Leah är en femårig flicka från Uganda. Hon är ett av många barn som tvingats leva på gatan, utsatts för trafficking och utnyttjats av kriminella vuxna. Hon har erfarenheter som inget barn ska behöva ha.
Leahs föräldrar övergav henne när hon bara var ett par år gammal. Hon växte därefter upp tillsammans med sin mormor under oerhört fattiga förhållanden. Till slut blev det så illa att Leah tvingades tigga på gatan. Leah blev sedan tillsammans med andra barn bortförd till huvudstaden Kampala. Där tvingades de tigga under kontroll av vuxna som utnyttjade dem.
De gömde barnen i papperspåsar och säckar för att polisen inte skulle hitta dem.
Barnen utsattes för våld och hot
Resan till Kampala var stökig. Barnen har berättat för en socialarbetare från en av Erikshjälpens samarbetsorganisationer att de tvingades gömma sig i papperspåsar och säckar. De trycktes in under bussäten och blev tillsagda att vara helt tysta och hålla andan för att inte bli upptäckta vid poliskontrollerna.
I Kampala tvingades sedan Leah och de andra barnen att samla in mellan 20 000 och 50 000 ugandiska shilling per dag. 50 000 shilling är ungefär 150 kronor och det täcker matbehovet för en familj i Uganda ett par dagar. Om barnen misslyckades utsattes de för bestraffningar. De blev nekade mat och blev slagna. Och så pågick det i flera månader.
Leah tillsammans med sina klasskamrater Foto: Dwelling places
Leah tillsammans med sina klasskamrater Foto: Dwelling places
Leah räddades och fick återvända hem
Leah identifierades av medarbetare från en av Erikshjälpens samarbetsorganisationer. De räddade henne och förde henne till ett tillfälligt rehabiliteringshem. Där fick hon skydd, vård, omsorg och psykosocialt stöd. Hennes situation kartlades och en plan gjordes upp för att ge henne en möjlighet att återvända hem. Idag går hon i skolan och är tillbaka i Napak.
Jag är glad över att få gå i skolan och lära mig nya saker.
Många barn lever fortfarande på gatan
Leah är långt ifrån ensam om att ha gått igenom detta. Uppemot 15 000 barn lever på gatorna i Uganda. Erikshjälpen har många års erfarenhet av att fånga upp dessa barn och erbjuda dem rehabilitering, familjespårning och återintegrering. Men också med att stötta föräldrar, skapa nätverk och bygga kompetens för att ge människor och myndigheter förutsättningar att ta ansvar. Och arbetet ger resultat. Inte bara när barn räddas från livet på gatan. Utan också när föräldrar, poliser, ledare och myndighetspersoner som tidigare saknat kunskap om barns rättigheter nu kämpar med oss för att stoppa trafficking.
Ditt stöd gör skillnad
Under 2025 kunde 711 flickor i Kampala och Mbale som levt på gatan på grund av fattigdom återvända till skolan genom Erikshjälpens insatser.
Vill du vara med och ge fler barn en tryggare framtid? Bli Månadsgivare eller ge en gåva till Trygghet och skydd.
Under Almedalsveckan 2026 mötte Erikshjälpen politiker, myndigheter, företag och andra organisationer i samtal om barns rättigheter, klimat och hållbar utveckling.
Erikshjälpen lyfte bland annat hur klimatförändringarna påverkar barns rätt till trygghet, hälsa, utbildning och en säker framtid.
Nu slår vi fast att klimatkrisen också är en barnrättskris och behöver behandlas som en sådan.
Även Erikshjälpen Second Hand lyfte vikten av att inte tappa barnrättsperspektivet i klimatarbetet. En hållbar omställning handlar inte bara om system och affärsmodeller, utan också om barns liv här och nu och deras rätt till en hållbar framtid. Samtal om textil, cirkulär ekonomi och hållbar resursanvändning visade att fler aktörer nu går från ord till handling och att samverkan är avgörande för att driva omställningen framåt.
Förslagen är inte längre bara ambitioner utan det finns ett tydligt driv framåt. Fler konkreta initiativ och en vilja att faktiskt göra skillnad.
