Betala med Swish genom att skanna QR-koden
Lyssna 
Gör så här:
- Öppna Swish-appen.
- Tryck på “Skanna” och rikta kameran över QR-koden.
- Bekräfta och signera betalningen med mobilt BankID.
Erikshjälpens Antikorruptionspolicy beskriver hur vi definierar och förhåller oss till korruption samt hur vi arbetar för att motverka, upptäcka och agera vid korruption. Fastställd av Erikshjälpens styrelse 2024-04-12.
Erikshjälpen är en ideell second hand-verksamhet och en barnrättsorganisation som arbetar för att barns rättigheter ska respekteras, skyddas och tillgodoses i Sverige och runtom i världen. Korruption är alltid ett hinder för social och ekonomisk utveckling. Det riskerar även att skada Erikshjälpens förtroende bland dem vi arbetar tillsammans med i våra insatser samt i relation till privata och institutionella givare, samarbetspartners och kunder i våra butiker. Erikshjälpen ser därför korruption som en allvarlig risk vilken motverkar vår vision om en förändrad värld där barns drömmar får liv.
Delar av Erikshjälpens verksamhet både i Sverige och internationellt, genomförs i miljöer och kontexter med relativt stor risk för korruption vilket kräver specifika åtgärder och förhållningssätt. Länder med stor ojämlikhet, svag demokrati och konflikter har ofta en högre risk för korruption. Likaså kan interna risker såsom att hantera stora summor pengar, nära och långa relationer mellan kollegor och representanter för olika parter samt svag intern kontroll främja korruption. Även vid till exempel upphandlingar, inköp och företagssamarbeten som ofta sker i Sverige finns en risk för korruption.
Syftet med denna policy är att beskriva hur Erikshjälpen definierar och förhåller sig till korruption samt hur vi arbetar för att motverka, upptäcka och agera vid korruption.
Erikshjälpens arbete med antikorruption har sin utgångspunkt i vårt identitetsdokument ”I kärlekens tjänst” som fastställer vår värdegrund. Utöver det är även följande dokument kopplade till vårt arbete kring antikorruption:
Denna policy är giltig för alla delar av Erikshjälpens verksamhet, d.v.s. barnrättsorganisationen och Erikshjälpen Second Hand, i Sverige och internationellt, och gäller för Erikshjälpens personal, praktikanter, ideellt aktiva, förtroendevalda och konsulter. Policyn gäller via avtal även för Erikshjälpens internationella partnerorganisationer.
Erikshjälpen följer Sidas definition av korruption vilken är missbruk av förtroende, makt eller position för otillbörlig vinning. Korruption innefattar bland annat mutor, bestickning, förskingring, utpressning, jäv, nepotism och andra liknande oegentligheter. Definitionen innebär alltså att någon utnyttjar sin maktposition för att gynna sig själv, någon närstående eller sitt eget intresse. Vinningen kan inkludera såväl ekonomiska som andra fördelar. Med korruption avses även underlåtenhet att vidta åtgärder.
Erikshjälpens förhållningssätt till korruption tar sin utgångspunkt i Sidas antikorruptionsregel som innebär att alltid förebygga, aldrig acceptera, alltid informera och alltid agera. Detta ska appliceras i alla situationer även om det innebär förseningar av insatser eller avslutande av partnerskap.
Erikshjälpens verksamhet lyder under svensk lag. De svenska lagarna och förordningarna tillämpas för Erikshjälpens arbete utomlands där även lokal lagstiftning och regler ska följas och respekteras. Dock kan aldrig lokala lagar användas som en ursäkt till korrupta eller oetiska handlingar.
Erikshjälpen arbetar på alla nivåer med att göra riskbedömningar som inkluderar risker för korruption. Strukturer och system inom organisationen ska alltid utformas så att risken för korruption minimeras samtidigt som värderingar och etik fortlöpande diskuteras. Alla anställda, förtroendevalda och ideellt aktiva har ett ansvar att förebygga korruption och ska ges utbildning och stöd i hur de kan göra detta.
Förtroende är även en viktig del i att motverka korruption. Erikshjälpen arbetar därför ständigt med att bygga tillitsfulla relationer med samarbetspartners och för att skapa en god och konstruktiv dialog.
