Fler tar avstånd från kvinnlig könsstympning

– Jag har två flickor och jag tänker inte omskära dem.Alizeta Dikoudgo från Burkina Faso har bestämt sig och är inte rädd för att säga det högt. Hon är en av många kvinnor som nu tar ställning mot kvinnlig könsstympning.

I en liten kyrka några mil från Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou sitter ett 20-tal kvinnor på enkla träbänkar. Flera tillhör församlingen men där finns också kvinnor från andra sammanhang och religioner.
– Det är så här som en kvinna är född till världen, säger Odette Ouédraogo som står framför gruppen av kvinnor med en stor, spiralbunden bok i händerna.

I boken finns foton som visar både oomskurna och omskurna kvinnors underliv. Med hjälp av bilderna undervisar Odette om olika typer av könsstympning och vilka komplikationer som följer.Efter att ha visat bilden av en oomskuren kvinna visar hon bilder där olika ingrepp gjorts.
– Ibland tar man bort väldigt mycket, mer än de delar som tillhör könsorganet, säger hon.Odette visar en bild på en nio månaders flicka, vars underliv sytts ihop helt. Urinen kom inte ut så flickan kunde ha dött, men kom i detta fall till sjukhus i tid.

Kvinnorna skakar på huvudet och slår händerna mot varandra för att sedan visa sina handflator, i Burkina Faso ett sätt att visa sin avsky. Kvinnorna får också se bilder på andra komplikationer och från förlossningar där kvinnorna varit omskurna så att barnen haft svårt att komma ut. Vad könsstympning innebär och vilka komplikationer det kan föra med sig är inte obekant för kvinnorna som sitter i kyrkan. Många har själva upplevt det. Hos Mossi, den största folkgruppen i Burkina Faso, finns uppfattningen att ett barn dör om det nuddar vid kvinnans klitoris vid förlossningen. Därför är det kanske inte så konstigt att sedvänjan med kvinnlig omskärelse förs vidare. Odette Ouédraogo understryker att denna uppfattning är helt felaktig.
– Varje del av kvinnans könsorgan har en funktion vid förlossningen, säger hon.Den 6 februari uppmärksammas Internationella dagen mot kvinnlig könsstympning över hela världen.

I Burkina Faso stöttar Erikshjälpen partnerorganisationen CCANet som jobbar med att undervisa både kvinnor och män om könsstympningens komplikationer och det lidande den för med sig. Pastorer samt barn- och ungdomsledare får utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa. Sedan sprider de kunskapen vidare.
– Det är viktigt att förstå att föräldrarna inte låter könsstympa sina flickor för att de är elaka. Föräldrarna vill, som i princip varje förälder överallt på denna jord, sina barn det allra bästa. Det sociala trycket gör att de inte vågar bryta traditionen. Föräldrarna är rädda att deras flickor ska bli socialt utstötta och att de kanske inte ska hitta någon som vill gifta sig med dem när de blir äldre, säger Ida Konaté Svensson som är Erikshjälpens programkoordinator för Västafrika.

Föräldrarna vill, som i princip varje förälder överallt på denna jord, sina barn det allra bästa

Utbildningsinsatserna i Burkina Faso har redan gett goda resultat. Förutom att den ökade kunskapen om könsstympning gör att fler väljer bort den gamla sedvänjan har de som utbildats kunnat hindra ingrepp och se till att flickor som redan blivit omskurna får hjälp. Sexualitet är inte heller längre lika tabubelagt, det är ett ämne som nu kan lyftas för diskussion.

FAKTA:
76 procent av Burkina Fasos kvinnor, 15-49 år, beräknas vara könsstympade.
1997 blev det enligt lag förbjudet med kvinnlig omskärelse. Erikshjälpen arbetar för att stoppa kvinnlig könsstympning i flera länder utöver Burkina Faso, exempelvis i Mali där arbetet också gett goda resultat under de senaste åren.
I Mali, där kvinnlig omskärelse är tillåtet, arbetar Erikshjälpen målmedvetet för att övertyga religiösa ledare och ledarskapet på by- och kommunnivå att införa lokala förbud mot könsstympning. Detta kan hjälpa människor att våga gå emot traditionen.