Fokus på Föräldrakraft
I Erikshjälpen seminarium ”Vad ska vi med föräldrar till? – Tillit, stöd och vägen framåt för föräldrar i Sverige” medverkade bland andra Sarah Campbell från Erikshjälpens projekt Föräldrakraft. Projektet, som drivs med stöd från Svenska Postkodlotteriet, arbetar för att stärka föräldrar i deras viktiga roll och skapa bättre förutsättningar för barn att växa upp i trygghet. Under samtalet diskuterades hur samhället bättre kan stärka föräldrar och förebygga att barn hamnar i kriminalitet eller långvarigt utanförskap.
Föräldrar vill och kan göra rätt. Det handlar om att ge dem rätt förutsättningar att vara bra föräldrar och ta sig an det viktiga uppdraget man fått som förälder.
Nya spännande samarbeten
Att Almedalen samlar politik, näringsliv och civilsamhälle på samma plats är just det som gör veckan så värdefull. Genom seminarier och panelsamtal lyfte Erikshjälpen vikten av att barns perspektiv finns med i beslut om både klimat och samhällsutveckling. Samtalen i Visby är avslutade, men arbetet för barns rättigheter fortsätter.
– Vi samtalar, delar idéer och inspirerar varandra och ofta leder det till nya, spännande samarbeten, säger Mattias Ingeson. Under den här veckan jobbar vi hårt för att skapa de bästa förutsättningarna för vårt arbete resten av året.
Författare: Lena Elf
Utbildning, trygga skolmiljöer och möjligheten att påverka sin framtid är några av de frågor som är viktigast för ungdomar inför valet i höst. Det visar en enkät som Erikshjälpen tidigare i vår genomfört bland 30 ungdomar i sina framtidsverkstäder.
Nästan hälften av ungdomarna litar ganska lite eller inte alls på att politikerna gör det som är bäst för dem. Bara 10 procent uppger att de har stort förtroende för politiker.
Vuxna pratar gärna om barn och vad som är bäst för dem, men vi borde lyssna mer på vad barnen har att säga.
Enkätresultatet visar att unga känner sig osäkra på om politiker vill prioritera deras behov. Det visar också på att unga vill engagera sig både i samhällsfrågor och frågor som direkt påverkar deras egen vardag. Att de vill vara delaktiga.
– Politikerna borde svara till oss direkt på våra frågor i stället för att prata över huvudet på oss, säger en av ungdomarna.
Skolan är nyckeln till framtiden
Majoriteten av de svarande är mellan 13 och 17 år (90 procent). När de beskriver vad som är viktigast för att de ska må bra återkommer gång på gång skolans betydelse. Man kopplar också utbildning till möjligheten att styra över sitt eget liv. Att det finns bra förutsättningar att påverka och att de har känslan att de kan styra över sin framtid.
– Jag tycker att det viktigaste för att barn och unga ska må bra och känna sig trygga är att vi har en bra utbildning, en trygg familj och en stabil ekonomi.
Att känna sig trygg i samhället
Att känna sig säker både i skolan och i sitt närområde är ett annat tydligt tema. Flera unga lyfter oro för kriminalitet, gängvåld och otrygghet i offentliga miljöer. Men trygghet också i form av bra relationer, stöd från vuxna och bra fritidsaktiviteter.
Det är viktigt att barn och unga har någon att lita på och att prata med.
Klimatförändringarna är en fråga som berör, men oron varierar. En tredjedel (33 procent) uppger att de är ganska oroliga för klimatförändringarna, medan lika många är neutrala i frågan. Resultatet visar på att klimatfrågan är viktig för många unga, men att frågor som utbildning, trygghet och framtidsmöjligheter upplevs som mer närvarande i deras vardag.
Invandring, integration och kriminalitet är frågor som engagerar
På frågan om vad politiker borde prata mer om nämner många invandring och integration. Flera efterfrågar diskussioner om hur människor med olika bakgrund kan leva tillsammans i samhället men också hur utvisningar genomförs i Sverige.
– Unga efterfrågar mindre polarisering i frågor som rör integration, kriminalitet och samhällsgemenskap. Det är viktigt att deras perspektiv får ta plats i valdebatten, säger Jonatan Saldner.
Författare: Lena Elf
Erikshjälpen grundades av ett barn med en stark vilja att hjälpa andra barn. Därför är våra unga givare särskilt viktiga för oss. I år fyller givarformen Ung Fadder 20 år – något vi vill uppmärksamma och fira.