Erikshjälpens anställda, praktikanter, förtroendevalda, ideellt aktiva och konsulter ska aldrig acceptera korruption eller korrupta handlingar, vare sig i den egna verksamheten eller i insatser som vi stödjer finansiellt eller på andra sätt. Det är vårt gemensamma ansvar att säkerställa att varje del av vår verksamhet präglas av rättvisa, transparens och ärlighet. Att aldrig acceptera korruption innebär inte bara att följa lagen utan också att agera utifrån vår värdegrund och att vara förebilder för etiskt agerande i alla situationer. Vid minsta misstanke om en oegentlighet ska detta rapporteras.
Erikshjälpens anställda, praktikanter, förtroendevalda, ideellt aktiva och konsulter är skyldiga att anmäla misstänkt eller upptäckt korruption via vår funktion för klagomål alternativt visselblåsning på vår webbsida. Fler rapporteringsvägar och ansvarsbeskrivningar finns i vår policy för synpunkter, klagomål och visselblåsning.
Om det gäller en insats finansierad av Sida ska Svenska Missionsrådet (SMR) informeras. Om insatsen har en annan institutionell givare så ska aktuell part informeras.
Erikshjälpen ska alltid agera vid tips, varningssignaler och misstanke om korruption. Agerandet ska ske med diskretion och med respekt för de inblandade. Erikshjälpen utreder alla misstankar om korruption och lämpliga åtgärder vidtas för att hantera det specifika fallet samt förhindra att något liknande händer igen. Interna och externa rapportörer och visselblåsare erbjuds anonymitet och även andra säkerhetsåtgärder om så behövs. Rutinerna för hur ett ärende bedöms är desamma oavsett om informationen först kommer till Erikshjälpen genom vår funktion för klagomål och visselblåsning eller på annat sätt. Mer information om förfarande vid misstänkt korruption finns på vår webbsida samt i vår policy för synpunkter, klagomål och visselblåsning
Erikshjälpen eftersträvar alltid öppenhet och transparens i alla delar av organisationens verksamhet. Detta gäller för policys, strategier, planer, beslut och rapporter. Genom detta möjliggörs insyn i och granskning av verksamheten vilket kan bidra till att förtroendet för Erikshjälpen bland anställda, ideella och förtroendevalda samt partners och andra aktörer ökar.
Erikshjälpen strävar mot att ha en tydlighet i mandat och ansvarsfördelning samt att ha strukturer och system för att kunna spåra misstag och medvetna fel. De personer som har ansvar inom organisationen ska kunna ställas till svars för sina handlingar. En viktig del av detta arbete är vår funktion för klagomål och visselblåsning där misstänkt korruption kan anmälas. Vad vi definierar som klagomål respektive visselblåsning finns beskrivet på vår webbsida samt i vår policy för synpunkter, klagomål och visselblåsning.
Alla relevanta aktörer inom Erikshjälpens samarbeten, inklusive de avsedda målgrupperna, ska ha ett ägarskap och inflytande över planeringen, genomförandet och uppföljningen i våra samarbeten för att på så sätt enklare kunna vara med i arbetet mot korruption.
Erikshjälpen uppmuntrar och stödjer våra internationella och nationella partnerorganisationer i att ha egna system och rutiner för att arbeta förebyggande med korruption samt att upptäcka och rapportera korruption i ett så tidigt skede som möjligt. Genom våra och partners avtal regleras hur partnerorganisationer och Erikshjälpen agerar vid misstänkt korruption.
Erikshjälpen strävar mot att ha en öppen och kontinuerlig dialog med partners i frågan om korruption samt kring värderingar och etik. Stöd ges till partnerorganisationer som behöver förbättra sina interna kontrollsystem eller implementera andra åtgärder som förebygger korruption.
Denna policy ska finnas tillgänglig på Erikshjälpens intranät och hemsida samt delas och läggas till som en bilaga när avtal tecknas med en partnerorganisation. Den ska även presenteras för nyanställda samt förtroendevalda, praktikanter, ideellt aktiva och konsulter inom organisationen.
För att ha ett framgångsrikt arbete mot korruption måste kontinuerlig uppföljning och utvärdering av arbetet göras. Generalsekreteraren är ytterst ansvarig för arbetet med antikorruption, att policyn följs och att arbetet utvärderas. Policyn antas av barnrättsorganisationens styrelse och revideras vid behov.
