Ordlista A-Ö

Agenda 2030

Globala målen är agendan för hållbar utveckling som världens länder antagit och finns till för att uppnå fyra saker till år 2030: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen.

Källa: globalamalen.se

Avfallstrappan/avfallshierarkin

Avfallstrappan eller “avfallshierarkin” anger en hierarki för i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas.

Definition: Wikipedia

Barnrättskris

En barnrättskris innebär att barns grundläggande rättigheter kränks eller inte tillgodoses i stor utsträckning.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Bruttonationalinkomst (BNI) är ett mått på alla inkomster som tillfaller invånare i ett land (inklusive nettoinkomster från utlandet).

Cirkulent

Person som ägnar sig åt hållbar konsumtion, företrädesvis genom återbruk. En cirkulent hyr, byter, lånar, vårdar och köper begagnat.

Definition: Språkrådets Nyordslista 2020

Cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är ett verktyg, eller en ekonomisk modell, som kan användas för att minska samhällets resursanvändning och den miljöpåverkan som följer av denna.

Definition: Naturvårdsverket

Civilsamhälle

Människor, grupper och organisationer som frivilligt agerar tillsammans för gemensamma intressen. Ofta sker det på en ideell grund. Exempel kan vara biståndsorganisationer (som Erikshjälpen) idrottsföreningar, studieförbund och kyrkor men också samverkande individer.

Dropshipping-produkter

Dropshipping-produkter är varor som du köper från ett företag som säljer produkter online, men som inte har något eget lager. När du beställer en vara skickas den direkt till dig, från säljarens leverantör. Även om webbplatsen finns i Sverige kan säljarens leverantör finnas någon helt annan stans i världen.

Fast fashion och ultra fast fashion

Fast fashion och ultra fast fashion är snabb och ofta oetisk produktionscykel inom modeindustrin. Fast fasion företag fångar upp trender med hjälp av algoritmer och producerar lågpris kollektioner varje vecka eller till och med varje dag. Snabb modeprodukton är ofta förknippad med stora mängder avfall, negativ miljöpåverkan och låga produktionskostnader, vilket dessutom leder till att arbetskraften utnyttjas.

Källa: Naturskyddsföreningen.

Fossila råvaror

Fossila råvaror har bildats av förhistoriska växt- och djurrester under miljontals år (och kan ta slut). Exempel på fossila råvaror är olja, kol och naturgas.

Funktionsnedsättning

Alla människor har en funktionsförmåga, och den skiljer sig från person till person. När ens funktion skiljer sig från vad andra förväntar sig kan det kallas olika saker, som funktionsnedsättning eller funktionsvariation.

Med funktionsnedsättning menar vi människor som har en fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Sjukdomar, tillstånd eller skador som man kan ha fötts med eller som förvärvats över tid och kan vara bestående eller tillfälliga.

Funktionsvariation

Funktionsvariation är ett bredare begrepp än funktionsnedsättning och begreppet syftar till att belysa att alla funkar olika.

Generationsmål

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Källa: Sveriges miljömål (Riksdagens definition av miljömålet)

Greenwashing

Greenwashing innebär att företag, organisationer eller myndigheter vilseleder konsumenter genom att påstå att produkter eller tjänster är mer miljövänliga eller hållbara än de är.

HBTQI-frågor

Frågor som omfattar rättigheter, hälsa och livsvillkor för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner.

Infrastruktur som saknas i den svenska cirkulära ekonomin

Det saknas fysisk infrastruktur som t.ex. insamlingslogistik i alla delar av landet, storskalig sortering av problematiska material (textilavfall) och återvinning i större skala. Det saknas dessutom mål/delmål/kvotplikter/styrmedel som driver företag och investerare att bygga upp den infrastrukturen. Det är billigare att sortera utomlands och det är billigare att använda ny textilråvara än återvunnet material.

Jungfruliga råvaror

Jungfruliga råvaror är material som utvinns direkt ur naturen och inte tidigare bearbetats eller återvunnits. Exempel på jungfruliga råvaror är mineraler, skog, olja och metallmalm.

Katastrofriskreducering

Katastrofriskreducering handlar om att kunna se vilka processer i samhället som kan leda till katastrofer – hur de kan uppstå, hur man kan hantera dem och hur människor påverkas. Om vi lär oss det kan vi minska risken för att människor skadas, samtidigt som vi kan vara förberedda och hantera problemen om de ändå inträffar.

Klimatfonder

Klimatfonder kan antingen vara publika fonder för internationellt klimatbistånd eller privata investeringsfonder fokuserade på miljö och omställning. I det här fallet avser vi publika fonder för internationellt klimatbistånd.

Koldioxidekvivalenter

Ett gemensamt mått för att jämföra klimatpåverkan från olika växthusgaser och deras förmåga att värma upp atmosfären.

Konsumtionsbaserade utsläpp

Konsumtionsbaserade utsläpp omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker. Källa: Naturvårdsverket.

Konsumtionsdrivna köptriggers

Konsumtionsdrivna köptriggers är psykologiska metoder och digitala strategier som företag använder för att påverka konsumenter att handla mer än de planerat, ofta genom att skapa en känsla av stress eller brådska.
Några av de vanligaste konsumtionsdrivna köptriggers som identifierats är:

• Rädsla för att gå miste om något (FOMO). Med hjälp av meddelanden som “Fåtal kvar i lager” kan företag få konsumenter att köpa utan eftertanke.
• Tidsbegränsade erbjudanden – ofta med en nedräkningstimer som visar hur lång tid erbjudandet finns kvar.
• Ekonomiska triggers – som exempelvis ta 3 betala för 2.

