fbpx

”Nu vägleder hon mig istället för att straffa mig”

Tio år gammal tog Ronald sin tillflykt till gatan, en flykt undan slagen från sin pappa och sin farmor. Med hjälp av Erikshjälpens partnerorganisation CRO kunde han fyra år senare komma tillbaka – till ett hem utan våld. “Jag är glad över att vara hemma igen”, säger Ronald.

I dag är Ronald 16 år. Den blå overallen skvallrar om hur han tillbringar sina dagar: genom CRO har han fått en lärlingsplats på en motorcykelverkstad. För pengarna han tjänar har han kunnat köpa en mobiltelefon, skor och kläder. Ibland kommer han hem med mat och tvål till sin pappa och farmor.
Det var pengar som från början gjorde att Ronald inte vågade bo kvar hemma.
– Jag hade gjort av med lite av min farmors pengar och jag visste att hon skulle rapportera det till min pappa och att han skulle straffa mig. Varje gång jag gjort något fel misshandlade min farmor mig, både psykiskt och fysiskt, och hon skvallrade också till min pappa för att han skulle slå mig ännu mer.

Var med och stoppa
våld mot barn

Barnaga är förbjudet i Uganda, men trots det finns det fortfarande en allmän acceptans i samhället för att uppfostra barn med våld. Omkring 80 procent av städernas gatubarn har tagit sin tillflykt dit på grund av våld i hemmet.

Staden Masakas gator var Ronalds hem i fyra år. Som så många andra överlevde han genom att samla metallskrot som han sålde för att få pengar till mat. Sov gjorde han ofta i ett dike.
– Jag hatade de kalla nätterna och slagen från de äldre pojkarna på gatan. Jag var hungrig, törstig och smutsig konstant. Jag saknade mitt hem, men rädslan för att bli slagen av pappa höll mig kvar.

Genom ett annat barn kom Ronald i kontakt med Erikshjälpens partnerorganisation CRO:s rehabiliteringscenter för gatubarn. På centret fick han tvätta sig, klä sig rent, äta sig mätt och möta vänliga vuxna. Under en fyra månaders lång rehabiliteringstid fick Ronald bearbeta det han varit med om och fick redskap för att kunna försonas med sin pappa och sin farmor. Först då, när han själv kände sig redo för att återuppta kontakten med sin familj, sökte CRO upp dem för att påbörja en återintegreringsprocess. I den processen ingår att få de vuxna att förstå hur deras våld påverkat barnet, vilket lidande de utsatt det för samt att få kunskap om hur man uppfostrar barn utan våld.

Barns trygghet ligger
i vuxnas händer

– Den största anledningen till att föräldrar utövar våld mot sina barn är okunskap, man tror att våld gör barn lydiga och att barn som inte blir slagna blir bortskämda. Men när vi utbildar föräldrar om att barn far illa av våld, vill de allra flesta ändra sitt beteende. Den svåraste delen är att läka såren hos det barn som blivit utsatt, säger Adah Ajur, föreståndare för CRO:s rehabiliteringscenter.

”Jag ser på det annorlunda nu”

Det har gått två år sedan Ronald återvände hem. Familjen får fortfarande stöd från CRO men i dag känner Ronald sig trygg hemma. Relationen med pappan, men framför allt med farmodern, är förändrad i grunden.
– Jag var rädd för att återvända hem först. Men de tog emot mig med värme och slår mig inte längre. Farmor pratar med mig på ett annat sätt, ger mig råd och vägleder mig istället för att straffa mig.
– Jag ser på det annorlunda nu. Innan trodde jag att barn blev bättre av att bli slagna, nu vet jag att det bara gör dem bittra. I dag behandlar jag Ronald och mina andra barnbarn som likvärdiga människor med känslor. Det är ett annat lugn i vårt hem, säger farmor Jane och uttrycker samtidigt glädje över den vänskapliga relation som vuxit fram mellan henne och äldste sonsonen.
– Nu småpratar han gärna med mig, berättar om hur hans dag har varit och vad han har för framtidsplaner. Vi trivs tillsammans.