Samtliga chefer inom både barnrättsorganisationen och second hand-verksamheten har ett ansvar för att anti-korruptionsarbetet blir en integrerad del av arbetet inom sin verksamhet. Närmsta chef har även ansvar för att medarbetarna känner till policyn och de andra dokument som reflekterar Erikshjälpens syn på och arbete med korruption. Alla medarbetare har i sin tur ett ansvar att medverka till att policyns intentioner förverkligas och att verka för antikorruption.
I denna policy beskrivs hur synpunkter, klagomål och visselblåsarlarm kan rapporteras inom Erikshjälpen samt hur inrapporterade ärenden hanteras. Godkänd av Erikshjälpens styrelse 2025-05-22
Policyn gäller för hela Erikshjälpen, det vill säga Second Hand-verksamheten och barnrättsorganisationen i såväl Sverige som internationellt.
I denna policy beskrivs hur synpunkter, klagomål och visselblåsarlarm kan rapporteras inom Erikshjälpen samt hur inrapporterade ärenden hanteras. Den gäller för hela Erikshjälpen, det vill säga Second Hand-verksamheten och barnrättsorganisationen i såväl Sverige som internationellt. Synpunkter kan vara positiva eller negativa, klagomål pekar på brister i vår verksamhet medan visselblåsning varnar om allvarliga missförhållanden. Kapitel 2-4 beskriver dessa mer i detalj.
Erikshjälpen arbetar för att barns rättigheter ska respekteras, skyddas och tillgodoses i Sverige och runtom i världen. Vi har nolltolerans mot diskriminering, alla former av övergrepp, sexuellt utnyttjande och sexuella trakasserier. Vi strävar efter att vara transparanta och ansvarsfulla vid förvaltning av de gåvor vi får och arbetar förebyggande gällande antikorruption. Våra förhållningssätt beskrivs bland annat i vår policy för barns trygghet och skydd, vår uppförandekod samt vår antikorruptionspolicy.
Erikshjälpen uppmuntrar rapportering av både förbättringsförslag och missförhållanden för att kunna förbättra kvalitet samt åtgärda eventuella brister i vår verksamhet både i Sverige och i våra övriga programländer. Syftet med denna policy är att skapa en trygg och öppen miljö där transparanta procedurer säkerställer att alla synpunkter, klagomål och visselblåsarlarm behandlas seriöst, rättvist och konfidentiellt samt med respekt för inblandade individer.
Skrivningar kring visselblåsning bygger på de rättigheter och skyldigheter som stipuleras i lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (”visselblåsarlagen”). Lagen bygger på EU:s visselblåsardirektiv. När ett visselblåsningsärende uppstår utanför EU, kommer hänsyn även att tas till de specifika lagkraven i det landet.
En synpunkt kan röra vad som helst inom Erikshjälpens verksamheter, både positivt som negativt. Det kan till exempel vara beröm, feedback eller förbättringsförslag.
Alla som på något sätt kommer i kontakt med Erikshjälpen eller Erikshjälpen Second Hand kan lämna in en synpunkt, även deltagare samt vårdnadshavare som vi möter i våra programinsatser.
En synpunkt lämnas direkt till den verksamhet som ärendet gäller. Det finns kontaktuppgifter på vår hemsida.
Synpunkter hanteras i första hand inom den relevanta verksamheten. Vid behov kan högre verksamhetschef kopplas in. När det bedöms relevant kan synpunkten hanteras som ett klagomål, se nedan.
Ett klagomål är tänkt att uppmärksamma oss på brister i vår verksamhet samt brister i våra samarbetspartners verksamheter. Det kan gälla avsteg från, eller misstankar om avsteg från, avtal, riktlinjer och policys.
Ett klagomål kan till exempel röra oetiskt agerande i någon av våra verksamheter eller hos våra samarbetspartners men att det inte bedöms falla under ramen för visselblåsning, dvs. det är inte av sådan karaktär att allmänheten har intresse av att det uppdagas och stoppas (se vidare vad som gäller kring visselblåsning under avsnitt 4 nedan).
Händelser som rör en enskild medarbetares arbetsmiljö rapporteras istället som ett tillbud eller en arbetsskada via intranätet eller direkt till närmaste chef.
Åsikter kring varor i butik hanteras istället som synpunkt och lämnas direkt till den aktuella butiken.
Alla som på något sätt kommer i kontakt med Erikshjälpen eller Erikshjälpen Second Hand kan lämna ett klagomål. Det kan till exempel vara anställda, volontärer, praktikanter, samarbetspartners och deras anställda, givare och kunder. Det kan också vara deltagare och vårdnadshavare som vi möter i våra insatser.
