En Årets julklapp som står sig

En viktig markör när den kom – men samtidigt en trend här för att stanna. Ett år har gått sedan det återvunna plagget utsågs till Årets julklapp. Sakta men säkert börjar normen kring klädkonsumtion att förskjutas. Och nu, ett år senare, mår fjolårets julklapp bättre än någonsin.

– Vi blev så klart superglada när det återvunna plagget blev Årets julklapp 2018! Personligen kände jag mig också känslomässigt berörd. Jag har jobbat i över tio år med få den vanliga konsumenten att tycka att det är naturligt att handla begagnat, och plötsligt var vi där. Det var många års fokuserat arbete inom second hand-branschen som nu hade brutit igenom, säger Karin Staberg, butikskommunikationschef på Erikshjälpen Second Hand.

Utmärkelsen kom som en viktig markör. En lång, torr och alldeles för het sommar i Sverige hade följts av en stor debatt om klimatet och många hade på allvar börjat fundera över sitt klimatavtryck.

– Det blev ett extremt massmedialt tryck som också ledde till ett högt tryck i våra butiker. Jämfört med samma månad året innan ökade vi vår klädförsäljning med 18 procent, säger Klas Erixon, butikshandelschef Erikshjälpen Second Hand.

Kundmedvetenheten kring miljö och cirkulär ekonomi har ökat

Den positiva trenden har sedan hållit i sig, vilket också har lett till ett ökat överskott till Erikshjälpens barnrättsarbete runt om i världen. Under hela 2019 har de dryga 60 Erikshjälpen-butikerna tillsammans med e-handeln secondhand.se fortsatt hålla samma procentuella ökningstakt på försäljningen av kläder som under december i fjol.

– Fler och fler börjar tänka om. Kundmedvetenheten kring miljö och cirkulär ekonomi har ökat och också gjort det mer accepterat att handla second hand. Vi ser också tydligt att vi når en annan målgrupp än tidigare, både de unga men också den yngre medelåldersgenerationen, säger Klas Erixon.

Butikskommunikationschef Karin Staberg ser det som ett tydligt kvitto på att synen på second hand-kläder i grunden börjat förändras. Men hon spår samtidigt att vi har en lång väg kvar att gå – och att vi alla måste ställa oss själva mot väggen.
– Jag tror att vi många gånger underskattar vår egen konsumtion. Varför shoppar vi som nöje? Varför tror vi att vi inte har något att ta på oss fast garderoben är överfull? Vi är så vana vid att konsumera som livsstil, vana vid att konsumtion är något vi fyller våra liv med. Och att förändra sådana djupt rotade vanor är verkligen inte lätt, men vi måste förstå att någon annan betalar priset för de kläder som vi köper. Om vi alla försöker agera normförskjutande kan vi på sikt skapa nya normer som är betydligt mer klimatsmarta.

En sådan norm skulle kunna vara att ersätta ordet “konsumtion” med “användande” när det kommer till kläder.

– Då blir det inte så mycket fokus på att plagget ska ”konsumeras upp” och när du inte längre behöver köpa och äga dina plagg öppnar det sig nya möjligheter. Att byta kläder med varandra tror jag kommer bli allt mer accepterat, precis som lånegarderober som jag verkligen gillar. Där finns det redan i dag etablerade tjänster på nätet där du kan prenumerera på kläder, använda dem en månad och sedan skicka vidare till en annan person. Det finns en massa spännande alternativ som jag hoppas kommer att blomstra i framtiden, säger Karin Staberg.

Åter – ja vadå?

Återvinna: Att återvinna textil innebär att tyget bryts ner till fibernivå – för att sedan byggas upp igen.

Återanvända: Att återanvända textil är det vi gör genom exempelvis second hand – och vi använder då plagget i befintlig form.

Återbruka: Återbruk handlar om att göra nytt av befintligt material – exempelvis att sy om ett gammalt plagg till ett helt nytt.

Du vet väl att du också kan köpa presentkort på Erikshjälpen Second Hand, ifall du hellre vill att julklappsmottagaren själv ska få välja och vraka på till exemepel Erikshjälpens klädavdelning.