Erikshjälpen startade Ung Fadder år 2006 för att göra det möjligt för unga att bidra varje månad för barns rättigheter världen över. Mycket har förändrats under de senaste 20 åren, men ungdomar och unga vuxna i Sverige har fortfarande en stark vilja att stå upp för barns rättigheter.
Från tidigt engagemang till långsiktigt stöd
Av de tonåringar och unga vuxna som blev Unga Faddrar första året är 85 personer fortfarande engagerade idag – 20 år senare. De var Unga Faddrar fram till att de fyllde 30 år och gick sedan över till att bli Månadsgivare. Det säger något om kraften i att tidigt få vara med och bidra, och hur ett första engagemang kan växa till ett långsiktigt stöd.
Exklusiv jubileumsmerch sommaren 2026
Som en del av 20-årsfirandet erbjuder Erikshjälpen Ungagerad jubileumsmerch till dig som blir Ung Fadder under sommaren 2026. Du välja mellan en keps och tygkasse. Är du redan Ung Fadder? Besök någon av våra montrar i sommar och höj ditt månadsbelopp med minst 50 kronor – så får du också ta del av jubileumsmerchen. Observera att erbjudandet att få merch vid en höjning endast gäller på plats vid våra event. Hoppas vi ses!
Här möter du Ungagerad i sommar:
Nyhemsveckan – Mullsjö, 13–21 juni
Torpkonferensen – Kumla, 15–21 juni
ReTro – Vetlanda, 23–28 juni
Gullbrannafestivalen – Halmstad, 2–5 juli
Trygghet och gemenskap är viktigt för att hitta sin plats i ett nytt land. Det vet Mtslal Kflom och Yirgalem Gebremikael från Eritrea. Genom Erikshjälpen Framtidsverkstad i Motala och Föräldrakraft har de fått nya relationer, stärkt föräldraskap och en plats att växa tillsammans.
Mtslal har bott med sin familj i Motala sedan 2013 och arbetar i ett skolkök. Den första tiden i Sverige var utmanande. Hon var ensam med sina fyra barn medan hennes man var kvar i Eritrea. Mtslal kunde varken svenska eller engelska och hade inget socialt nätverk.
– I Eritrea är alla föräldrar tillsammans, berättar hon. Där hjälps familj, grannar och vänner åt kring barnen på ett naturligt sätt. I Sverige blev ansvaret mer ensamt.
I Sverige blev ansvaret mer ensamt.
Idag lever Mtslal tillsammans med sin man i Motala och hon känner sig tryggare i att vara förälder i Sverige. Hon säger att föräldraskap alltid är svårt, men att det blir extra utmanande när barnen blir äldre och det blir fler frågor kring skola, läxor och uppfostran. Samtidigt som det inte alltid har varit enkelt har åren i Sverige gett henne nya erfarenheter och kunskaper. Hon uppskattar framför allt att barn här har rättigheter och möjlighet att gå i skolan oavsett familjens ekonomi.
Mtslal deltar i sykursen på Föräldrakraft. Foto: Lisa Carlbäck.
Mtslal deltar i sykursen på Föräldrakraft. Foto: Lisa Carlbäck.
Yirgalem har bott i Sverige i nio år, först i Stockholm och sedan Motala. Hon arbetar på förskola. Hemma i lägenheten i området Eken har hon sin familj, men hon betonar hur viktig gemenskapen med andra föräldrar är. Genom Föräldrakraft har hon fått möjlighet att dela erfarenheter och bygga nya relationer. För Yirgalem har deltagandet också lett till nya vänskaper. Hon och några andra deltagare kommer från samma lilla by i Eritrea, men det är först här i Sverige de har lärt känna varandra.
Yirgalem och Mtslal fick kontakt med Föräldrakraft genom andra föreningar. Det som först lockade var möjligheten att möta andra, men träffarna har kommit att betyda så mycket mer. Särskilt sykursen och gemensamma aktiviteter som tacokvällar och andra matutbyten har blivit stunder att se fram emot.
Vi ser hur viktigt det är att skapa mötesplatser där föräldrar känner sig välkomna och får växa tillsammans.
– När föräldrar känner sig tryggare i sin roll påverkar det också barnen positivt. Många har också uttryckt hur bra det är att det finns folk att fråga och få information om exempelvis det svenska samhället, säger Helena Hennings, verksamhetsutvecklare för Föräldrakraft i Motala.