Klagomål rapporteras in via formulär på Erikshjälpens hemsida. För att vi ska kunna agera på inkomna klagomål är det önskvärt att det anges vilken verksamhet eller butik som ärendet gäller. Det går också rapportera ett klagomål till complaints@erikshjalpen.se eller direkt till en chef eller medarbetare på Erikshjälpen eller Erikshjälpen Second Hand. Den som mottar klagomålet kan då skriva in uppgifterna i formuläret.
Vi säkerställer också att vi i våra insatser har lättillgängliga sätt för deltagare och vårdnadshavare att lämna klagomål samt att våra internationella partnerorganisationer har sina egna policys och system för klagomålshantering. Rapporteringskanaler ska vara lättillgängliga och anpassade efter den lokala kontexten och rättighetsbärare i vårt arbete.
Om en partnerorganisation inom vår internationella programverksamhet får till sig ett klagomål så kan regionkontoret på förfrågan stötta partnern om möjligt. Klagomålet kommer då rapporteras in genom Erikshjälpens formulär för klagomål.
Rapportering som gäller avsteg från vår policy för barns trygghet och skydd ska ske skyndsamt, om möjligt inom 24 timmar. Internationellt, sker rapporteringen enligt vad som fastställts i partneravtalet.
Inrapporterade klagomål kommer till relevant kvalitetskontrollgrupp, utifrån vilken verksamhet ärendet gäller. Det finns kvalitetskontrollgrupper för olika verksamhetsdelar, däribland second hand, programverksamhet i Sverige, programverksamhet internationellt samt Erikshjälpen i stort. Grupperna består av verksamhetschefer och i vissa fall controllers och/eller samordnare. Vid behov kan andra funktioner kopplas in, t.ex. barnskyddsombud, skyddsombud, ekonomichef eller HR-chef. Om ärendet rör någon i kvalitetskontrollgruppen kopplas närmast högre chef in alternativt relevant styrelse eller extern part.
I lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (”visselblåsarlagen”) beskrivs rättigheter och skyldigheter för personer som visselblåser. Lagen bygger på EU:s visselblåsardirektiv. Visselblåsare får inte hindras att rapportera missförhållanden och ska ges skydd mot repressalier. Nedan beskrivs hur Erikshjälpen och Erikshjälpen Second Hand hanterar visselblåsarlarm. Erikshjälpens HR-avdelning kan ge mer detaljer om visselblåsarlagen vid behov.
Visselblåsning används för att uppmärksamma en organisation på allvarliga missförhållanden som är av sådan karaktär att allmänheten har intresse av att de uppdagas och stoppas.
Visselblåsandet ska avse missförhållanden som har uppstått eller som högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som den rapporterande personen är/har varit/kan komma att bli verksam i eller i en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit i kontakt med genom sitt arbete.
Visselblåsaren måste ha haft skälig anledning att tro att informationen om missförhållandena var sann vid rapporteringstillfället för att omfattas av visselblåsarskyddet.
Visselblåsarlarm kan till exempel röra:
Avvikelser kopplat mot ovan kategorier men som inte bedöms vara så allvarligt att allmänheten har intresse av att de uppdagas och stoppas kan istället rapporteras som klagomål (se avsnitt 3 ovan). Information som endast rör en enskild medarbetares eget arbets- eller anställningsförhållande omfattas normalt inte av visselblåsarlagen utan ska istället lyftas till närmaste chef alternativt HR eller facket.
En visselblåsare skyddas av visselblåsarlagen om denne i ett arbetsrelaterat sammanhang har fått del av eller inhämtat information om missförhållanden och rapporterar dessa. Visselblåsaren ska också tillhöra någon av följande personkategorier:
Även personer som har tillhört någon av de uppräknade personkategorierna och då fick del av informationen omfattas av visselblåsarskyddet.
Förutom visselblåsaren skyddas även personer som bistår visselblåsaren vid rapporteringen, personer som har anknytning till den rapporterande personen samt juridiska personer som den rapporterande personen äger, arbetar för eller på annat sätt har en arbetsrelaterad anknytning till.
Det finns fyra rapporteringskanaler för visselblåsarlarm internt inom Erikshjälpen/Erikshjälpen Second Hand:
Formulär samt kontaktuppgifter till ansvariga rapportmottagare finns på erikshjalpen.se
Formulär för visselblåsning garanterar anonymitet om visselblåsaren inte anger någon personuppgift i formuläret.
