Hungerkatastrof i pandemins spår

Coronakrisen kan leda till en fördubbling av antalet människor i världen som riskerar att dö av svält. Om sjukvården är överbelastad av coronasmittade patienter ökar riskerna för att fler kommer dö i vanliga, behandlingsbara infektioner. Krisen kan också leda till att många barn blir föräldralösa.

– Just nu ser vi konsekvenserna av att samhällena i de länder där vi verkar har stängt ner. Om ett par månader kan det handla om andra risker, till exempel om man inte lyckats få ner smittspridningen, säger Sofie Björkman, Erikshjälpens programkoordinator för humanitära insatser.

Det är svårt att ens överblicka effekterna av coronaviruset i världen och beroende på hur långvarig krisen blir kan konsekvenserna bli olika.

Erikshjälpen har just nu en nära dialog med alla partnerorganisationer för att anpassa insatser till de rådande omständigheterna, men också för att vara beredda om läget blir ännu mer akut.

Det här var en perfekt storm redan innan coronakrisen

På flera håll i världen var mattillgången osäker redan innan pandemin. I början av året drabbades till exempel Östafrika av den värsta gräshoppsinvasionen på flera decennier. I Kenya, som under de senaste två åren upplevt först extrem torka och sedan svåra översvämningar, var motståndskraften bland befolkningen redan försvagad när gräshopporna kom och åt upp stora arealer av grödor.

– Det här var en perfekt storm redan innan coronakrisen, men nu står vi inte bara inför en global viruspandemi, vi står också inför en global humanitär katastrof, säger chefen för FN:s matprogram WFP, David Beasley, i ett reportage i Sveriges Radio.

FN har varnat för att antalet människor som lider av matbrist kan fördubblas på grund av coronakrisen.

– Det är viktigt att även se vilka sårbarhetsrisker som finns utöver Covid-19. Är det torka eller översvämningar? Är det att människor jobbar som daglönare? Eller konflikter? För många människor finns en dubbel sårbarhet och där kanske vi behöver agera som snabbast, säger Sofie Björkman.

När vi gör en akut insats är det viktigt att ha en helhetssyn

I flera områden av Bangladesh, Indien och Myanmar är hungerkrisen redan ett faktum. Erikshjälpen undersöker behoven och planerar för insatser för att säkra mattillgången för sårbara hushåll i de mest utsatta områdena.

– För många människor som får sin inkomst främst genom dagarbete är nedstängningen av samhället en akut kris. För många barn och kvinnor innebär även ”lock-down” en ökad risk för våld i hemmet. Därför är det viktigt att när vi gör en akut insats ha en helhetssyn och även adresserar dessa risker, säger Sofie Björkman.

 

När detta skrivs har få fall av smittade och döda i Covid-19 rapporterats från merparten av de länder där Erikshjälpen verkar, men osäkerheten kring en framtida smittspridning är stor. Erikshjälpens partnerorganisationer utbildas angående smittskydd och utbildar i sin tur målgrupperna för Erikshjälpens projekt. Om smittspridningen ökar finns risk för att ett redan underdimensionerat sjukvårdssystem inte kommer räcka till för patienter med andra infektioner än covid-19.

– I det värsta scenariot blir det också många, många barn som förlorar sina vårdnadshavare. Det får otroligt svåra konsekvenser för barnen och det kommer i så fall göra att vi måste ställa om våra ordinarie insatser, säger Sofie Björkman.

Foto: Anna Hållams