Aktiviteterna hjälper också till att stärka relationer inom familjer, och för Yirgalem har de fått henne att reflektera över sin egen hälsa.
– Det har också fått mig att tänka på hur jag själv mår, berättar Yirgalem. Hur jag kan ta hand om mig själv och må bra för att orka vara den förälder jag vill vara.
Både Mtslal och Yirgalem bär på starka drömmar för sina barn. De hoppas att de ska hitta en bra väg i livet och slippa hamna i fel sällskap och otrygghet. Och till andra föräldrar som funderar på att vara med i Föräldrakraft är budskapet tydligt: Bara kom! Här finns stöd och gemenskap.
Jag rekommenderar Föräldrakraft till alla jag träffar.
Föräldrakraft är ett projekt inom Erikshjälpens Framtidsverkstad som är finansierat av Postkodlotteriet. Föräldrakraft finns idag på sju orter i Sverige. Syftet är att stärka föräldrar så att de kan stötta sina barn i de utmaningar de möter i skolan och i livet.
Författare: Lena Elf
På två år gick M’Po från att vara en 13-årig skolflicka till att bli bortgift och gravid. Hon var förtvivlad. Men när hon fick återgå till skolan kändes det som att hon fick en andra chans i livet.
– Mina föräldrar hade inte råd att betala för skolan.
Så börjar 16-åriga M’Po Amanvi sin berättelse. Hon sitter i skuggan under ett mangoträd och ammar sin sex månader gamla son Samuel. De bor i norra Benin, i en liten by mellan de större städerna Parakou och N’Dali. Här har husen samma cementfärgade ton som den torra marken och trots att det bara är tidig förmiddag står solen högt. M’Po berättar att hon var 13 år när hennes föräldrar inte längre hade råd med de 25 västafrikanska franc – cirka 40 öre – som skollunchen kostade varje dag.
Alla mina drömmar försvann när jag tvingades sluta skolan.
– Jag var så ledsen när jag såg alla mina vänner gå till skolan varje dag. Då tyckte mamma det var bäst att jag gifte mig så jag kom i väg hemifrån. Men jag tyckte inte om det, jag ville fortsätta lära mig saker och hitta mina egna vägar.
I stället för att få gå till skolan med sina vänner giftes M’po bort med en man från en annan by.
Fattigdom är ofta orsaken
På landsbygden i Benin är det vanligt med arrangerade barnäktenskap, ibland byter även familjer döttrar med varandra. I de allra flesta fall är grundproblemet fattigdom – i samtliga fall innebär det att flickorna inte längre kan gå i skolan.
Exakt hur många flickor som drabbas är svårt att säga. Men bara i N’Dali och Pèrèrè – kommuner med runt 100 000 invånare – har Erikshjälpen sedan 2024 sett till att 300 barn fått chansen att återgå till sin utbildning igen.
M’Po med sonen Samuel. Foto: Johan Larsson.
M’Po med sonen Samuel. Foto: Johan Larsson.
Jag blev överlycklig när jag fick en andra chans i livet!
En väg tillbaka till skolan
Genom en insats som vi kallar Kingdom of Apprentice får äldre barn utbilda sig till ett yrke och därefter testa på jobbet genom en lärlingsplats. För en flicka som blivit bortgift är detta avgörande, eftersom det bryter hennes beroende till mannen och ger flickan nödvändig ekonomisk frihet. För M’Po var det som att få livet tillbaka.
– Jag blev överlycklig när jag fick en andra chans i livet. Nu lär jag mig något som gör att jag kan tjäna pengar i framtiden.
“Jag har börjat drömma igen”
M’po har fått nytt hopp. Varje morgon går hon en kort promenad hemifrån till ett litet hus mittemot det stora mangoträdet. Vid ingången hänger en duk med solblekta bilder på hårmodeller och lösnaglar. Inne i salongen är det svalt och när dagens första kund dyker upp har M’Po redan hunnit städa.
Kanske, berättar hon, kan hon själv fixa hårförlängning på en kund. Men om det blir för svårt, sitter hon bredvid sin handledare för att lära sig hur man gör. På ryggen, insvept i en färgglad sjal, hänger lille Samuel med sprattlande ben längs mammas rygg.
