så mycket bättre? För många är det fortfarande otänkbart att köpa varor som någon annan har använt innan. Trots att det upplevs lyxigt att sova i en hotellsäng med lakan många andra sovit i, eller äta på restaurang där gaffeln sett insidan på ett oändligt antal munnar.

Julmånaden är en tid då vår konsumtion verkligen når sin kulmen för året. Nu för tiden verkar dessutom även helgerna numera gå i de snabba trendernas tecken. Är det inte märkligt? Ett år ska julen vara blå, för att nästa år bli beige, tredje året grön och året därefter röd igen. Vi köper ny inredning, pynt, kläder, klappar och mat som om det inte fanns en morgondag.

Julen som annars kunde vara ett så tydligt exempel på vad cirkulär omställning kan erbjuda. Om vi låter bli att köpa nytt och i stället återanvänder julpynt och julklänningar, då kan vi ge våra barn de där skimrande minnena av julen. En känsla av trygghet och nostalgi, som byggs upp av att samma tomte placeras ut på samma plats och att samma julgranskulor hängs i granen år från år.

Ibland verkar det som att julen mest handlar om att skaffa en ny stjärna att hänga upp i fönstret, en unik styling av julgranen, en nissedörr med otaliga tillbehör, julkalendrar med te, smink, leksaker eller vin. Men har vi inte någonstans hamnat fel i våra prioriteringar? Är inte de finaste minnena av julen våra traditioner? Det som står oförändrat år från år?

Det finns naturligtvis tillfällen när det är rimligt att konsumera nytt. Men då gäller det att välja rätt. Det kan kännas enkelt och ekonomiskt att köpa billiga varor, men i längden är det ett dyrt och ohållbart val. Produkter av sämre kvalitet går sönder snabbare och måste ersättas oftare.

Produkter som håller länge är mer än bara en personlig investering – de är byggstenar i ett cirkulärt system. De behåller sitt värde och lever vidare genom secondhandmarknaden, där de kan renoveras, repareras och användas om och om igen. En billig produkt som snabbt hamnar på soptippen har inte den möjligheten. Det köpval vi gör i dag är direkt avgörande för om våra saker kan leva vidare i ett cirkulärt kretslopp.

Nykonsumtion kommer alltid att finnas, men det gäller att lyfta blicken och välja produkter som kan leva länge. Genom att köpa färre, men bättre saker, lägger vi grunden för en hållbar ekonomi som kan ta oss in i framtiden. Vi skapar en marknad där kvalitetsprodukter får nytt liv, och där secondhand blir lika attraktivt och tillgängligt som att köpa nytt. Och när det finns behov av att fylla på i julpyntslådan, vet vi att det inte behöver produceras en enda tomte till. När du väljer pynt och klappar från ideell second hand gör du också julen bättre för alla barn.

En konkret handling som minskar trycket på miljö och klimat, så att framtida generationer kan få det bättre. Så låt den här julen vara cirkulär, både för barnen du har omkring dig och för de som finns längre bort.

Författare:

Jerker Sandell, verkställande chef för Erikshjälpen Second Hand

Cathrine Kylesten, hållbarhetschef för Erikshjälpen Second Hand

Visst rimmar det illa med den så ofta citerade definitionen av hållbar utveckling från Brundtland-kommissionen; 

“En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

Sedan FN-rapporten publicerades har vi upprepat denna mening som ett slags mantra, men inte mycket har förbättrats när det kommer till våra konsumtionsnivåer. Tvärtom faktiskt. Materialkonsumtionen i Sverige ligger på hela 25 ton per person och år, eller 70 kg per dygn. 2020 konstaterades att massan av material skapat av människan överstigit massan av allt levande på planeten. Att vi står inför en planetär kris är ett faktum. 

Att Sveriges Over Shoot Day infaller allt tidigare på året visar att omställningen till en cirkulär ekonomi inte sker tillräckligt snabbt. Frågan är vad vi måste göra för att skynda på processen? Det pratas ofta om en generationsklyfta i klimatdebatten, men när det kommer till konsumtionens påverkan visar studier att kön är en mer avgörande faktor. Män och kvinnor har generellt olika syn på klimatförändringarna, den egna konsumtionen och hur de bidrar till utsläpp. Och de bidrar olika mycket till klimatutsläppen genom sina konsumtions- och livsstilsval. 

Undersökningar visar tyvärr att män i stor utsträckning fortfarande handlar väldigt lite second hand. Enligt en rapport från Tise (digital marknadsplats för secondhand-kläder) Svenskarnas hållbara köpvanor, handlar nära dubbelt så många kvinnor som män på andrahandsmarknaden. 27 procent av kvinnorna är lika nöjda med att köpa begagnat som nytt, jämfört med 14 procent av männen. Nästan dubbelt så många kvinnor (40 procent) som män (24 procent) planerar att välja begagnade produkter framför nya under kommande kvartal enligt Prisjakts rapport Konsumentkompassen 2024. 

Att så få män handlar cirkulärt uppges ofta hänga på utbudet. Ett utbud som är skapat av kvinnor som skänker till second hand. För att skapa en återbruksmarknad som tilltalar fler män, behöver också fler män skänka till second hand. Vi ser också en övervägande majoritet av kvinnor som är ambassadörer och inspiratörer inom cirkulär konsumtion. Det är alldeles för få män som tagit på sig hållbarhetsmanteln i sociala medier.