Oavsett vilken kanal du väljer bör din rapport innehålla följande information:
Rapportering som gäller avsteg mot vår policy för barns trygghet och skydd ska ske skyndsamt, om möjligt inom 24 timmar. I internationell programverksamhet sker rapporteringen enligt vad som fastställts i partneravtalet. Om en partnerorganisation inom vår internationella programverksamhet så önskar kan regionkontoret vid möjlighet stötta inrapportering av visselblåsarlarm till Erikshjälpen.
Erikshjälpens HR-chef och en utsedd HR-specialist är ansvariga mottagare av rapporter om missförhållanden enligt 5 kap 5 § visselblåsarlagen och är också de som mottar larm via formulär på erikshjalpen.se samt mejladressen visselblasning@erikshjalpen.se.
Om HR-chef eller utsedde HR-specialisten är direkt kopplad till det som rapporteras, kan rapportering även ske till högste operative chef, Erikshjälpens generalsekreterare, eller till styrelseordföranden. Kontaktuppgifter finns på erikshjalpen.se.
De utsedda rapportmottagarna har mandat att oberoende och självständigt hantera och utreda inkomna rapporter. För att kunna utreda och åtgärda missförhållandet kan fler personer behöva involveras, tillgången till eventuella personuppgifter kommer då begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Den som hanterar ett visselblåsarärende får inte obehörigen röja en uppgift som kan avslöja identiteten på den rapporterande personen eller på någon annan enskild som förekommer i ärendet.
Erikshjälpen samarbetar med lokala samarbetsorganisationer för att genomföra initiativ för barns rättigheter. Enligt Erikshjälpens insatsavtal åtar sig samarbetsorganisationen att arbeta med att förebygga, upptäcka och identifiera eventuella olagliga eller olämpliga aktiviteter eller missbruk av medel.
Erikshjälpen tar emot klagomål och visselblåsning angående lokala samarbetsorganisationer och deras anställda, men uppmuntrar även samarbetsorganisationer att utveckla egna system för att hantera detta för att öka tillgängligheten och transparensen i insatserna. Rapporteringskanalerna bör vara tillgängliga och anpassade till den lokala kontexten och deltagarna i insatserna.
För att deltagarna ska kunna framföra ett klagomål förväntas samarbetsorganisationerna, som ett minimum, tillhandahålla information om namn och kontaktuppgifter till insatsledningen och andra ledare i samarbetsorganisationen. Om samarbetsorganisationen har ett system för att hantera klagomål och visselblåsning, förväntas det att systemet inkluderar de insatser som stöds av Erikshjälpen.
När du rapporterar ett klagomål eller en visselblåsning via formulär på vår hemsida kan du välja att vara anonym. Vi uppmuntrar dock att du lämnar ditt namn och kontaktuppgifter för att vi ska kunna utreda händelsen och åtgärda den på ett korrekt sätt samt att du då kan få återkoppling kring vad som gjorts. Även när personuppgifter anges så hanteras dessa konfidentiellt, dvs. informationen är endast tillgänglig för de personer som har behörighet att ta del av den.
Vid hantering av ärenden arbetar vi efter dessa principer:
Nedan beskrivs vilket förfarande som följs vid inkomna ärenden. I samtliga steg följs principerna enligt avsnitt 7.
De ärenden som rapporteras in via formulären kommer direkt in i ett ärendehanteringssystem, och tilldelas en kategori för den specifika ärendetypen. Ärendet får ett referensnummer. Endast behöriga personer har tillgång till de specifika kategorierna. Om ärendet delges muntligt kan rapportör och mottagare gemensamt fylla i formuläret.
Detta gäller specifikt för visselblåsning:
Vid muntligt visselblåsarlarm ska mottagaren dokumentera rapporten. Detta kan ske genom en inspelning om rapportören samtycker till det, alternativt att ett protokoll uppförs. Den rapporterande personen ska ges tillfälle att kontrollera, rätta och genom underskrift godkänna ett upprättat protokoll. Ett ärende skapas upp i ärendehanteringssystemet där dokumentation sparas.
Mottagaren skickar en bekräftelse på att visselblåsningsrapporten är mottagen inom sju dagar från mottagandet, om inte den rapporterande personen har avsagt sig bekräftelse eller mottagaren har anledning att anta att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet.