– Utbildningen har gjort att jag nu ser fler möjligheter i livet. Framtiden känns öppen och jag har börjat drömma igen. Jag vill klara av att försörja min son så han kan göra sina egna val i livet.
Foto: Johan Larsson
Foto: Johan Larsson
Lördagen den 25 april firades Eriksdagen i våra second hand‑butiker. Tack vare ett stort engagemang från volontärer, besökare och kunder uppgick försäljningen till 3 626 625 kronor. Pengar som går till vårt arbete för barns rättigheter.
Varje år den 25 april firas Eriksdagen i våra second hand-butiker över hela Sverige. Det är en dag då vi hedrar minnet av vår grundare Erik Nilsson – och samtidigt gör verklig skillnad för barn världen över. Varje dag går våra butikers överskott till barns rättigheter. Men på Eriksdagen går hela dagskassan till Erikshjälpens barnrättsarbete. Sedan Eriksdagen startade år 2008 har dagen samlat in totalt 44 miljoner kronor.
Nytt försäljningsrekord
Tack vare ett stort engagemang från volontärer, kunder och besökare blev årets Eriksdag en stor framgång. Tillsammans slog vi nytt försäljningsrekord för Eriksdagen och samlade in 3 626 625 kronor till barns rätt till utbildning, hälsa, trygghet och skydd.
Festligheter i många butiker
I flera butiker firades det med aktiviteter för både barn och vuxna. Det ordnades bland annat ansiktsmålning, pyssel och tävlingar. På vissa platser fanns hoppborg och besök från exempelvis brandkåren.
Tillsammans för barns rättigheter
Tack till alla som deltog och gjorde dagen möjlig. Tillsammans fortsätter vi arbetet för barns rättigheter.
Fira Eriksdagen med oss lördagen den 25 april i någon av våra second hand-butiker. Det blir en dag fylld av glädje, gemenskap och fynd som gör skillnad. Alla butikers dagskassa går till Erikshjälpens arbete för att ge barn en bättre framtid.
Lördagen den 25 april firar vi Eriksdagen i våra second hand-butiker runt om i landet. Det är en dag då vi hedrar minnet av vår grundare Erik Nilsson – och samtidigt gör verklig skillnad för barn världen över. Varje dag går våra butikers överskott till barns rättigheter. Men på Eriksdagen går hela dagskassan till Erikshjälpens barnrättsarbete.
En festlig dag med aktiviteter, fika och fynd
I många butiker väntar en festlig stämning med aktiviteter för både stora och små. Besökare kan till exempel ta del av ansiktsmålning, pyssel, tävlingar och extra gott fika. Det blir en dag fylld av glädje, gemenskap och fina fynd.
Därför firar vi Eriksdagen
Eriksdagen firas årligen till minne av Erik Nilsson, pojken som lade grunden till Erikshjälpen. Trots sin egen sjukdom valde Erik att sprida hopp till andra barn. Ett engagemang som idag bärs vidare av människor i hela landet och även internationellt.
Erikshjälpen fyller 80 år
Årets Eriksdag får en extra dimension då Erikshjälpen fyller 80 år. Jubileet uppmärksammar den resa som började med en ung människas vilja att hjälpa och som har vuxit till en av Sveriges största barnrättsorganisationer.
Erik Nilsson, 16 år.
Erik Nilsson leker med barn på sjukhus.
Erik Nilsson, 16 år.
Erik Nilsson leker med barn på sjukhus.
Så arbetar Erikshjälpen för barns rättigheter
Idag arbetar Erikshjälpen långsiktigt för att stärka barns rättigheter i 16 länder, med fokus på bland annat utbildning, hälsa, trygghet och skydd. I Sverige arbetar vi för alla barns rätt till jämlika och trygga uppväxtvillkor.
Erikshjälpen Second Hand spelar en avgörande roll i detta arbete. Butikerna hjälper till att finansiera barnrättsarbetet. De skapar också gemenskap, arbetsträning och nya vägar in i arbetslivet för människor som står långt från arbetsmarknaden. Och genom att arbeta särskilt mot föräldrar och vårdnadshavare förbättrar vi framtidsutsikterna för många barn och unga.
Fira med oss och handla för barnen
Så kom och fira Eriksdagen med oss. Fynda, umgås och stötta Erikshjälpens arbete för barns rättigheter. När du handlar under Eriksdagen är du med och ger barn en bättre framtid.
Lyssna 