Linjär ekonomi

Linjär ekonomi har präglat samhället sedan industrialiseringen tog fart. Förenklat handlar den linjära ekonomin om att utvinna naturresurser, producera, konsumera och sedan så småningom bli kvitt avfallet. Ett mer utbrett uttryck för samma sak är ”slit-och-släng-samhället.”

Källa: Naturskyddsföreningen

Lokala partnerorganisationer

Erikshjälpen driver inga internationella projekt på egen hand. Vi samarbetar alltid med lokala partnerorganisationer i de länder vi verkar. Med lokala partnerganisationer som arbetar nära den lokala kulturen, förstår sammanhanget och har ett redan uppbyggt förtroende och en relation till människorna i de områden eller projekt de arbetar i. De finns kvar på lång sikt och bygger lokal kompetens, vilket ökar den långsiktiga hållbarheten för de insatser som utförs. Vi arbetar med ett 70-tal lokala partnerorganisationer som vi driver ett 100-tal projekt med.

Per capita

Per capita betyder per person eller bokstavligt talat “för varje huvud”

Producentansvar

Producentansvar innebär att företag som tillverkar, importerar eller säljer vissa produkter ansvarar för att samla in och återvinna produkterna när de blir avfall. Det är ett lagstadgat miljöansvar med syftet att minska avfallsmängder, öka återvinningen och främja cirkulär konsumtion.

Resiliens

I alla Erikshjälpens insatser strävar vi efter resiliens. Med resiliens menar vi långsiktighet och lösningssystem som fortsätter att utvecklas med tiden.

Reform

Reform innebär omforma, omgestalta, förbättra och förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. En reform är en förändring som föregåtts av en utredning och sedan genomförs på basen av utredningen. I dagligt tal talas det om politiska reformer som genomförs i olika parlamentariska församlingar i världens länder.

Källa: Wikipedia

Rättighetsbaserat arbete

Rättighetsbaserat arbete är ett förhållningssätt som handlar om att arbeta systematiskt med mänskliga rättigheter och med rättighetsbäraren i fokus. Förhållningssättet bygger på fyra principer: icke-diskriminering, ansvarstagande/ansvarsutkrävande, delaktighet och transparens.

eRättighetsbärare

Rättighetsbärare är främst barnen i våra insatser – de som bär sina egna rättigheter; att få bli sedda, komma till tals och bli lyssnade på. Det gör makthavare, vårdnadshavare och andra instanser i våra projekt till skyldighetsbärare – de har ansvar över att barnens rättigheter blir tillgodosedda.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Så här definierar Guttmacher Lancet-kommissionen sexuell och reproduktiv hälsa:

Sexuell och reproduktiv hälsa är ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, psykiskt och socialt välbefinnande i förhållande till alla aspekter av sexualitet och reproduktion, och inte bara avsaknad av sjukdom, dysfunktion eller skada.  Därför bör ett positivt förhållningssätt till sexualitet och reproduktion bekräfta den roll som njutbara sexuella relationer, tillit och kommunikation spelar för självkänslan och det allmänna välbefinnandet. Alla människor har rätt att fatta beslut om sina egna kroppar och ha tillgång till hälso- och sjukvård och andra hälsofrämjande insatser som stödjer den rätten.

För att uppnå sexuell och reproduktiv hälsa krävs erkännande av sexuella och reproduktiva rättigheter, som baseras på mänskliga rättigheter för alla att:

• respekteras i sin kroppsliga integritet, sitt privatliv och sitt personliga självbestämmande,
• fritt få definiera sin egen sexualitet, inklusive sexuell identitet, könsidentitet och könsuttryck,
• avgöra om och när man vill vara sexuellt aktiv,
• välja sina sexualpartners,
• ha säkra och njutbara sexuella upplevelser,
• välja om, när och med vem man ska ingå äktenskap,
• avgöra om, när och hur man vill ha barn och hur många barn man vill ha,
• ha tillgång till information, resurser, tjänster och det stöd som krävs för att uppnå det ovanstående, genom hela livet, utan risk för diskriminering, tvång, utnyttjade eller våld.”

Skattereduktion

Erikshjälpen är godkänd gåvomottagare för skattereduktion. Skattereduktion innebär att du som givare kan få avdrag på skatten för de gåvor du ger till oss. För att du ska kunna få skattereduktion behöver vissa förutsättningar vara uppfyllda.

Social utsatthet

Social utsatthet innebär att en person lever under livsvillkor som gör det svårt att känna trygghet, delta i samhället eller få tillgång till stöd och gemenskap. Det kan till exempel handla om fattigdom, arbetslöshet, hemlöshet eller social isolering.

Källa: Frälsningsarmén

Socioekonomiska förutsättningar

Sociala och ekonomiska faktorer som inkomst, utbildningsnivå, sysselsättning och bostadsområde. Dessa faktorer har en avgörande inverkan på individers hälsa, livskvalitet och sociala trygghet. Sämre socioekonomiska förutsättningar är starkt kopplade till ökad risk för ohälsa och kortare förväntad livslängd.

Skyldighetsbärare

Skyldighetsbärare bär ansvar över att tillgodose barns rättigheter, och kan, beroende på vilket av våra projekt det gäller, syfta på makthavare, vårdnadshavare och andra instanser. Det är från skyldighetsbäraren, rättighetsbäraren kan utkräva ansvar för att förändring ska ske.

Tillitsbaserat stöd

Tillitsbaserat stöd till föräldrar och familjer bygger på förtroende, tillgänglighet, delaktighet och frivillighet, där deras egna resurser och behov står i centrum. Begreppet syftar till att stärka familjers egen förmåga och förebygga problem och skapa hållbara lösningar över tid.