fbpx

Så arbetar Erikshjälpen mot trafficking

Över 40 miljoner människor uppskattas i dag vara utsatta för människohandel. På grund av coronapandemin har barn som redan lever i utsatta livssituationer blivit ännu mer utsatta – och risken att de ska hamna i tvångsäktenskap, trafficking och sexuell exploatering ökar. Erikshjälpen jobbar tillsammans med lokala partnerorganisationer för att stoppa handeln av barn.

Människohandel är en global industri som årligen omsätter miljardbelopp. Över 40 miljoner människor beräknas vara fångade i någon form av slavliknande tillvaro.
– Det är alltså fyra gånger Sveriges befolkning. Det tycker jag är chockerande, säger Helen Sworn, grundare av organisationen Chab Dai i Kambodja, som sedan tio år tillbaka har ett samarbete med Erikshjälpen.

I Sydostasien är trafficking ett stort och komplext problem, som drivs på av bland annat social ojämlikhet, fattigdom, kultur och ojämn maktbalans mellan könen. Situationerna där människor utnyttjas kan se olika ut, det kan vara i en klädfabrik eller någon annan typ av industri, på en bordell eller i tvångsäktenskap. Det som är gemensamt är att personerna som utnyttjas kontrolleras helt av någon annan och förlorar möjligheten att göra egna val.

Utsatthet driver barn in i trafficking

I Kambodja är trafficking av flickor till Kina vanligt, eftersom den tidigare enbarnspolitiken i Kina orsakat att det nu finns fler kinesiska män än kvinnor – och därför en stor efterfrågan på brudar från andra länder.
– Det är utsatthet som driver barn in i trafficking. När fattigdomen är stor, handlar vardagen om överlevnad. Och när föräldrar inte är medvetna om att de skickar barn till jobb – i stan eller i ett annat land – som inte finns, då fortsätter de att skicka sina barn, säger Helen Sworn.

Det finns 47 länder i världen där människohandel i dag inte klassas som ett brott, enligt Minderro Foundation som regelbundet tar fram rapporten Global Slavery Index. I 133 länder är tvångsäktenskap lagligt. Om det globala hållbarhetsmålet att utrota tvångsarbete och människohandel till 2030 ska uppnås behövs krafttag från världens regeringar.

Att arbeta mot trafficking är inte så enkelt som att bara rädda och hjälpa de utsatta. Görs inga insatser för att hindra trafficking kan de kriminella nätverken, som årligen omsätter miljardbelopp i handeln av människor, enkelt hitta nya personer att exploatera.

I 47 länder klassas människohandel inte som ett brott.

Erikshjälpens partnerorganisation Chab Dai arbetar med flera olika typer av insatser för att förebygga och minska riskerna för att barn ska utsättas för trafficking och övergrepp. En viktig del är att öka kunskapen och medvetenheten om trafficking. Varje år utbildar Chab Dai över 10 000 människor genom projekt i samhällen och byar. Att utbilda nyckelpersoner, som lärare och bychefer, är speciellt viktigt – om de förstår problemet med trafficking kan de sprida kunskapen vidare till många andra och vara drivande i att etablera lokala, sociala skyddsnät.
– När människor är medvetna om att trafficking sker börjar de också upptäcka det. Då kan människor höra av sig till oss och säga ”Det kom några människor till vår by och erbjöd flickor att gifta sig med män i Kina”. När de är medvetna kan de också börja vidta åtgärder för att skydda barnen i byn, säger Helen Sworn.

I 133 länder är tvångsäktenskap inte olagligt.

Som en konsekvens av coronapandemin, när många familjer drabbats av akut fattigdom, ökar nu riskerna för att barn ska utsättas för trafficking och sexuella övergrepp. Utsattheten ökar och då skapas större möjligheter för förövare att hitta fler barn att exploatera. Än är det för tidigt att säga exakt hur pandemin påverkat just antalet traffickingfall i Kambodja, men det är tydligt att fler barn utsätts för våld och övergrepp. Flera av Erikshjälpens partnerorganisationer rapporterar om hur pandemin medfört att fler barn kontaktas av vuxna som vill manipulera barnen för att sedan kunna utnyttja dem.

– Coronapandemin medför stora påfrestningar på många familjer, både ekonomisk och socialt. Det kan till exempel leda till mer våld i hemmet och då är det oftast barnen som blir mest utsatta. Ett stort antal föräldrar har blivit arbetslösa och då måste barnen börja jobba, vilket leder till att de exponeras för trafficking. Begränsningarna av hur man får röra sig i samhället samt reserestriktioner har också gjort det svårare för människor att till exempel ta sig till polisen för att anmäla eller att ta sig till en rättegång, säger BunChhoeuth Keng, regionansvarig på Erikshjälpens arbete i Sydostasien.

Inom Chab Dai finns ett nätverk av drygt femtio kambodjanska organisationer som alla arbetar mot samma mål. Genom att samarbeta stärks organisationernas kapacitet, de får en bred bild av hur traffickingsituationen ser ut och samordning mellan organisationer bidrar också till att de kan göra största möjliga nytta. Tillsammans får de också en starkare röst för att driva påverkansarbete och till exempel kräva att länder samarbetar för att stoppa trafficking.

Få polisanmäler – men framsteg sker

Att förövare åtalas och döms är en annan viktig aspekt i arbetet mot trafficking. Många barn och unga som blivit utnyttjade polisanmäler inte, på grund av skammen i att ha ännu mer illa ut. Och om de anmäler kan det hända att polisens förhörsteknik gör att de inte vågar berätta något, eller också försvinner bevisen innan rättegången. Chab Dai har jurister som driver de utsatta barnens rättsprocesser och hjälper dem att våga stå upp för sig själva. Arbetet ger resultat och det ger också ringar på vattnet. Att fler fall prövas rättsligt och leder till fällande domar gör att fler vågar anmäla.
– Det sker framsteg. Vi ser hur barn står upp i rättssalen, i samma rum som den som utnyttjat dem, och vågar svara på alla frågor – så att rättvisa kan skipas. Vi ser att personer med makt, som utnyttjat barn, åtalas och döms. Vi ser hur rättvisan vinner. Det finns hopp, säger Helen Sworn.