Om vi får männen som cirkulenter och inspiratörer, så kan vi flytta fram Sveriges Over Shoot Day i framtiden. Inte bara för planeten och kommande generationer skull. Vi behöver göra det i solidaritet med de länder som idag saknar möjlighet att tillgodose sina grundläggande behov. Högkonsumtionsländer som Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck så att andra länder har möjlighet att höja sitt, på ett sätt som gör att vi stannar oss inom planetens gränser.

Men det är nu det gäller. Som individer måste vi göra förändringar för att säkerställa en hållbar framtid för alla. Det börjar med oss själva, med våra dagliga val. Genom att minska vår konsumtion, välja hållbara alternativ och inspirera andra att göra detsamma, kan vi göra verklig skillnad för vår planet.

Författare: 

Mattias Ingeson, Generalsekreterare Erikshjälpen

Anette Alm Gustafsson, Verkställande Chef Erikshjälpen Second Hand

2016 beslutades att ideell second hand skulle vara fortsatt momsfri utifrån sin allmännyttiga verksamhet. De ideella organisationerna skulle, om vi konkurrerar på lika villkor som de kommersiella aktörerna, annars ”riskera att drabbas av försämrade förutsättningar med neddragning som följd”. Denna oro finns kvar än i dag.

I dagarna kom nyheten om att regeringen lanserar en utredning som ska undersöka om det går att förenkla regelverket för företag som säljer begagnade varor och för företag som vill skänka varor till välgörenhet. Svensk Handel kommenterar nyheten med att man saknar utredningar om momssatsen. Att dubbelbeskattningen som i dag sker på begagnade varor hos kommersiella företag hämmar ytterligare steg i omställningen. Vi håller i grunden med om detta påstående och dubbelbeskattningen är svår att försvara. Men för miljöns skull krävs i första hand en lagstiftning som tar itu med problematiken i överproduktionen och den ständigt ökande försäljningen av nyproducerade varor. Det bör kanske vara lite krångligt för företagen, inte så att de i stället väljer att kassera varor, men så att konsekvensen av överproduktionen faktiskt tillåts vara både kostsam och kännbar. Det är ett incitament att se över sin affärsidé. Det är nämligen inte cirkulärt att fortsätta producera nytt, för att sedan skänka bort det som inte sålts.

Det är positivt att Svensk Handel driver på för bättre förutsättningar för hela second hand-branschen. Vi välkomnar sänkt moms eller momsfrihet för miljön och omställningens skull. Men det väcker också en oro hos oss ideella second hand-aktörer när våra konkurrensfördelar ska suddas ut. Second hand-marknaden måste växa och nykonsumtionen minska – men att slopa momsen helt för kommersiell second hand skulle snedvrida konkurrensen och drabba ideell second hand som är en viktig del av civilsamhället.

Ju bättre förutsättningar kommersiella aktörer får desto svårare blir det för oss ideella krafter att höras genom bruset. Vi tävlar redan mot privata bolag med tunga investerare och rejäla marknadsbudgetar bakom sig, där vinsten går till aktieägarna. Hos ideell second hand går vinsten tillbaka till en hållbar samhällsutveckling genom ett omfattande socialt arbete, utöver miljönyttan i att återbruka.

Ideell second hand åtnjuter i dag konkurrensfördelar just för att vi är ideella;

• Vi driver ett socialt arbete för människor långt ifrån arbetsmarknaden
• Vi erbjuder plats för engagemang och gemenskap genom volontärskap
• Vårt överskott återinvesteras i samhällets hållbara utveckling, lokalt och globalt.

Ytterligare en fråga att fundera över är för vem den förenklade eller sänkta momsen är till för? Andra exempel på ändrade skattesatser för att driva nya beteenden, som till exempel den på reparationer, visar att sänkt moms inte lett till lägre priser hos konsument. Och därmed inte ett förändrat konsumentbeteende. Sänkt moms på kommersiell second hand skulle underlätta för företagen, men leder det till att fler faktiskt handlar hållbart?

Ideell second hand kan inte jämföras med den kommersiella. Som bara en av Sveriges ideella second hand-aktörer har vi omkring 4000 medarbetare, varav en stor andel är praktikanter i arbetsträning eller lönebidragsställning på väg mot eller tillbaka till ett arbetsliv. 2022 gav våra butiker dessutom ett överskott på 89 miljoner till arbetet för barns rättigheter.

Huruvida momsen förenklas, sänks eller slopas helt kommer att ha avgörande konsekvenser för ideella aktörers konkurrenskraft i relation till de allt fler kommersiella aktörer som kliver in på återbruksmarknaden.

Vi välkomnar samtal med både Svensk Handel och regeringen om hur den cirkulära omställningen kan gynnas, samtidigt som civilsamhället ges fortsatta förutsättningar att bidra till samhällsnyttan.

Författare: 

Annette Alm Gustafsson, Verkställande chef för Erikshjälpen Second Hand

Cathrine Kylesten, Hållbarhetschef Erikshjälpen Second Hand