Ärendet utreds av de utsedda mottagarna. Fler personer kan kopplas in när så är nödvändigt men antalet som involveras ska alltid hållas till ett fåtal.
Visselblåsarlarm utreds för att fastställa dess riktighet.
Samtliga visselblåsningslarm samt de klagomål som innehåller särskilt känslig information, exempelvis anklagelser kring grov misskötsamhet, korruption, sexuell exploatering samt sexuellt utnyttjande, trakasserier och övergrepp utreds med särskild diskretion och skydd för den utsatta.
För det fall utredningen bedöms kunna skötas bättre av extern part – exempelvis av jävsskäl, trovärdighetsskäl eller vid behov av expertkunskap – kommer sådan att anlitas.
Om ärendet rör en brist i efterföljden av vår policy kring barns trygghet och skydd och vid involvering av barn så ska agerandet alltid ske skyndsamt. Vid behov kan Erikshjälpens barnskyddsombud eventuellt komma att delta i utredningen.
När allvarliga ärenden inkommer informeras Erikshjälpens generalsekreterare och/eller verkställande chef inom Erikshjälpen Second Hand så fort som möjligt. De gör sedan en bedömning om styrelserna eller del av styrelserna ska informeras.
Bedöms ärendet vara så pass allvarligt att det finns risk för en organisationskris så kopplas krisledningsgrupp in och hantering sker enligt fastställd krishanteringsplan.
Mottagare kommer att fatta beslut om vilka eventuella åtgärder som ska vidtas med anledning av utredningsresultatet. Vid behov kopplas andra funktioner in för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. Även i detta fall med iakttagande av den diskretion som krävs och med vederbörligt skydd för personuppgifter som förekommer i ärendet.
Om det finns misstanke om att ett barn far illa kan det bli aktuellt med orosanmälan till Socialtjänsten, se vidare i barns trygghet och skydd, bilaga 2 – riktlinjer.
Om ärendet rör ett lagbrott ska detta anmälas till närmaste polismyndighet. Innan anmälan ska närmaste arbetsledare eller chef kontaktas.
Mottagare följer löpande upp att beslutade åtgärder genomförs.
Om rapportör inte valt att vara anonym säkrar mottagare att rapportör får återkoppling gällande sitt ärende, gärna löpande under hela processen när så är möjligt.
Vid visselblåsning gäller att bekräftelse på mottagning ska ske inom 7 dagar. Åtgärderna och skälen för dessa ska sedan återkopplas inom 3 månader till visselblåsaren om denne kan nås och önskar återkoppling.
Oavsett ärendetyp har vi dock som intern målsättning att återkoppla så snart som möjligt men senast inom en månad.
Alla inkomna ärenden som efter utredning bedöms vara av hög allvarlighetsgrad kommer att delges ledningen och styrelsen. Rapporteringen sker i ett anonymiserat format där så är lämpligt.
En gång per år kommer ärenden och åtgärder sammanställas och rapporteras till ledning och, när så är lämpligt, styrelsen, även detta i anonymiserat format. I samband med sammanställningen görs också en utvärdering av processen kring hantering av inkomna ärenden och eventuella identifierade förbättringar genomförs.
För att säkra så visselblåsarlarm hanteras på ett korrekt sätt av de utsedda mottagarna görs varje kvartal en kontroll där generalsekreterare eller verkställande chef går igenom samtliga inkomna larm det senaste kvartalet och säkerställer att de hanterats korrekt. Resultatet av granskningen rapporteras till styrelsen som en del av rapportering av internkontrollplanen.
Visselblåsarärenden raderas senast två år efter att ärendet avslutats.
Om rapportören inte är nöjd med hanteringen av ett ärende kan denne logga ett nytt ärende via samma formulär på hemsidan, ange ärendets referensnummer och beskriva sitt missnöje.
I Sverige har regeringen utsett ett antal behöriga myndigheter som har så kallade externa rapporteringskanaler på sina hemsidor som kan användas om man vill visselblåsa till en extern part. De olika myndigheterna tar emot olika typer av visselblåsningar, se förteckning över deras ansvarsområden här:
Lista över myndigheter med ansvar enligt ansvarsområde enligt förordning 2021:949 – Arbetsmiljöverket (av.se)
Internationellt kan det se olika ut med externa rapporteringskanaler. Vid behov kan det aktuella regionkontoret hänvisa till relevant part.