Pappornas luncher lockar fler barn till skolan

När papporna i föräldraföreningen i Piega var i skolåldern fanns ingen skola. Nu önskar de att alla barn ska få utbildning och ser till att eleverna kan få äta lunch i skolan.

Engagerade pappor i Piega tror att utbildning är något av det bästa de kan ge bygdens barn. Sedan 2013 ser de till att skolan kan servera lunch, vilket gör att fler barn kommer till skolan och att eleverna lär sig mer.

På skolan i Piega, en landsbygdsort i Burkina Faso, är förmiddagslektionerna i full gång. Skolans rektor Fernand Kima kommer ut och möter papporna i föräldraföreningen som börjar samlas i skuggan under några träd på skolgården.
– När vi var små fanns det ingen skola här, men nu önskar vi att alla barn ska få gå i skolan, säger Nadindia Kombari som är ledare för föräldraföreningen. På de flesta skolor i Burkina Faso förväntas eleverna gå hem och äta lunch. På skolan i Piega
var lunchrasten tre timmar lång, så att eleverna skulle hinna ta sig hem och tillbaka. Men en del elever bor upp till sju kilometer från skolan och i vissa hem finns inte så mycket för barnen att äta.

Innan skollunchen infördes i Piega hade skolan problem med hög elevfrånvaro. Nu är det fler elever som går i skolan både på för och eftermiddagen och fler föräldrar väljer att skicka sina barn
till skolan.

– Vi ser också att skolresultaten har blivit bättre, säger Fernand Kima.

Behovet av lunch i skolan varierar under läsåret. Vissa perioder, som i skördetid, får barnen gott om mat hemma, andra delar av året är det mer knapert i hushållen och då blir skolmaten viktigare. Sämst tillgång på mat i hemmen är det under vårterminen då förråden från sommarens och höstens skördar sinar. Vårterminen är också den mest intensiva perioden i skolan då eleverna pluggar inför slutproven för att kunna gå vidare till nästa klass. Elever som är hungriga får svårt att koncentrera sig på lektionerna vilket försämrar deras skolresultat. Hunger kan också leda till att barnen slutar skolan för att jobba eller på annat sätt försöka skaffa mat eller pengar till mat.

För barn från de allra fattigaste familjerna blir skollunchen en avlastning för familjernas hushållskassa, som kan vara helt avgörande för att barnen ska få gå i skolan. Det var när föräldraföreningen i Piega 2013 fick kalvar av Erikshjälpens samarbetspartner ODE som arbetet med skollunch tog sin början. Kalvarna föddes upp och såldes. För pengarna köptes sedan mat till skolbespisningen men också frön till att odla mer mat. Kostnaden för kalvarna var 500 000 västafrikanska franc, vilket motsvarar cirka 7300 kronor. Sedan 2013 har arbetet med skollunch rullat på, föräldraföreningen har inte fått något mer ekonomiskt stöd från Erikshjälpen eller ODE. Föräldragruppen ser till att det finns råvaror, ved att elda med och personer som lagar maten till skoleleverna.
– På det här viset klarar vi att driva skolbespisning en stor del av året, säger Fernand Kima.

Skolan kan också få bidrag från staten för att finansiera mellan två och tre månaders skollunch per år och därmed finns mat till skolbespisningen hela läsåret. När Nadindia Kombari och de andra papporna i föräldraföreningen berättar om sitt skollunchsprojekt lyser engagemanget kring dem. De berättar att det också finns några mammor med i föräldraföreningen och att de spelar en viktig roll när det gäller att informera andra föräldrar om vikten av att låta barnen gå i skolan. För även om skolbespisningen lett till att fler barn börjar skolan finns det fortfarande många barn som inte får chansen. Siffror för hela kommunen där Piega ingår visar att 55 procent av pojkarna och 47 procent av flickorna skrivs in i lågstadiet. Därför är det viktigt med arbete för att förändra attityder. Rasmane Sawadogo, som nu är med i föräldraföreningen, är en av dem som tänkt om gällande vikten av utbildning.

– Förr tyckte vi inte att det var viktigt att skicka barnen till skolan, men livet har förändrats och vi ser att barn som har gått i skolan har lättare att göra något av sina liv. De får fler idéer och bättre möjligheter, säger han.
Det är också viktigt att både pojkar och flickor får utbildning.

– Jag har fem flickor som jag har skickat till skolan, tillägger Rasmane Sawadogo.

Skolluncherna i Piega är ett exempel på hur Erikshjälpen jobbar långsiktigt för att fler barn ska kunna gå i skolan. Tillsammans med lokala partners arbetar Erikshjälpen på olika nivåer för att få dem som har skyldigheter gällande barns rättigheter att faktiskt ta sitt ansvar för barns rättigheter att faktiskt ta sitt ansvar. Föräldrarna har en del av ansvaret för att deras barn ska få rätten till utbildning uppfylld, de behöver skicka sina barn till skolan och ge dem tid för läxläsning. Genom att medvetandegöra och utbilda föräldrar kan de få både självförtroende och kapacitet att aktivt främja barns rätt till utbildning. Ibland behövs det också någon form av ekonomisk eller praktisk starthjälp, som till exempel stödet till kalvar i Piega.

Istället för att Erikshjälpen köper mat och anställer någon för att laga och dela ut den till skolbarnen i Piega är det nu föräldrarna som skapar den förändring som leder till att fler barn går i skolan.
– Och den dagen varken Erikshjälpen eller vår partner ODE finns kvar i Piega finns det en engagerad föräldraförening
som med största sannolikhet kommer fortsätta jobba för att fler barn ska kunna gå i skolan, säger Ida Konaté Svensson, Erikshjälpens programkoordinator för Västafrika.