fbpx

Barnhemsfrågan

– Erikshjälpen vill höja frågan om barnhem

Enligt FN:s barnkonvention ska barn inte separeras från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. För barn som inte kan bo kvar med sina ursprungsfamiljer har FN tagit fram riktlinjer som tydligt säger att barn i första hand ska placeras i andra familjer och att barnhem alltid ska vara ett sista alternativ.

Små barn under tre år ska, enligt de riktlinjerna, aldrig bo på barnhem. Tydliga kopplingar finns mellan barnhemsbarn och människohandel. Barn som vuxit upp på barnhem utgör en tydlig riskgrupp då deras skyddsnät ofta är obefintligt.

Att avskaffa institutionaliseringen av barn och verka för stöd till familjer och lokalsamhällen är nära kopplat till flera av de globala målen i Agenda 2030, däribland mål 1 om att avskaffa all form av fattigdom, mål 3 om hälsa, mål 4 om utbildning och mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen.

Varför hamnar barn på barnhem?

Det finns många skäl till varför ett barn placeras på barnhem. I låginkomstländer är fattigdom den absolut vanligaste orsaken. Barnhemmen ses som ett sätt för föräldrar att ge barn tillgång till utbildning, mat, hälso- och sjukvård. I exempelvis Sri Lanka har 50 procent av barnen på barnhem placerats där på grund av fattigdom. I vissa fall sker placeringen på grund av vanvård, övergrepp, eller att barnet övergetts av sin familj. I andra fall beror det på diskriminering eller brist på lämpligt stöd för föräldrar eller vårdnadshavare till barn med fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning.

Barnhem har blivit en affärsverksamhet

Studier visar att ökningen av antalet barnhem till stor del drivs på av givares pengar från det globala nord, inklusive från välgörenhetsorganisationer, trosbaserade organisationer och enskilda givare.

I turisttäta områden har barnhem blivit en lukrativ affär där barn rekryteras till barnhemmen för att visas upp för turister eller för att tillgodose människors önskan att vara volontärer på barnhem. Denna trend drivs omedvetet på genom känslosamma mediareportage om västerlänningars engagemang. Barnen blir därmed statusmarkörer och konsumtionsvaror.

Det finns situationer där institutionsboende är nödvändigt som akut insats, men då måste barnen mötas av trygga personer som förstår deras bakgrund och talar deras språk. Målsättningen måste dock alltid vara att barnen så långt det är möjligt ska återintegreras i sin naturliga hemmiljö.

Kunskapen om barns rättigheter och konsekvenserna av en uppväxt på institution finns i dag hos många aktörer. Utvecklings- och biståndsorganisationer har i hög utsträckning ställt om sin verksamhet från att stödja barnhem till att fokusera på familjebaserat stöd. Den svenska regeringen är tydlig i sitt ställningstagande vad gäller svenskt bistånd och barn på institution. Trots detta och den forskning som finns startas fortfarande nya barnhem och pengar samlas in för att underhålla och upprätthålla verksamheter som vare sig är bra för barnen eller bidrar till hållbar utveckling.

Vad kan du göra?

 

Visa allaBarnhemsfrågan